Vad

Det är mångasom ringer nu

Ledare: Volymen ingen EU-fråga

29 januari 2009 03:00

19 januari efterlyser ledarskribent Marika Formgren perfektion i sjukvården. "Att nöja sig med ?good enough? kan ju leda till lidande, livslånga men och i värsta fall döden för patienterna." Perfektion - i betydelsen absolut fel-/problemfritt - uppnås emellertid ytterligt sällan. En betydligt bättre formulering är "strävan efter bästa möjliga omhändertagande" - en professionell självklarhet för seriösa utövare av vårdyrken. Ingen av oss väljer medvetet dåliga lösningar.Antalet anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd är ett dåligt mått på faktiska brister i vården. Ett något mindre dåligt mått borde vara hur många anmälningar, som resulterat i "fällande" utslag.Patienternas ökade beläsenhet måste tyvärr tas med flera nypor salt, eftersom den information de tar till sig långt ifrån alltid är "varudeklarerad". De medicinska professionerna har däremot en skyldighet att erbjuda vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.Ett avsevärt större problem än eventuell attitydförändring hos vårdpersonalen är det hela tiden ökande gapet mellan vad vi skulle kunna uppnå med tillräckliga resurser och vad vi faktiskt kan åstadkomma med det vi har. En allt äldre befolkning och ständiga krav på kostnadsnedskärningar, dåligt genomtänkta organisationsbeslut, häpnadsväckande brister i den planering, som borde säkerställa tillgång till kvalificerad personal också i morgon - och usla villkor för åtskilliga av dem, som jobbar idag - ger skäl att förundra sig över, att vården faktiskt fungerar så bra, som den gör, och att köerna inte är ännu längre.Om alltså överbelastade och underbetalda befattningshavare någon enstaka gång tappar humöret, bör man inte förvånas. Tvärtom är det häpnadsväckande, att det sker så sällan!Bror GårdelöfanestesiöverläkareLinköpingCorren svarar:Den som läser min text ser att jag inte efterlyser perfektion, utan "strävan efter perfektion". Jag ifrågasätter trenden att se strävan efter perfektion i arbetslivet som något ont, och sjukvården är det tydligaste exemplet på varför en sådan trend kan leda fel.Om Bror Gårdelöf är missnöjd med vårdens resurser, organisation, planering och arbetsvillkor så borde han fråga de politiker och tjänstemän som styr vården om de nöjer sig med att vara "good enough" på jobbet.Marika Formgren

Debatt: Uppnådd perfektion bara i enstaka fall

Glöm inte Förintelsen!

Insändare: Ingen varg i Sverige

Insändare: Obligatorisk motion är fel

Insändare: Tv på garageuppfarten

27 januari 2009 02:00

För någon vecka sedan genomfördes Transportforum i Linköping. I sitt inledningsanförande betonade infrastrukturminister Åsa Torstensson vikten av samordnade och effektiva transporter, bland annat för att skona vår miljö. En av de största miljöbovarna vi har i vårt moderna samhälle är privatbilismen - och då framför allt den onödiga privatbilismen. Onödig i den mening att transportbehovet skulle kunna tillfredställas med kollektivtrafik, om den gjordes mer attraktiv.Många privatpersoner tar bilen till och från jobbet därför att det är praktiskt och i många fall också kortsiktigt lönsamt i förhållande till den kollektivtrafik som erbjuds. Vi vet alla vad det får för effekt på vår miljö och vilka problem det är i innerstaden med trängsel i trafiken under kritiska tider och hur svårt det kan vara att hitta en parkeringsplats.Tänk om vi kunde få en väl utbyggd och, för den resande, avgiftsfri kollektivtrafik! Vilka positiva effekter skulle det kunna tänkas få? Jag ser många:? Den stora vinnaren skulle naturligtvis vara miljön. Färre fordon på vägarna medför ett minskat utsläpp av skadliga ämnen i luften.? Kommunen skulle få minskade kostnader för väg- och gatuunderhåll.? Det skulle innebära färre trafikolyckor och därmed färre döda och skadade i trafiken. ? Detta skulle i sin tur medföra lägre sjukvårdskostnader för landstinget och lägre kostnader för försäkringsbolagen med lägre försäkringspremier som följd.? Alla Linköpings cyklister och gångtrafikanter skulle få en lugnare och säkrare trafikmiljö.? Vi skulle skapa bättre framkomlighet för de samhällsnyttiga transporterna - kollektivtrafik, taxi, utryckningsfordon med mera.? Vi skulle förhoppningsvis få färre som tog bilen trots att de inte borde det - framför allt förare som trots påverkan av alkohol och droger sätter sig bakom ratten och kör till jobbet.? Kommunen skulle slippa gränsdragningsproblematiken med skolbusskorten för kommunens skolungdomar. Vem får och vem får inte? Som det är i dag är gränsdragningen väldigt godtycklig.? Kollektivtrafiken skulle spara stora belopp på utebliven avgiftsadministration, avgiftskontrollanter, biljettautomater, kortläsare på bussarna med mera.Det finns redan aktörer i kommunen som uppmärksammat problematiken och också gjort något åt den. I helgen fanns i Corren ett reportage om gratisbussar mellan Ikano-området och olika platser i Linköping. Ett utmärkt initiativ som, även om det hade kommersiella förtecken, är ett lovvärt initiativ i miljöns intresse.Så - vad väntar vi på?Peter Moberg

Debatt: Gör kollektivtrafiken gratis för miljöns skull

Insändare: Nej till EU

27 januari 2009 00:01

Svar till "Samhällsintresserad", Corren 20/1 -09Jag är ledamot i kommunfullmäktige och kanske vad du kallar "ledande inom miljöpartiet". De senaste 30 åren av mitt 50-åriga liv har jag bott i Skäggetorp. Jag vill påstå att jag har en viss erfarenhet av att bo och arbeta i en mångkulturell miljö. Du undrar hur vi ska nå ett samhälle utan diskriminering. Att - som du föreslår - låta kommunen köpa in hus i villaområden för att erbjuda exempelvis invandrarfamiljer tror jag inte är någon framkomlig väg. Jag känner en trevlig och skötsam grannfamilj med invandrarbakgrund som flyttade till en av de södra stadsdelarna. De var stolta över sitt fina radhus som de hade jobbat hårt och målmedvetet för att kunna köpa. De blev dessvärre utfrusna av sina svenska grannar och valde efter något år att flytta tillbaka till Skäggetorp. Vi kanske behöver fundera på om inte diskrimineringen finns i våra egna huvuden, det kan vara ett sätt att motverka diskriminering.På Skäggetorpsskolan, där jag jobbar, hade för två år sedan 33 procent av eleverna invandrarbakgrund. Idag uppgår den siffran till 70 procent. Trettiofem olika språk finns representerade på skolan och här jobbar också många med invandrarbakgrund. Här finns en fantastisk personal som lägger ner ett oförtröttligt arbete på att ge ungdomarna kunskaper, självkänsla och självförtroende. Jag arbetar själv med en öppen bildverkstad i skolan dit eleverna får komma på sin fritid. Syftet är bland annat att ge dem ökad självkänsla och erbjuda meningsfull fritidssysselsättning. Att stärka den enskilde individens självkänsla är ett annat sätt att motverka diskriminering. Att kvotera ut jobben och låta några sitta hemma för att andra ska få jobba är inte heller något som miljöpartiet eftersträvar. Tvärtom - vi vill att det ska finnas meningsfulla jobb till alla. Ett sätt att åstadkomma detta är att korta arbetstiderna och dela på jobben. Ann Gewecke Miljöpartiet de gröna

Insändare: Diskrimineringen sitter i huvudet

26 januari 2009 10:28

Är du förälder? Har du tonårsbarn?I så fall: Har du koll på deras internetvanor? Om inte: Skaffa dig det snarast.För grooming - när vuxna kontaktar barn på nätet i sexuellt syfte - blir allt vanligare.Några år gamla siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att omkring 40 procent av pojkar och flickor i 15-årsåldern har kontaktats av vuxna på nätet i sexuellt syfte. Bland flickorna är siffran högre, nästan 50 procent.Men den senaste Ungdomsbarometern visar att 62 procent av flickorna mellan 15 och 18 år har utsatts för grooming. Den visar också att sexuellt tvång är mycket vanligare bland dem som har utsatts för grooming än bland dem som inte blivit det.När två av Correns reportrar förra året utgav sig för att vara Pernilla 14 år på Passagen, en av de stora ungdomssajterna, hörde elva män av sig på bara några minuter. På knappt en timme hade över 30 män tagit kontakt. Och när Pernilla stämde träff med två av dem, betydligt äldre än henne själv, dök de upp i Linköping för att ha sex med en minderårig.Corren var vare sig först eller sist med det här greppet. Men alla som har provat det har kunnat konstatera att grooming är utbrett. Responsen när man lägger ut en profil av en tonårstjej är omedelbar och äldre män på sajter som Passagen, Lunarstorm, Playahead, och Bilddagboken tycks det krylla av.Grroming är inget nytt problem. Men i takt med att det breder ut sig ökar behovet av åtgärder. Och än så länge är det inte brottsligt, det blir det först om minderåriga luras till sexuella handlingar.Redan 2007 föreslog riksåklagaren Fredrik Wersäll att grooming skulle kriminaliseras. Även justitieminister Beatrice Ask har utmärkt nog konstaterat att något måste ske.Men flera remissinstanser pekar på problemen med en kriminalisering. Hur ska polis och åklagare kunna bevisa att syftet varit sexuellt? Att den avsikten har varit att utnyttja någon?Andra remissinstanser, främst de som jobbar med att skydda barn, har lyft fram att kriminalisering vore en viktig signal från samhällets sida.Någon gång under våren väntas regeringen lägga fram sin proposition och förhoppningsvis innehåller den förslag på kriminalisering. För det är viktigt att samhället markerar mot nätpedofilerna, som förhoppningsvis kommer att bli avskräckta när grooming blir ett brott.Men en kriminalisering är inte den enda lösningen.De samtal som socialminister Göran Hägglund för med it-branschen om att exempelvis göra det enklare att anmäla hemsidor och personer är viktiga. Liksom diskussionen om att höja den tekniska kompetensen bland lärare och andra som jobbar i skolan.Men det är hemma som de viktigaste förebyggande insatserna kan göras. Föräldrar måste börja ta ansvar för vad deras barn gör på nätet. Och det finns en hel del man som förälder kan göra:Ta reda på barnens nätvanor.Berätta om faran med pedofiler.Håll koll på vilka sajter de besöker.Lägg upp en egen profil och håll koll på vad barnen gör.Ha datorn i köket eller vardagsrummet.

Ledare: Vet du vad dina barn gör på nätet?

26 januari 2009 01:00

I John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in är en av huvudpersonerna, Oskar, en mobbad mellanstadiepojke. Plågoandarna kallar honom för gris och tvingar honom att låta som en vettskrämd gris. Det är förstås oerhört förnedrande för Oskar - men mobbarna verkar bara tycka att det är kul.I Kartin Zytomierskas blogg Fuck you right back kallar hon Isabella Löwengrip, som står bakom Sveriges största blogg Blondinbella, för "skitgris".Bakgrunden är ett inlägg av Blondinbella där hon anklagar Zytomierska och Carolina Gynning, två av landets mest framgångsrika bloggare, för att hetsa kring vikt, mat och smala ideal. Zytomierska, som varit bantningscoach åt sina läsare, varit med i Du är vad du äter och bantat med Svarta Lådan, gick i taket.I flera inlägg har hon sedan gjort vad hon har kunnat för att håna Blondinbella. Och liksom mobbarna i Låt den rätte komma in verkar Zytomierska bara tycka att det är kul.Visst är hetsen kring mat, vikt och smala ideal upprörande. Men i det hänseendet är Zytomierska, Blondinbella och Gynning lika goda kålsupare. De bloggar alla tre om utseende och yta; om kläder, smink, botox, tandblekning, träning, extensions och vikten av att vara snygg.Visst är det upprörande att de här tre, som tillsammans har uppemot en miljon läsare i veckan, är förebilder för många yngre tjejer och därmed spär på en redan alldeles för stor fixering vid utseende.Fast det är ändå inte det som upprör mest. Det gör tonläget.Att kalla någon för "skitgris" är inte okej. I den fysiska världen, den som inte utspelar sig i bloggosfären, är det mobbning att håna en annan på det sättet som Zytomierska gör. Och mobbning bekämpas med näbbar och klor runt om i samhället. På skolor och arbetsplatser jobbar man med kompisstödjare och handlingsplaner för att elever och anställda ska slippa bli kränkta. Så varför ska vi acceptera mobbning på nätet? Flera svenska bloggare har vittnat om det anonyma näthatet, om de som kommenterar på bloggarna utan att ange vilka de är och som vräker ur sig precis vad som helst om det som skrivs och om den som skriver. Hatet var till exempel skälet till att Linda Skugge, som då hade en av de största bloggarna, tog en paus. Och till att hon, när hon tog upp bloggandet igen, gjorde det på en betydligt mindre sajt än Expressen.se.Men kan vi verkligen föra en seriös debatt om näthatet om bloggarna själva inte kan leva upp till de krav som ställs i det fysiska livet? Självklart inte. Så länge sådana som Zytomierska hånar andra människor kommer hon och övriga bloggare att få tillbaka med samma medicin.Det drabbar även seriösa bloggare, de som har ambitionen att tillföra samhällsdebatten och demokratin något. Men allra värst för dem är att de klumpas ihop med bloggare utan några andra ambitioner än att få medial uppmärksamhet. Som Katrin Zytomierska.

Ledare: "Skitgris" inte okej på nätet heller

Insändare: I Linköping får man vänta, vänta och vänta . . .

Insändare: Nätskola löser inga problem

Anders Mellbourn: Vofför gör EU på detta viset?

Insändare: Socialnämnden ger fel signaler

Insändare: Vargar tillhör vår svenska fauna

Insändare: Landstinget bistår med rollator för inomhusbruk

23 januari 2009 01:00

Regeringen tillsatte den 18 december Arlandabanans VD Gunnar Malm att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor i Sverige. Utredningen ska vara klar den 15 september 2009 och kommer bland annat fokusera på olika finansieringslösningar. Erfarenheter från bland annat Norge och Finland visar att Offentlig privat samverkan (OPS) har varit mycket effektiv för att förkorta tiden mellan beslut och färdigtställande. Regeringen har dock sedan tidigare aviserat att OPS-finansiering inte är aktuell.I ett internationellt perspektiv har Sverige satsat förhållandevis lite på investeringar i infrastruktur under de senaste decennierna. Ett effektivt transportsystem är en grundförutsättning för tillväxt och framåtskridande. Inte minst i den allt tuffare globala konkurrensen är väl fungerande transportsystem en nödvändig förutsättning. Under det senaste decenniet har OPS-finansiering varit ett självklart alternativ i stora infrastrukturprojekt i såväl Norge som Finland. Detta har visat sig vara mycket effektivt när det gäller genomförande, budget och tidplaner. Det första motorvägsprojektet i Finland - mellan Helsingfors och Lahtis - genomfördes redan under 1990-talet. Byggtiden för projektet förkortades med ett helt år mycket tack vare OPS-lösningen.Banverket gjorde i våras en utredning om förutsättningarna för snabbtåg i Sverige. I utredningen visas att den sammanlagda kostnaden skulle uppgå till 100-150 miljarder kronor för att bygga ett nytt separat spårsystem Stockholm-Malmö med en anslutning till Göteborg. Banverket ser det som realistiskt att projektet ska kunna stå klart tidigast år 2030. Till år 2030 är det över 20 år. Vad som då har hänt med samhällsstruktur och teknologi är omöjligt att förutsäga. Om en OPS-lösning anammas och ett beslut om höghastighetsbanor kommer till stånd nästa höst så är vår bedömning att Europakorridoren bör kunna vara klar betydligt tidigare än enligt Banverkets beräkningar. Denna slutsats drar vi baserat på de historiska erfarenheterna av OPS som vi sett i våra grannländer. OPS-lösningar ökar incitamenten till nytänkande och ger bättre utnyttjande av kompetens vid planering och utförande av offentliga projekt. Vi är övertygade om att Gunnar Malms utredning kommer visa att en OPS-lösning är att föredra vid byggande av höghastighetsbanor. Förhoppningsvis kommer resultatet från utredningen också leda till att regeringen omprövar sin ställning i frågan och inte fortsätter att stirra sig blind på "kapitalkostnadsargumentet". Detta är av stor vikt för en snabbare utbyggnad av infrastrukturen och en ökad tillväxt i 4:e storstadsregionen.Lars-Johan Blom

Debatt: OPS är den bästa lösningen

Insändare: Våra mjölkkor är väl omhändertagna

Sida 10 av 21