Sökresultat

Trist historia på Örjans vall

Någon måstetvätta kläderna

23 mars 2009 09:07

I går presenterade på DN Debatt den rödgröna oppositionen sitt alternativ till regeringens energiöverenskommelse. De långsiktiga, miljömässiga planerna skiljer sig inte nämnvärt från varandra. Det bör de inte heller göra. Gällande energipolitiken är de gröna målen gemensamma. På sikt bör all svensk energi komma från förnybara energikällor, skriver företrädarna för de tre oppositionspartierna. Det är ett mycket långsiktigt mål, men knappast ett som någon kommer att argumentera emot. Det intressanta är ju hur vi når dit och hur utvecklingen fram till dess bör se ut.Förutom att oppositionen slår fast att Vattenfall även fortsättningsvis ska kvarstå i statlig ägo - en fråga som regeringen hittills undvikit att ge klart besked om - är den enda stora skillnaden mot alliansens energipolitik inställningen till kärnkraft. Socialdemokraterna, Vänster- och Miljöpartiet är överens om att en utfasning av kärnkraften måste ske successivt i takt med att den kan ersättas med andra, förnybara energikällor. Detta för att värna jobben och välfärden - och förstås elförsörjningen. Här har Miljöpartiet fått kompromissa något, säger språkrör Peter Eriksson, men medger att i en förhandling kan partiet "inte riktigt räkna med att vår politik ska gå igenom till hundra procent". I stället har MP fått sälla sig till den uppfattning som varit rådande i svensk politik i snart 30 år. Det är en linje som passar den i kärnkraftsfrågan splittrade Socialdemokratin väl. Mona Sahlin har fått med sina samarbetspartners på den medelväg som vare sig öppnar för ny kärnkraft (det skulle MP eller V aldrig gå med på) eller smäller dörren i ansiktet på de atomkraftsvänliga industrifacken och likasinnade Socialdemokrater.Däremot har Sahlin fått backa från sitt tidigare rätt kontroversiella och troligen inte särskilt övervägda uttalande om att Sverige i framtiden inte skulle exportera el till länder utanför Norden. Visserligen skriver oppositionsledarna i sin debattartikel att en fungerande nordisk elmarknad ska prioriteras, men att dit räknas också de baltiska länderna. "På sikt är en gemensam europeisk elmarknad att eftersträva", påpekas också. Vänster- och Miljöpartiets ledare inser förmodligen vilket misstag det vore att stänga dörren till den europeiska marknaden, dels strategiskt, dels miljömässigt. Sverige bör sprida sin gröna energi, inte skydda den från insyn. De två valbara alternativen 2010 om energipolitiken står alltså mellan alliansens kärnkraftsinkluderande överenskommelse och oppositionens kompromissande som landat i ungefär "kärnkraft tills vi inte behöver den längre". De havererade överläggningarna mellan regeringen och oppositionen skyller vardera sida på den andra. S, V och MP deklarerar att om de vinner valet kommer alliansen att bjudas in till vidare energisamtal. Faktum kvarstår dock att någon sida måste ändra sig om kärnkraften, annars består samma dödläge som vi ser i dag.Citat: "En linje som passar den splittrade Socialdemokratin väl."

Ledare Kärnkraften fortfarande knäckfrågan

"Måste bli mycket bättre"

Visst är Maudett föredömeför oss andra

6 mars 2009 01:00

Kvalificerade bedömare diskuterar om EMU kan överleva finanskrisen, men Folkpartiet driver kravet att Sverige ska gå med i EMU utan hänsyn till det historiska läge som uppstått. Det liberala riksmötet i Linköping är ett tillfälle att syna argumenten från just liberal synpunkt.? Euron hindrar anpassningI en global strukturomvandling krävs någon av följande mekanismer: Att nominella löner kan anpassas nedåt, arbetskraften flyttar geografiskt eller flytande växelkurser anpassar reallönerna.Lönesänkning fungerar inte i västvärlden. Tyskarna har just försökt. Det krävde tio års massarbetslöshet och stagnation. De samhällsekonomiska kostnaderna blev enorma.Lönerna anpassar sig inte i USA heller. Den amerikanska valutaunionen fungerar därför att arbetskraften flyttar. Men EU:s löntagare flyttar inte. Den liberala lösningen för att förena snabb strukturomvandling med hög sysselsättning i EU är därför att länderna behåller sina egna valutor och låter deras kurs bestämmas på marknaden i system med oberoende centralbanker. Så gör Sverige, Kanada och Storbritannien.? Skydd mot valutakriser?Euron sägs skydda medlemsländerna mot valutakriser. Trivialt! Utan egen valuta inga egna valutakriser. Men om man vansköter sin ekonomi, blir det kris på något annat sätt. Och risken för sådan vanskötsel är större inom en valutaunion, just därför att det inte kan bli valutakris. Finansmarknaden fungerar då inte som ekonomiskpolitisk vakthund.Det är det som har hänt i till exempel Italien, Grekland, Spanien och Irland. De länderna går nu in i djupa statsskuldskriser med usel konkurrenskraft. Tioårsräntan är redan enormt mycket högre i Grekland och Italien än i Tyskland. Sverige har däremot lägre ränta än Tyskland.Lösningen blir nu att ge ut gemensamma EU-obligationer för att rädda skuldländerna från statsbankrutt. Då måste man börja styra skatter och offentliga utgifter från Bryssel. EU blir en fiskal union. Ett stort steg mot EU-staten är därmed taget.? Svensk valutakris?EMU-anhängare framställer kronfallet som en valutakris. Men kronfallet är ingen kris utan en del av lösningen. Valutamarknadens aktörer ser att den extrema exportnationen Sverige inte kan exportera lika mycket på grund av en global efterfrågekollaps. Då faller efterfrågan på svenska kronor och leder till kronfall.Skvalpvalutor som dollar, yen och schweizerfranc skvalpar därför att deras växelkurs styrs av enorma kapitalrörelser. Kronkursen styrs däremot i huvudsak av handelsbalansen. Därmed medverkar den till att stabilisera svensk ekonomi.Kronfallet sprider dessutom krisens kostnader över hela folket. Det blir dyrare att bada i Thailand, skida i Alperna och köpa BMW. De välbeställda får därför nöja sig med Tylösand, Åre och Volvo. Många fler får därmed behålla jobben eller kan lättare hitta nya jobb.? Och nu protektionism!EMU har alltså möjliggjort ekonomisk vanskötsel och djup kris i Sydeuropa och Irland och samtidigt eliminerat den anpassningsmekanism som flytande valutor skulle ha kunnat vara. Därför växer kraven på skydd av de inhemska företagen. Den inre marknaden, juvelen i EU:s krona, hotas av euron!? USA är en valutaunionNu framförs det absurda påståendet att EU måste bli en fullständig ekonomisk och monetär union för att undvika sådana här kriser. Men USA är en sådan union. Som bekant var det där krisen började.Nils Lundgren

Debatt Euron är inget för liberaler

Jag vet hur detkänns, Persson

"Ingo hade ett riktigt knockoutslag"

HBK gjorde 17 miljoner i vinst

27 januari 2009 02:00

För någon vecka sedan genomfördes Transportforum i Linköping. I sitt inledningsanförande betonade infrastrukturminister Åsa Torstensson vikten av samordnade och effektiva transporter, bland annat för att skona vår miljö. En av de största miljöbovarna vi har i vårt moderna samhälle är privatbilismen - och då framför allt den onödiga privatbilismen. Onödig i den mening att transportbehovet skulle kunna tillfredställas med kollektivtrafik, om den gjordes mer attraktiv.Många privatpersoner tar bilen till och från jobbet därför att det är praktiskt och i många fall också kortsiktigt lönsamt i förhållande till den kollektivtrafik som erbjuds. Vi vet alla vad det får för effekt på vår miljö och vilka problem det är i innerstaden med trängsel i trafiken under kritiska tider och hur svårt det kan vara att hitta en parkeringsplats.Tänk om vi kunde få en väl utbyggd och, för den resande, avgiftsfri kollektivtrafik! Vilka positiva effekter skulle det kunna tänkas få? Jag ser många:? Den stora vinnaren skulle naturligtvis vara miljön. Färre fordon på vägarna medför ett minskat utsläpp av skadliga ämnen i luften.? Kommunen skulle få minskade kostnader för väg- och gatuunderhåll.? Det skulle innebära färre trafikolyckor och därmed färre döda och skadade i trafiken. ? Detta skulle i sin tur medföra lägre sjukvårdskostnader för landstinget och lägre kostnader för försäkringsbolagen med lägre försäkringspremier som följd.? Alla Linköpings cyklister och gångtrafikanter skulle få en lugnare och säkrare trafikmiljö.? Vi skulle skapa bättre framkomlighet för de samhällsnyttiga transporterna - kollektivtrafik, taxi, utryckningsfordon med mera.? Vi skulle förhoppningsvis få färre som tog bilen trots att de inte borde det - framför allt förare som trots påverkan av alkohol och droger sätter sig bakom ratten och kör till jobbet.? Kommunen skulle slippa gränsdragningsproblematiken med skolbusskorten för kommunens skolungdomar. Vem får och vem får inte? Som det är i dag är gränsdragningen väldigt godtycklig.? Kollektivtrafiken skulle spara stora belopp på utebliven avgiftsadministration, avgiftskontrollanter, biljettautomater, kortläsare på bussarna med mera.Det finns redan aktörer i kommunen som uppmärksammat problematiken och också gjort något åt den. I helgen fanns i Corren ett reportage om gratisbussar mellan Ikano-området och olika platser i Linköping. Ett utmärkt initiativ som, även om det hade kommersiella förtecken, är ett lovvärt initiativ i miljöns intresse.Så - vad väntar vi på?Peter Moberg

Debatt Gör kollektivtrafiken gratis för miljöns skull

Hotas av skattesmäll på 27 milj

Hör du till dom som aldrig varit i Ullared?

Ledare Lämplighet lika viktigt som utbildning

Dilsa Demirbag-Sten: Våldsromantik hotar demokratin

9 december 2008 01:00

S, v och mp är överens om att bilda en koalitionsregering om de vinner valet 2010. Vid en första anblick kan det verka som om vänsterblocket har stärkt sin position. Men så enkelt är det inte. För Mona Sahlin är trepartisamarbetet en förlust. Hon har tvingats backa från beskedet att socialdemokraterna skulle samarbeta med miljöpartiet inför 2010 - utan vänsterpartiet. Dessutom har hon förlorat matchen mot vänsterfalangen i det egna partiet. Bandet till v kan bli ett strypkoppel om Sahlin vill röra sig in mot den politiska mitten. Och hon har definitivt inte råd att starta ett historiskt samarbete - som sedan spricker. Ett sådant misslyckande skulle leda till krav på Sahlins avgång från hennes motståndare inom partiet. Därför är det ofrånkomligt att trepartisamarbetet innebär en vänstervridning av s-politiken. Det kan i sin tur skrämma marginalväljarna, just samma grupper som i förra valet gick över till alliansen. Utan dem kan det bli mycket svårt att vinna valet 2010. Några klara besked innebär inte heller trepartisamarbetet. Allt väljarna vet är att s, v och mp vill bilda regering. Vilken politik de vill föra får väljarna besked om först våren 2010. Det innebär att vänsterblocket går in i ett 1,5 år långt vakuum. Varje besked från partiledarna eller språkrören kommer hädanefter att följas av frågan: Är ni överens om det här inom blocket? Om den frågan inte kan besvaras med ett ja riskerar beskedet att falla platt till marken. Och det saknas inte områden där det kommer att bli mycket svårt för de tre partierna att komma överens. Skola, kärnkraft, försvarets budget, utrikespolitiken, EU-medlemskapet, skatterna, arbetsrätten, budgettaket - ja, det är bara en kort introduktion till de svårigheter som väntar vid förhandlingsbordet. En annan svaghet är att de tre partierna inte bildar en allians med ett gemensamt valmanifest. Det man enas om ska formuleras i en separat regeringsplattform. Men då blir det oklart vilken status de förslag får som läggs fram i valmanifesten men inte i regeringsplattformen. De blir ett extra garnityr ovanpå valfläsket - en ren dekoration. Lag vänster kommer också att jämföras med lag höger i ett slags politikens Robinsontävling. Vem bråkar minst vid lägerelden? Vem ser snyggast ut när hon är ute och fiskar röster? Vem bygger snabbast en hållbar plattform i de politiska vågorna? Den matchen kommer att bli svår. Oavsett vad man tycker om alliansens politik har de borgerliga bevisat att de kan vara handlingskraftiga, klarar att kompromissa - och dessutom har kul ihop. Det var ingen slump att Mona, Maria och Peter först inte ville ha med Lars i laget. Rent taktiskt har han mer att vinna på att vara besvärlig än på att vara medgörlig. Hans brinnande övertygelse kan göra honom svårhanterlig - och han har en garderob full av käpphästar. Dessutom överglänser han de andra både som taktiker och som debattör. Mona Sahlin får inget lätt jobb med att hålla ihop lag vänster.

Ledare Politikens Robinsontävling har bara börjat

Kommunalrådet pratar i nattmössan

En miljardärordnar allt?

Insändare Många cyklister tror de är odödliga

Insändare Laglösa mopedister förstör för de laglydiga

Sida 87 av 104