gotland

Insändare Förbjud smällare i hela Motala

Insändare Varför lyxbetonade bolagsstämmor

Insändare Dramatisk ökning av viltolyckor

16 december 2008 18:43

Sydafrikas regeringsparti ANC, African National Congress, har splittrats. På tisdagen bildade den tidigare försvarsministern Mosioua Lekota det nya partiet Cope, Congress of the People. Lekota och en stor del av partiets över 400 000 registrerade medlemmar är avhoppare från ANC. Ytligt sett är det en positiv händelse, med potential att föra den sydafrikanska demokratin ett stort steg framåt. ANC:s dominans har varit så fullständig sedan frigörelsen 1994 att landet har kallats en enpartistat. Tecknen på korruption och maktfullkomlighet har varit många inom det svarta etablissemang som ANC:s ledande skikt utgör. I det val som väntar i april nästa år tvingas partiet för första gången att slåss för att försvara sina platser i parlamentet. Under ANC:s 14 år vid makten har apartheid ersatts av ekonomisk apartheid, anser många besvikna väljare. Och bland vinnarna i det nya Sydafrika utmärker sig ANC:s partielit, med höga löner, flotta hus och dyra bilar. Det sticker naturligtvis i ögonen på en befolkning som inte anser att regeringen levererar ökat välstånd och förstärkt samhällsservice. Alltför många sydafrikaner saknar fortfarande det allra nödvändigaste - vatten, el, tak över huvudet och en lön som går att leva på. Jacob Zuma, som valdes till ANC:s partiledare förra året, är sinnebilden för den nya politiska klassen - som ofta för en aggressiv vänsterretorik. Zuma är anklagad, men ännu inte dömd, för korruption. För två år sedan blev han friad från anklagelser om att ha våldtagit en nära väns dotter. Han har lierat sig med kommunisterna inom ANC. När Zuma tog kontroll över partiet startade han en utrensning, som gick så långt att han sparkade Thabo Mbeki från presidentämbetet. Mbeki är visserligen själv känd för en hård ledarstil, men han representerade en stabil mittpolitik i ekonomiska frågor och han respekterade konstitutionen och demokratins spelregler. Det är det mer tveksamt om Zuma har för avsikt att göra. Frågan är nu vilken väg Sydafrika kommer att slå in på. Det finns en ökad risk för etnisk politisering av landet, något ANC alltid försökt undvika. Jacob Zuma representerar Zulufolket och anspelar gärna på det. Lekota, Mbeki - och även Nelson Mandela - tillhör folkgruppen Xhosa. Det finns också en risk att ANC under Jacob Zuma utvecklas i en mer auktoritär riktning, med trakasserier och våld mot sina politiska motståndare som arbetsmetod. En sådan utveckling har setts i många afrikanska länder, när demokratiskt valda politiker har börjat klamra sig fast vid makten med allt hårdare nypor. Paradexemplet är Robert Mugabe i Zimbabwe. Det vore en tragedi om Sydafrika - som trots alla brister hör till Afrikas mer framgångsrika demokratier - skulle gå den vägen. Bildandet av Cope skulle också kunna bli en piska för ANC att verkligen genomföra reformer och städa ut korruptionen inom politiken. Det vore på tiden. Men tyvärr är det svårt att se Jacob Zuma som rätt man för det jobbet.

Sydafrika får inte bli ett nytt Zimbabwe

Världens bästaspisbyggarefinns i Motala

Jublande röster maxar julstämningen

Ledare Lämplighet lika viktigt som utbildning

Insändare Stoppa smällandet i Boxholm

Insändare Skapa en bättre värld

16 december 2008 00:00

Av alla aktuella krispaket med banker och övriga ekonomiska svårigheter inom en arbetsmarknad som verkar slås i spillror kan man gå ned några snäpp till kommuner och landsting som Corren berört i några artiklar där lagar sätts ur spel av beslutsfattare och makthavare. Linköping har variation av makthavare där en kommunanställd direktör extraknäcker som egenföretagare och säljer egna produkter till det bolag han är vd för.Ett klart lagbrott som på den privata sektorn innebär sparken utan fallskärm.Sedan har vi församlingsfolket som säger sig stå vår herre nära men har stora svårigheter med de tio budorden när de kräver av skattebetalarna mark och stenhus i stadskärnan för privat åldringsvård där församlingarna tar hand om inkomsterna och kommunen får nöja sig med utgifterna.Enligt en lokal högerpolitiker har vi beslutsfattare utan kunskap som slösar bort miljonbelopp till ingen nytta genom ineffektiv dubbelbemanning av tjänstemän och politiker detta sagt med facit i hand av kommunens mest kunniga direktör i byggsektorn. Däremot kollegorna med artistnamnet "byggmaffian" som tillsammans med Linköpings universitets ledning kräver rivning av kommunens fotbollsarena för att bygga lyxbostäder till topparna inom utbildningen.Fotbollsarenan är en mångårig historia med flertaliga lagöverträdelser som kartellbildning mellan privat och kommunala bolag, monopol för byggandet och markköp som utestänger övriga intressenter detta bara en bråkdel av lagbrotten. Jag glömde att denna laglösa trojka erbjuder kommunfullmäktige att gratis för skattebetalarna bygga en ny arena där arbetet redan påbörjats och vem betalar?Till sist systemskiftet inom bostadsrätten med övergång till ägarlägenheter för andrahandsuthyrning där universitetet med skattemedel kan köpa för 100-tals miljoner och hyra ut i andra hand. Detta förslag är lagt av landets justitieminister tillika ordförande , för detta universitet en kort period men eliten av juridisk kunskap bör nog utreda för varje tvivel om ministerstyre utesluts.Göran Bergqvist

Insändare Ett flertalet frågetecken men med tillgång av facit

Insändare Stäm i bäcken och inte i ån

Unga tjejer sisti kön när ungdoms-psykiatrin "sparar"

Insändare Använd blinkers när cirkulationsplats lämnas

15 december 2008 00:00

Replik till Johan Högquist, Antikvarie i Gamla Linköping, 10/12.Jag har full respekt för den kunskap du besitter inom det kulturhistoriska området, men att bedriva bondeskogsbruk behöver inte betyda att skogen är rensad från grenar och stockar. Under den tid (cirka 5 000 år) som människan varit bönder i Sverige är det bara under en mycket kort tid, som trycket på skogen varit så stort, att de varit helt rensade.Vad säger att det är rätt att härma just denna tid? Då det är precis så som våra övriga skogar ser ut i dag. Vore det inte intressantare att visa hur skogarna såg ut på Vikingatiden innan människan utarmat dem? Djupa, vilda och fulla av djurliv?Vallaskogens problem:1. Att det finns en skötselplan som har en förlegad syn på hur modern förvaltning av stadsnära natur bör skötas ur ett friluftslivs och pedagogiskt perspektiv.2. Att förvaltningen tror att det räcker att lämna kvar lite död lövträdsved för att uppnå höga naturvärden.3. Man inte följer det som är skrivet i skötselplanen. Exempelvis finns det flera delar som ska skötas som "Naturskog", men där man har rensat från alla döda träd.4. Man tror att träd som ligger på marken är en säkerhetsrisk.Men med lite vilja hos stadens politiker kan detta förändras. Skogen är så stor att det borde finnas plats för alla intressen. Varför inte dela upp skogen i delområden för olika ändamål?Vissa delar där man hägnar, betar och visar upp olika tidsepoker ur svenska skogsbruket och andra delar där man kan känna orördhet, studera naturliga kretslopp, biologiska fenomen eller bara leka kurragömma bland stockar och stenar!Med önskan om ökad kommunikation mellan olika discipliner och en respekt för varandras kunskap!Nicklas Jansson,doktorand i biologivid Linköpings Universitet

Insändare Vallaskogen kan förvaltas bättre

Insändare Rökning borde förbjudas!

13 december 2008 01:00

Nästa år kan ytterligare 3 000 personer bli arbetslösa i Östergötland. Enligt Arbetsförmedlingens prognos kommer arbetslösheten då att ligga på 8,4 procent. Det betyder minskade skatteintäkter för länets kommuner, som redan har det tufft i många fall. För de individer som blir av med jobbet mitt i en lågkonjunktur kan situationen kännas hopplös. Läget är bekymmersamt. Men det är inte nattsvart. Det är viktigt att påpeka när tonfallet i medierna blir alltmer uppskruvat och socialdemokraterna gör vad de kan för att måla bilden i så mörka färger som möjligt. Att sysselsättningen beräknas minska med 3 000 jobb 2009 bör ställas mot att den ökat med 7 000 jobb de senaste åren. Östergötland hör inte till de regioner som drabbas hårdast av varsel och länet går in i lågkonjunkturen från ett starkt läge. Det saknas inte heller handlingskraft. Det krispaket som Östsam och landshövding Björn Eriksson, länets varselsamordnare, har tagit fram innehåller många goda förslag. Det flesta av dem är fullt genomförbara inom ramarna för den regeringspolitik som redan ligger. Det handlar om fler utbildningsplatser till Linköpings universitet, förstärkt kompetenshöjning till arbetslösa i framför allt Motala, satsningar på Norrköpings hamn. Med mera. Tonläget hos de kommunalpolitiker som Corren har talat med är allt annat än uppgivet. De vill förstärka investeringarna i stället för att bromsa. Utmärkt. Det finns en typ av kommunala projekt som bör skjutas upp. Att satsa på områden som styrs av kommersiella drivkrafter; företagsparker, köpcentra eller storstilade bostadsrätter - det kan gärna vänta. På andra områden är det guld värt att kommunerna gasar just nu. I en lågkonjunktur räcker medborgarnas skattepengar längre. Flera kommuner i länet siktar på att bygga fler hyresrätter, äldreboenden, idrottsplatser och cykelbanor. Det handlar om att tidigarelägga saker som ändå skulle göras. Kommunerna spar pengar, samtidigt som de stimulerar den krisdrabbade byggbranschen. Samtidigt har kommunerna ett behov av att dra ner på driftskostnaderna. Det beror på lågkonjunkturen - men också på att regeringen har fryst statsbidragen till kommunerna på 2006 års nivå. Det fungerade under högkonjunkturen, då kommunernas inkomster växte. Men nu är det snart tid att skriva upp statsbidragen, så att de följer med kostnadsutvecklingen. Det är något regeringen bör beakta i vårbudgeten 2009. Annars riskerar kommunalpolitikerna att hamna i ett läge då man måste förklara för väljarna hur man kan ha råd att satsa på stora byggprojekt, samtidigt som man säger upp personal inom äldrevården. Det blir tufft för borgerliga kommunalråd - medan s-märkta sådana enkelt kan ta poäng genom att skylla på regeringen. Många anser att konjunkturen kommer att vända upp igen redan 2010 och att 2011 blir ett år med god tillväxt. Med tidigarelagda investeringar från både kommunerna och staten har Östergötland goda förutsättningar att klara sig hyfsat fram till dess.

Ledare Östergötland kan satsa sig ur krisen

Stefan Fölster: Tröst i mörkret

Insändare Miljövänligt elöverskott

Insändare Sätt upp varningsskyltar för vildsvin

Insändare Dimljus bländar

Sida 85 av 130