Sökresultat

19 februari 2009 00:01
<p>Svar till Många barn men glad ändå, Marie Förskolärare, Skattebetalande mamma, Upprörd 17 åring, Funderare</p><p>Jag tycker det är ni som skrivit insändarna som egoistiska och småaktiga. Ni kan ju omöjligt veta vad som är bäst för alla familjer och inte för den aktuella heller. Föräldrarna vet nästan alltid vad som är bäst för deras barn. Ska ni (insändarna) och kommunen/staten styra över den här familjen som en storebror? </p><p>Tror ni att denna familj är den enda som tycker att familjen själv skall bestämma över sin och barnens tid och hur mycket barnen skall/kan vara på dagis? I så fall tror ni alla fel. Jag tycker familjen gjorde helt rätt när de gav luft åt ett problem som många barnfamiljer upplever. Många barn ser det som ett straff att inte få gå till sitt älskade dagis (att sen personalen inte vill ha dem där vet de inget om). Jag hoppas nu att många fler än jag reagerar på ovan nämnda insändare.</p><p>Generös mormor/farmor </p>

Insändare Föräldrarna vet bäst

18 februari 2009 13:38
<p>Länet växer men unga kvinnor lämnar småorterna för att plugga på universitet eller jobba på andra håll. </p><p>Inger Ashing på Ungdomsstyrelsen säger till Corren (18/2) att många småkommuner har gett upp hoppet om unga kvinnor och i stället satsar på att få dem att flytta tillbaka när de har blivit föräldrar. Wolfgang Pichler på Glesbygdsverket påpekar att överskottet på män, en realitet i många mindre kommuner, bidrar till negativ befolkningsspiral och hämmar utvecklingen. Även han tycker att kommunerna måste bli bättre på att ta till vara ungas idéer - för att få dem att stanna kvar.</p><p>Men varför försöka vända en trend som i grunden är positiv? Att kvinnor ska läsa vidare och göra karriär i samma utsträckning som män har varit grundbulten i svensk jämställdhetspolitik.</p><p>När nu fler kvinnor än män pluggar vidare och kvinnor tar för sig på arbetsmarknaden borde vi se det som glädjande tecken på jämställdhet. I stället för att tycka synd om de män som till skillnad från många kvinnor inte tar för sig av vad livet har att erbjuda.</p>

Ledare Jämställdhetstecken

18 februari 2009 09:33
SPEEDWAY/AVESTA

Räkna inte med Tony i depån

18 februari 2009 09:32
SPEEDWAY/AVESTA

"Var så långt ner man kan komma"

"Var så långt ner man kan komma""Var så långt ner man kan komma"
18 februari 2009 00:00
SPEEDWAY/AVESTA

Räkna inte med Tony i depån

18 februari 2009 00:00
SPEEDWAY/AVESTA

"Var så långt ner man kan komma"

"Var så långt ner man kan komma""Var så långt ner man kan komma"
17 februari 2009 01:00
Krönika

Ami Lönnroth: Reagera mot att samhället stängs!

17 februari 2009 00:01
<p>Jag tror inte att det är många Linköpingsbor som vill ha någon bebyggelse vid Tinnerbäcksbadet och Folkungavallen. Varför kan inte kommunen gå på den demokratiska linjen och låta invånarna rösta om hur de vill ha det. För det här är ett mycket viktigt beslut där man inte ska strunta i vad vi tycker.</p><p> Anna</p><p />

Insändare Folkomrösta om nybyggen

17 februari 2009 00:01
<p>Svar till "Denka" angående "Brottslingar ges hela tiden en ny chans", den 6/2.</p><p /><p>Ett förtydligande: Min empati riktar sig till alla som utsätts för orättvisor - till alla 14-åringens offer, men också till 14-åringen själv som visar så tydligt att vuxna förebilder och trygghet varit en total bristvara i hans liv så här långt. Enligt Brottsförebyggande Rådet (www.bra.se) är regelbundna middagar med familjen den bästa förebyggande åtgärden mot ungdomskriminalitet. Vad ska det bli av alla barn och ungdomar som får rå om sig själva bäst de kan medan föräldrarna smiter från eller på andra sätt misslyckas med sitt ansvar, och skolor och socialförvaltning ständigt får nya sparbeting? Ska vi straffa dem för att de blivit födda? Slänga dem i fängelse och blunda och hoppas att miljön där ger dem den trygghet de saknar? Eller ska vi gå till botten med problemet? Jag vill jobba med problemen från grunden - men det kanske är för mycket "flower power"?</p><p>/Frida H</p><p />

Insändare Gå till botten med problemet

17 februari 2009 00:01
<p>Respekt, värme och kompetens vill vi nog alla mötas av på vår ålderdom. Hur hemskt är det då inte att ta del av massmediernas rapporter om hur äldre kan behandlas i vården. Framför allt oroas jag av mängden fall som kommer fram. Som en motvikt mot dessa skräckskildringar vill jag ge bild av en annan verklighet, en verklighet som jag ju förstår finns på många platser i vårt land - inte bara i Mjölby.</p><p>Jag har en tio år äldre syster, 84 år, som under de två senaste åren fått behov av hjälp och stöd på grund av tarmoperation och lårbensbrott. När hon kom hem till sin bostad efter de olika behandlingsperioderna på sjukhus sattes kommunens vårdplanering in och min syster fick då all önskad hjälp i hemmet.</p><p>När krafterna vartefter minskade blev det aktuellt med att flytta från lägenhet till äldreboende. Det var i samband med den flyttningen (januari 2009) som jag vistades i två sammanhängande perioder på Kungshöga äldreboende och på nära håll kunde se hur vården och omsorgen fungerar där.</p><p>Jag är imponerad av det jag såg och upplevde. Värme, vänlighet, tålamod och respekt för de enskilda människorna och deras önskningar och behov. "Vi är ju här för din skull", hörde jag inte sällan som svar när någon tackade för hjälpen - och framför allt hade all (och jag menar all) personal just den attityden! För dem var det moderna ordet <i>empati</i>, inte bara ett ord!</p><p>I en ombonad miljö, fjärran från allt vad "institution" heter, får man rehabilitering och man aktiveras att delta i den träningsverksamhet man orkar med. Här bjuds på underhållning av olika slag, bl a gamla svenska långfilmer - mycket uppskattat.</p><p>Det går inte att skriva om detta äldreboende utan att nämna maten - så god! Uppdukade bufféer ger stor valfrihet år de boende och för dem som inte kan eller vill gå till matsalen kommer personalen med mat på brickor. Kvällsmaten, en paj eller någon annan varm mat serverades alltid så, och då hörde man ofta: "Vad vill du ha på smörgåsarna i kväll, då?"</p><p>Allt detta sammantaget är trygghet för min syster - trygghet också för mig som anhörig.</p><subheadline2>TYRA CLEVE WALTHER</subheadline2><subheadline2>SOLNA</subheadline2>

Insändare Respekt, värme och kompetens = trygghet

17 februari 2009 00:01
<p>Man kan förstå den oro och besvikelse som somliga svenskar nu känner i dessa tider av försvarsnedskärningar. De känner det som om vårt Sverige blir alltmer blottlagt och oförmöget att stå emot presumtiva betvingare, till exempel Ryssland som verka handla på eget bevåg i till exempel Barents hav och i Östersjön. </p><p>Den nationen rustar sig också militärt, kanske i syfte att väcka förskräckelse hos oss här i Norden. Men vi blir inte förskräckta. I själva verket anser vi att nationen uppvisar tydliga tecken på osäkerhet och framförallt tunghäfta - den kan ryta som en björn men inte prata som en klok och förståndig människa. </p><p>"Den ryska björnen" visar sig inte kunna föra lugna och sakliga diskussioner med andra nationer. Inte heller visar den sig använda laggilla medel för att skaffa sig ytterligare landområden, tillgångar och annat. Nej, osedvanligt glupsk och rövaraktig är vad den björnen visar sig vara. Vilken plåga är den därför inte för alla dem som vill uppträda belevat och människovärdigt!</p><p>En dag kommer dock nationen att bli varse sitt omoraliska, djuriska uppförande. Dess invånare kommer då att skämmas och tvingas gå igenom livet med en bitande känsla av att inte duga någonting till. De kommer att avundas varje nation i världen som inte sätter sin tillit till militära strategier och som har lärt sig uppföra sig väl när de har med andra nationer att göra.</p><p>Benny Sikter</p><p />

Insändare Rysslands svaghet

Rysslands svaghetRysslands svaghet
17 februari 2009 00:01
<p>Om en förälder har hemmet som arbetsplats och den andra föräldern ska vara föräldraledig med barn som dessutom har äldre syskon, vems ansvar är det att lösa situationen? Är det kommunen, som med skattepengar från invånarna bedriver barnomsorg? Eller är det föräldrarna men sitt föräldraansvar? Att ha 15 timmar/vecka i skattefinansierad barnomsorg vid föräldraledighet är tillräckligt, tycker jag. Om en av föräldrarna valt att ha hemmet som arbetsplats och därmed sparar in på lokalkostnad, så anser jag att familjen själv får bekosta och ordna med eventuellt ytterligare barnpassning. Kommunen har begränsad ekonomi och måste prioritera. Dessutom undrar man vad familjen gör om kommande barn till exempel får kolik i tre månader. Vem ska lösa det? Om en familj i denna situation önskar 25 timmar istället för 15 timmars barnomsorg får familjen själv lösa det med privat barnpassning eller genom att hyra en lokal för den hammarbetande föräldern. Istället för avdrag i deklarationen av ett rum i hemmet kan man göra avdrag för lokalhyra.</p><p>Pillan</p>

Insändare Hemmaarbetande förälder

17 februari 2009 00:00
Borlänge

Halilovic klar för Dalkurd

16 februari 2009 13:41
<p>Venezuelas president Hugo Chávez har ordnat det bra för sig. Det blev andra gången gillt för Chávez som genom söndagens folkomröstning fick ett 54,4-procentigt klartecken att ett obegränsat antal gånger ställa upp för omval. </p><p>Chávez motivering är att han inte hinner genomföra allt som han har förutsatt sig på de tio år han suttit och på de fyra han har kvar vid makten. Nu kan han styra "den tid som behövs för att revolutionen ska slå rot", som presidenten själv uttrycker det.</p><p>Det förunderliga - och oroväckande - är att Chávez tydligen inte har någon som han ser som tillräckligt tillförlitlig att fortsätta hans politiska arbete. Som många socialistiska föregångare förknippar Chávez revolutionen med sin egen person. Han, och endast han, vet vad som är bäst för landet. Trots den folkliga majoritetens stöd är landet splittrat och det är en skrämmande utveckling som sker i Venezuela.</p>

Ledare President på livstid?

President på livstid?President på livstid?
16 februari 2009 00:00
<p><b>Åkte i </b>går med buss nr 17 från Hackefors. Döm om min förvåning då det visade sig att det var fel på mitt busskort. Jag fick i alla fall åka med, men var tvungen att stanna vid resecentrum för att kolla upp kortet.</p><p>Vad hade hänt om jag hade haft en tid bokad hos en läkare på US? Det visade sig att mitt kort var relativt nytankat, kvarvarande belopp var närmare 200 kronor. Följaktligen tog man kortet ifrån mig. Som plåster på såret fick jag en enkel biljett tillbaka till Hackefors. Denna skulle användas inom tre timmar. Det visade sig att det skulle dröja sju till tio dagar innan jag skulle återfå kortet.</p><p>Jag skulle alltså sitta i Hackefors i över en veckas tid utan någon som helst möjlighet att ta mig någonstans. Om jag hade arbetat, hur hade jag tagit mig dit? Jag grep den sista chans som stod till buds, det vill säga köpa ett nytt busskort.</p><p>Om jag inte hade haft pengar till detta, vad hade då hänt?</p><p>För övrigt är detta tredje gången jag råkat ut för detta elände. Då var emellertid mitt kort tankat med mindre än 100 kronor och då kunde man fixa till ett nytt kort omgående.</p><p>Får det verkligen gå till på detta viset?</p><p><b>Margareta Söderlund</b></p><p><b /></p><p><b>Svar från Östgötatrafiken:</b><b /></p><p><b>Problemen med kort </b>som inte fungerar är tyvärr väl kända för oss. Problemen beror till stor del på att våra nuvarande kortläsare är mycket gamla vilket orsakar läsproblem av korten. Ett annat stort problem är att korten är mycket känsliga för avmagnetisering.</p><p>Ligger kortet nära ett magnetlås, som exempelvis finns i plånböcker och väskor avmagnetiseras de lätt. De kan även vara känsliga för larmplattor i affärer. Är kortet väl avmagnetiserat fungerar det inte längre.</p><p>Att det sedan tar drygt en vecka innan vi kan betala ut kvarvarande belopp beror även detta på dagens system.</p><p>I och med att all redovisning av vad som hänt i alla maskiner och kortläsare tar upp till en vecka att få in, kan vi inte kontrollera ett kort tidigare. Från många mindre entreprenörer sker nämligen avrapportering per post och inte heller varje dag.</p><p>Vi hoppas dock att problemen med skadade kort ska upphöra när vi börjar använda vårt nya system. De nya korten bygger på en annan teknik och är inte lika känsliga på åverkan. Alla transaktioner i systemet kommer att synas mycket snabbare och då kan vi även rätta eventuella felaktigheter fortare.</p><p><b>Leif Johanson,</b><b /></p><p><b>vd, ÖstgötaTrafiken</b></p>

Insändare Hur fungerar Östgötatrafikens busskort?

13 februari 2009 18:45
Ledarkrönika

På tisdag harjag varit snusfrii fem veckor

På tisdag harjag varit snusfrii fem veckorPå tisdag harjag varit snusfrii fem veckor
13 februari 2009 00:00
<p>Svar till Maria P angående "Dåligt plogat och sandat i Brunnby", 11/2.</p><p><b>Som du säkert</b> vet så har vi självförvaltning här i Brunnby. Av de som är medlemmar i självförvaltningen är 10-12 personer engagerade i att klippa gräset på våra gemensamma ytor.</p><p>De klipper varannan till var tredje vecka under sommarhalvåret - inte bara en gång som du påstår. Vad gäller snöröjningen är den precis som i Härna utlagd på HSB. Om Härna får en bättre snöröjning än vi i Brunnby vet jag inte men ska ta upp det med Stångåstadens områdesansvarige.</p><p><b>Marja Sandin</b></p><p><b>Ordförande i Hyresgästföreningen och självförvaltningen i Brunnby</b></p>

Insändare Det är självförvaltning i Brunnby

13 februari 2009 00:00
<p>Svar till Jennie angående "Sjukvårdsupplysningen fungerar dåligt", 11/2.</p><p><b>Jag beklagar verkligen </b>att du har fått vänta i din kontakt med Sjukvårdsrådgivningen. Sjukvårdsrådgivningen tar emot en mängd samtal varje timma, dygnet runt. I det här fallet måste något ha gått fel och det vill vi rätta till. Jag är tacksam om du har möjlighet att höra av dig till mig så jag kan följa upp vad som hänt när du ringde till oss. Du kan nå mig via landstingets växel.</p><p>Sjukvårdsrådgivningen är ibland hårt belastad, men vi arbetar oavbrutet med alla inkommande samtal. Vid akut livshotande sjukdom uppmanas patienten i talsvaret att alltid ringa 112.</p><p><b>Laila Larsson,</b><b /></p><p><b>verksamhetschef</b><b /></p><p><b>Sjukvårdsrådgivningen</b></p>

Insändare Sjukvårdsrådgivningen är hårt belastad

13 februari 2009 00:00
<p><b>Jag åker </b>varje dag buss 539 från Björsäter till Linköping tur och retur. Busstiderna in till Linköping, morgon och förmiddag lämnar mycket att önska.</p><p>På morgonen går det en buss kl 06.55 från Björsäter. Den tar de flesta ungdomar som ska till skolan i Linköping. Inte sällan får ett antal av de som stiger på i Askeby stå upp i bussen. Många av passagerarna börjar inte skolan eller jobbet förrän vid niotiden, men tvingas att ta den buss som ankommer till Linköping city cirka kl 07.45.</p><p>För att förbättra möjligheten för alla passagerare att få sitta och minska en mycket tråkig väntetid så vill jag att Länstrafiken sätter in en buss som avgår från Björsäter kl 07.55, det vill säga en timme senare än vad som är fallet i dag.</p><p>På eftermiddagen uppstår ofta samma situation, det vill väntan. Många vill resa hem mellan kl 13 och 14. De tvingas då att vänta i upp till två och en halv timme fram till kl 15.20 då bussen avgår från Linköping. Mitt förslag är att sätta in en buss mot Björsäter kl 14.20.</p><p>Johan Holmgren vid Linköpings universitet har i sin rapport visat att glesare turer är den främsta orsaken till minskat kollektivt åkande.</p><p>Om de "bussansvariga" vill att fler människor ska använda kollektivtrafiken måste den bli mer attraktiv. Fler kunder ger större vinst både för resenärerna och för kollektivtrafiken.</p><p><b>Körkortslös bussåkare</b></p>

Insändare Sätt in fler bussar

Sätt in fler bussarSätt in fler bussar
12 februari 2009 21:15
Ledarkrönika

Det är KRIS,men regeringenfortsätter blunda

Sida 101 av 139
Sida 101 av 139