Sökresultat

4 februari 2009 01:00
<p>Fler och fler familjer blir vräkta, vittnar socialkontoret om. Kommunens uppgift blir att installera familjerna i så kallade akutboenden. Men som Corren berättade i går finns i Linköping bara sju akutlägenheter som socialkontoret fördelar till familjer med barn. Och de lägenheterna har varit fulla sedan i somras. </p><p>Alternativet är campingar, vandrarhem och dylikt som familjen får söka ekonomiskt bistånd för. Kostnader för dessa ligger nämligen inte som en post i boendegruppens budget, vilket akutlägenheterna gör. Hur mycket dessa alternativa akutboenden kostar kommunen, finns inga klara besked om. Men med tanke på vad familjen som Corren träffat betalar för sin plats på ett vandrarhem - 21 000 kronor i månaden - är det knappast en billig affär.</p><p>Det mest oacceptabla i situationen är att barnen blir lidande. Sverige har en nollvision gällande vräkta barn, ändå hotades 735 svenska barn av vräkning under förra året. 14 av dem var bosatta i Linköping. </p><p>Lösningen är dock inte så enkel som att ordna fler kommunala akutboenden. Problemen går betydligt djupare när en familj blir bostadslös, en barnfamilj blir inte vräkt hur som helst. Troligtvis är det heller inte ekonomin som är det största problemet. Sociala svårigheter som misskötsel och missbruk är förmodligen ofta de verkliga skälen till en vräkning. Eller en bakomliggande orsak till att man inte har råd att betala hyran. Desto viktigare är det därför att familjerna får social hjälp, vilket också inkluderas - för de familjer som lyckas få en akutlägenhet, vill säga.</p><p>Sju akutlägenheter kan låta lite i en stor stad som Linköping, men kanske har det räckt så länge som ärendegången gått snabbare än den gör i dagsläget. Ett akutboende ska vara mycket kortvarigt. Men med långa handläggningstider och samverkanssvårigheter mellan olika myndigheter, samt mellan dessa och hyresgästen, kan vistelsen bli betydligt längre än planerat.</p><p>En förutsättning för så kallad "utslussning" till vanligt boende är förstås att det finns lediga lägenheter att tillgå. En före detta akutboendeplacerad familj är nog ingen drömhyresgäst. Möjligen ligger en del av förklaringen till bristen på akutlägenheter i att de vanliga hyresvärdarna - och hyresgästerna - säger nej till uthyrning av vanliga lägenheter. Lågstatusområden uppkommer i alla städer, men kanske har även dessa områdens hyresgäster och -värdar börjat säga ifrån om att vara kommunens "nödlösning". </p><p>Snabbare kontakter med, och krav på samarbete från, de som är i behov av akutlägenheter är förutsättningar för en lösning. Familjer med barn bör nog också få tillträde, kanske till och med företräde, till de nya akutboenden som är avsatta till ensamstående. Nollvisionen om vräkta barn ska vara prioriterad.</p><p>Citat: <b>"En barnfamilj blir inte vräkt hur som helst."</b></p>

Ledare Mer ett socialt än ett ekonomiskt problem

Mer ett socialt än ett ekonomiskt problemMer ett socialt än ett ekonomiskt problem
4 februari 2009 00:00
<p><b>Svar till </b>dig som undrar varför det står "Sale" på rea-materialet i butikerna. Du fick fel svar av den du pratade med. Jag jobbar själv som säljare i en stor kedja och det är inte vi som tillverkar eller bestämmer vad det ska stå på materialet. Många är stora kedjor som finns i många länder. Företagen tillverkar då ett och samma material som fungerar i alla länder. Det sparar tid och pengar!</p><p><b>Säljaren</b></p>

Insändare SALE används i alla länder

SALE används i alla länderSALE används i alla länder
2 februari 2009 00:01
<p>Till Eva!</p><p> Det du hörde på tv att kvinnor kör bättre än män. Det kanske är så men i detta fallet frågade man ut 200 personer vilka man trodde körde bäst. I samma undersökning kom det fram att Volvo ägare också var bättre bilförare. Detta kallar jag inte för ett bevis på att kvinnor och Volvoägare skulle vara bättre bilförare utan bara ett uttryck för vad folk tror. Det att män oftare är inblandade i olyckor beror väl på att det är fler män ute på vägarna. Men nu till vad jag tycker, ja man borde hålla den högsta tillåtna hastigheten på sträckan om väglaget tillåter, personer som "luskör" eller lägger sig intill mittlinjen för att förarga eller försvåra omkörningar bör som sagt lämna in kortet. Det kanske skulle underlätta om man införde skyltar som talar om lägsta tillåtna hastighet också? Ett tips kolla på mc-förarna som hälsar och vinkar åt varandra ute på vägarna inga sura miner där inte, är det inte bättre att vara glad i trafiken stället för sur och tvär?</p><p>"Man i trafiken"</p>

Insändare Lär av mc-åkarna i trafiken

2 februari 2009 00:01
<p /><p>Corren 090127 läser jag: "...supportergrupperna stämmer träff med varandra på mobiltelefon, för att sedan mötas och slåss. Polisen förhindrade supportrarna att slåss".</p><p>Vore det inte en bra idé att låta dom slåss? Upplåt Folkungavallen. Där kan de avskilt ha sin fajt utan att "störas" av polis. De tar själva ansvaret för resultatet. Vill de ha läkarhjälp må de fixa detta själva, inte samhället, inte polisen.</p><p>Svensk lagstiftning tillåter säkert inte detta men tänk om man skulle få göra en test för att se resultatet. Men frågan är, törs buset mötas på tillåten arena? När leken blir allvar och det inte finns någon polis som skyddar och skingrar, är man då lika kaxig?</p><p>Vad kostar polisens insatser under en spelsäsong? Kan tänka mig att för 98 procent av publiken behövs ingen polis, vi vill se LHC och fin hockey. De två procent som kallar sig supporters, de som vill störa och förstöra, står för hela poliskostnaden. Är det rätt använda pengar? LHC vill säkert inte betala för vad som händer utanför Cloetta Center och "på stan". Det gör vi skattebetalare. Bättre omfördela dessa kostnadskronor till polisens lönekonto.</p><p>White Fox</p>

Insändare Hockeysupportrar

HockeysupportrarHockeysupportrar
31 januari 2009 00:01
<p> Det är många ungdomar på gymnasiet som aldrig fått chansen att pröva på ett arbete. Det borde inte få vara så! De flesta av oss är faktiskt inte lata 90-talister, som det påpekas ibland. Vi är ambitiösa och vill få chansen att visa vad vi går för.</p><p>Jag är 18 år och har aldrig haft något extra- eller sommarjobb. I nästan varenda annons om lediga jobb står det att man måste ha erfarenhet. Men om man inte har någon erfarenhet då? Hur ska man kunna få erfarenhet om man inte kan få något jobb på grund av att man inte är erfaren? Någon gång måste ju vara ens första. Man måste få en chans att visa vad man kan.</p><p>Det är viktigt att vi ungdomar kommer in på arbetsmarknaden tidigt och att vi får en chans att pröva på olika branscher. Samhället tar inte vara på den insats som vi ungdomarnas kan erbjuda. Alla kommuner borde erbjuda sommarjobb till ungdomar.</p><p>Sara N</p>

Insändare Oerfaren söker jobb

30 januari 2009 18:27
Ledarkrönika

Februari krypernärmare, och jag fyller snart 59

Februari krypernärmare, och jag fyller snart 59Februari krypernärmare, och jag fyller snart 59
30 januari 2009 00:01
<p>Svar till "Denka", angående "Ungdomsbrottslingarna bara skrattar åt polisen", den 19/1.</p><p>Kan hårdare tag i sig verkligen vara lösningen på alla problem? Kommer det att innebära att alla ungdomar som står i begrepp att begå brott blir avskräckta om de vet att straffen blir hårdare? Hur kommer det sig i så fall att USA, med dödsstraff i 36 stater, är så hårt ansatt av tungt kriminella? Varför har inte de kriminella amerikanerna blivit avskräckta? Jag är övertygad om att det beror på att det saknas substans i många av de tag man tar i USA. Vilket innehåll vi lägger i arbetet mot kriminalitet är långt mycket viktigare än hur hårt vi straffar. Många av de saker jag lärt mig om och av ungdomar visar på följande:</p><p>1. Nästan alla ungdomar som slår in på en kriminell bana saknar något högst väsentligt, oftast trygghet och/eller vuxna förebilder.</p><p>2. Nästan alla ungdomar som hamnat snett kan bli hjälpta av starka vuxna med fasta ramar och en stor portion empati, goda dialoger och insatser för att stärka deras självkänsla.</p><p>3. Många ungdomar som redan hamnat snett och som lämnas åt sitt öde, saknar just förmågan och stöttningen i omgivningen som behövs för att de ska välja rätt väg igen.</p><p>Så vad gör vi med ungdomar som hamnat så snett och redan utsatt så många för brott, som 14-åringen? Slänger honom i fängelse och hoppas att hårdare tag gör honom mjukare? Jag tror knappast det kommer hjälpa bättre här än i USA. Resurser är naturligtvis vad som måste till. Landet är fullt av människor som vill arbeta med att förebygga och hjälpa. Men tror du, Denka, att det är socialarbetarna själva som bestämmer hur många anställda som ska jobba där? Det kanske är en idé att rösta på politiker som vill tillsätta resurser så att långsiktiga och fruktsamma arbeten kan utföras?</p><p>Frida H, gymnasielärare</p>

Insändare Rösta fram resurserna

30 januari 2009 00:01
<p>Att rollator är en fantastisk uppfinning, som förlänger den aktiva åldern för många människor, är ett omvittnat faktum. Kostnaden för detta hjälpmedel för utomhusbruk vill landstinget inte längre stå för. Genialiskt och krasst har man kalkylerat med att skulle man ta bort den kostnadsfria rollatorn inomhus torde detta säkerligen medföra större behov av hemhjälp eller rentav en vårdplats, men att kunna gå ut - det är ju inte så viktigt. Att förlänga livet med motion och trivsel medför ju bara ännu mer kostnader.</p><p>Nu har landstingspolitikerna dess värre inte tillräckligt med fantasi att räkna ut att ett stillasittande liv utan vistelse i dagsljus ökar risken för osteoporos, vilket i sin tur ofta har svåra benbrott som följd. </p><p>Den redan överbelastade ortopedin kommer säkert att kosta större belopp än vad besparingen med rollatorerna kan inbringa.</p><p> BLACK AND WHITE</p><p />

Insändare Rollatorn - en fantastisk uppfinning

30 januari 2009 00:01
<p /><p>Svar till Monika Broman FP 26-01-09</p><p>Du säger att landstinget fortfarande kommer att bistå med rollator inomhus. Vad föranleder detta beslut? Varför kunde ni inte lika gärna ha ställt upp med rollator för utomhusbruk, och låtit gemene man betala för en inomhus? Det är ju större slitage på en rollator som körs utomhus, men det är väl det som ni har räknat med.Jag förstår inte skillnaden. Jag tycker fortfarande att det skulle vara bra mycket bättre om ni i landstinget började spara in på er själva.</p><p>Argsint medborgare</p>

Insändare Större slitage utomhus

29 januari 2009 18:39
<p>Ringde Försäkringskassan för att få med en kompis ut på efterjobbet-öl. Han brukar glömma sin mobil så jag ringde växeln. Det är många som ringer nu och du är nummer 126 i kö. Ditt samtal tas emot om 48 minuter, upplyste en röst. </p><p>48 minuter?</p><p>Jag la ifrån mig telefonen. </p><p>48 minuter - vad skulle jag göra under tiden? Om det inte varit för att jag redan hade intagit en utmärkt libanesisk lunch så kunde jag ha ätit eller sprungit Stångåpromenaden. </p><p>Tog en promenad i stället. Först en runda i Corren-huset, till och med i källargångarna gick jag. Vinden var låst. Då klädde jag på mig och gick runt huset. Kvarteret. Gick in på Fitness och sa hej. Gjorde samma sak på Roséns begravningsbyrå. Det kan vara bra att bli ihågkommen här, tänkte jag. Man vet ju aldrig. Tillbaka på rummet var det 23 minuter kvar tills det var min tur. Gick ner i gympahallen och lekte med en femkiloshantel. Högeraxelskadad nöjde jag mig med vänsterarmsträning. När svetten började tränga fram, la jag av. </p><p>16 minuter kvar. Stretchexperten Per Åhlin fick lära mig några tricks. Sju minuter försvann. Ritade en hage på golvet och hoppade. Då kom fotograf Persson. Vad gör du, sa han. Försöker få tiden att gå, sa jag. Tiden går för fort, sa Persson och berättade om en handbollsmatch på 70-talet. Saab var bra, sa jag. Lurch, Lappen, Bolle, Lill-Blöta. </p><p>Oj, nu kom jag fram. </p><p>"Våra öppettider är..."</p>

Det är mångasom ringer nu

29 januari 2009 16:08
<p>EU diskuterar en norm för volymen på mp3-spelare.</p><p>Klåfingrigt kan man tycka. Ska EU verkligen lägga sig i hur högt vi lyssnar på våra mp3-spelare?</p><p>Men ett större problem med en eventuell norm för hela EU är hur den skulle se ut. Ska det införas en maxgräns eller ska det bli obligatoriskt med funktioner som larmar när volymen passerar gränsen för det skadliga?</p><p>Som Stig Arlinger, professor i teknisk audiologi vid Hälsouniversitetet, påpekar i Corren (29/1) är det mest rimliga att lyssnaren tar ansvar. Att han eller hon skruvar ned volymen och låter öronen vila emellanåt.</p><p>Teknik som gör det lättare att ha koll på volymen finns. På storsäljaren Ipod kan man till exempel redan förprogrammera volymgränsen så att den inte går att skruva upp till max.</p><p>Det EU kan göra är att se till så att informationen om vad som kan hända om man inte skruvar ner volymen sprids. Tinnitus och andra hörselskador är ett handikapp för många människor. Och om det bör givetvis informationen handla.</p>

Ledare Volymen ingen EU-fråga

Volymen ingen EU-frågaVolymen ingen EU-fråga
29 januari 2009 03:00
<p>19 januari efterlyser ledarskribent Marika Formgren perfektion i sjukvården. "Att nöja sig med ?good enough? kan ju leda till lidande, livslånga men och i värsta fall döden för patienterna." </p><p>Perfektion - i betydelsen absolut fel-/problemfritt - uppnås emellertid ytterligt sällan. En betydligt bättre formulering är "strävan efter bästa möjliga omhändertagande" - en professionell självklarhet för seriösa utövare av vårdyrken. Ingen av oss väljer medvetet dåliga lösningar.</p><p>Antalet anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd är ett dåligt mått på faktiska brister i vården. Ett något mindre dåligt mått borde vara hur många anmälningar, som resulterat i "fällande" utslag.</p><p>Patienternas ökade beläsenhet måste tyvärr tas med flera nypor salt, eftersom den information de tar till sig långt ifrån alltid är "varudeklarerad". De medicinska professionerna har däremot en skyldighet att erbjuda vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.</p><p>Ett avsevärt större problem än eventuell attitydförändring hos vårdpersonalen är det hela tiden ökande gapet mellan vad vi skulle kunna uppnå med tillräckliga resurser och vad vi faktiskt kan åstadkomma med det vi har. En allt äldre befolkning och ständiga krav på kostnadsnedskärningar, dåligt genomtänkta organisationsbeslut, häpnadsväckande brister i den planering, som borde säkerställa tillgång till kvalificerad personal också i morgon - och usla villkor för åtskilliga av dem, som jobbar idag - ger skäl att förundra sig över, att vården faktiskt fungerar så bra, som den gör, och att köerna inte är ännu längre.</p><p>Om alltså överbelastade och underbetalda befattningshavare någon enstaka gång tappar humöret, bör man inte förvånas. Tvärtom är det häpnadsväckande, att det sker så sällan!</p><p>Bror Gårdelöf</p><p>anestesiöverläkare</p><p>Linköping</p><p>Corren svarar:</p><p>Den som läser min text ser att jag inte efterlyser perfektion, utan "strävan efter perfektion". Jag ifrågasätter trenden att se strävan efter perfektion i arbetslivet som något ont, och sjukvården är det tydligaste exemplet på varför en sådan trend kan leda fel.</p><p>Om Bror Gårdelöf är missnöjd med vårdens resurser, organisation, planering och arbetsvillkor så borde han fråga de politiker och tjänstemän som styr vården om de nöjer sig med att vara "good enough" på jobbet.</p><p>Marika Formgren</p>

Debatt Uppnådd perfektion bara i enstaka fall

29 januari 2009 01:00
Krönika

Glöm inte Förintelsen!

29 januari 2009 00:01
<p>Det finns cirka 45 000 vargar i Ryssland, i Nordamerika är motsvarande siffra 60 000. Vargen är inte på något vis ens i närheten av en tendens att vara utrotningshotad.</p><p>Låt mig lägga upp lite fakta: Kroppen behöver syre och växter behöver solljus. Detta visste jag sedan tidigare, däremot har jag nyligen fått lära mig av insändare här i Corren att Sverige behöver varg. Jag är mycket tacksam för min nya kunskap. Det är bara en liten sak jag undrar, varför behöver Sverige varg? Vad är det som gör att tillvaron skulle bli så omöjlig om det inte vandrade omkring någon varg i Sveriges skogar? </p><p>Varg har inte dödat människor på väldigt länge i Sverige. Kan det möjligen ha något samband med att svenskarna inte tillåtit speciellt hög förekomst av varg? Vi började döda varg på grund av problematiken den innebar. Folk motsatte sig inte detta då man levde i verkligheten. Idag lever de flesta långt från landsbygden och har fått en romantiserad bild av vargen.</p><p>Väldigt få vill möta varg i skogen. Det finns alltså inget behov av närhet till vargen. Låt därför vargen hålla till i Ryssland där inavel är obefintligt och konkurrens med människan ej är lika påtaglig. </p><p>Oskar K</p>

Insändare Ingen varg i Sverige

Ingen varg i SverigeIngen varg i Sverige
28 januari 2009 00:01
<p>Svar till "Elin", som skrev om behovet av mer motion i skolan. </p><p>Motion och hälsa är viktigt. Helt rätt, men det är inte skolans uppgift att få elever att motionera. Skolan är till för utbildning, att lära sig nödvändig information om samhället och få yrkeskompetens. Idrottande är en fritidssyssla som inte har i skolan att göra. Visst kan det vara en bra idé att skolan ger möjligheten till elever som vill, men obligatorisk motion är fel. Våra kroppar är vår egen egendom att göra vad vi vill med, även om det är ohälsosamt. Om man vill ha idrottslektioner för att höja elevernas koncentration bör man också införa schemalagda "Powernaps", men det kanske inte finns tid över? Den värsta mobbningen sker dessutom i omklädningsrummen, och även om man inte är utsatt så känner sig många obekväma i att tvingas klä av sig offentligt. Att man till och med betygssätter idrottslektioner gör inte saken bättre. Jag själv fick gå om ett år i gymnasiet, inte för att jag hade problem med samhällsvetenskapliga ämnen - utan för att jag var dålig på orientering och inte kunde namnge muskler på latin. Individens hälsa är individens eget ansvar, och individens egen rätt att styra över själv. Jag går i skolan för en utbildning, inte för att sparka boll.</p><p>Per Josefsson</p>

Insändare Obligatorisk motion är fel

28 januari 2009 00:01
<p>Nu har det hänt igen. Vi har inom familjen blivit av med tre airbags på åtta månader. Man blir ju frustrerad, och undrar vad dom ska ha alla dessa airbags till. Använder de krutet eller, sälj de tillbaka till bilfirmor, försäkringsbolag för att monteras tillbaka igen? Vi i Mantorp är tydligen väldigt drabbade, och det verkar som om brotten sker efter ett visst mönster. De tar airbags i bilar som står i slutet av gator typ vändplan och så vidare för att få en flyktväg. Tiden är alltid mellan 03.00-05.00. Vad gör polisen åt detta? Man måste ju analysera varför alla dessa brott begås. För att få tag på några brottslingar går ju tydligen inte. Min granne blev så trött efter tre stölder, så han har nu installerat TV övervakning på sin garageuppfart. Får väl göra detsamma.</p><p>P-Å</p>

Insändare Tv på garageuppfarten

Tv på garageuppfartenTv på garageuppfarten
27 januari 2009 02:00
<p>För någon vecka sedan genomfördes Transportforum i Linköping. I sitt inledningsanförande betonade infrastrukturminister Åsa Torstensson vikten av samordnade och effektiva transporter, bland annat för att skona vår miljö. En av de största miljöbovarna vi har i vårt moderna samhälle är privatbilismen - och då framför allt den onödiga privatbilismen. Onödig i den mening att transportbehovet skulle kunna tillfredställas med kollektivtrafik, om den gjordes mer attraktiv.</p><p>Många privatpersoner tar bilen till och från jobbet därför att det är praktiskt och i många fall också kortsiktigt lönsamt i förhållande till den kollektivtrafik som erbjuds. Vi vet alla vad det får för effekt på vår miljö och vilka problem det är i innerstaden med trängsel i trafiken under kritiska tider och hur svårt det kan vara att hitta en parkeringsplats.</p><p>Tänk om vi kunde få en väl utbyggd och, för den resande, avgiftsfri kollektivtrafik! Vilka positiva effekter skulle det kunna tänkas få? Jag ser många:</p><p>? Den stora vinnaren skulle naturligtvis vara miljön. Färre fordon på vägarna medför ett minskat utsläpp av skadliga ämnen i luften.</p><p>? Kommunen skulle få minskade kostnader för väg- och gatuunderhåll.</p><p>? Det skulle innebära färre trafikolyckor och därmed färre döda och skadade i trafiken. </p><p>? Detta skulle i sin tur medföra lägre sjukvårdskostnader för landstinget och lägre kostnader för försäkringsbolagen med lägre försäkringspremier som följd.</p><p>? Alla Linköpings cyklister och gångtrafikanter skulle få en lugnare och säkrare trafikmiljö.</p><p>? Vi skulle skapa bättre framkomlighet för de samhällsnyttiga transporterna - kollektivtrafik, taxi, utryckningsfordon med mera.</p><p>? Vi skulle förhoppningsvis få färre som tog bilen trots att de inte borde det - framför allt förare som trots påverkan av alkohol och droger sätter sig bakom ratten och kör till jobbet.</p><p>? Kommunen skulle slippa gränsdragningsproblematiken med skolbusskorten för kommunens skolungdomar. Vem får och vem får inte? Som det är i dag är gränsdragningen väldigt godtycklig.</p><p>? Kollektivtrafiken skulle spara stora belopp på utebliven avgiftsadministration, avgiftskontrollanter, biljettautomater, kortläsare på bussarna med mera.</p><p>Det finns redan aktörer i kommunen som uppmärksammat problematiken och också gjort något åt den. I helgen fanns i Corren ett reportage om gratisbussar mellan Ikano-området och olika platser i Linköping. Ett utmärkt initiativ som, även om det hade kommersiella förtecken, är ett lovvärt initiativ i miljöns intresse.</p><p>Så - vad väntar vi på?</p><p>Peter Moberg</p>

Debatt Gör kollektivtrafiken gratis för miljöns skull

Gör kollektivtrafiken gratis för miljöns skullGör kollektivtrafiken gratis för miljöns skull
27 januari 2009 00:01
<p>EU hit och EU dit. Vi gick med i EU med förhoppning om att öka gemenskapen med våra grannländer. Men vad positivt har EU egentligen givit oss? Vi betalar årligen många miljarder kronor till EU och får tillbaka mindre än hälften. Varför ska vi skänka miljarder varje år till en organisation som inte på något sätt främjar svenska behov? Vi får allt mindre att säga till om i vår egen politik. Hur många gånger har vi inte läst "EU-direktiv förbjuder det och det"? Är vi inte kapabla att bestämma över oss själva länge? Vad hände med den svenska självständigheten? Ska vi böja oss för vad andra länder tycker? EU har inte bidragit med något annat än förtryck! Förtryck av vårt svenska land! Ska fortsätta att snällt böja på nacken och låta EU styra och ställa över vårt vackra land? Nej!</p><p>Sebbe Insändare</p>

Insändare Nej till EU

Nej till EUNej till EU
27 januari 2009 00:01
<p>Svar till "Samhällsintresserad", Corren 20/1 -09</p><p>Jag är ledamot i kommunfullmäktige och kanske vad du kallar "ledande inom miljöpartiet". De senaste 30 åren av mitt 50-åriga liv har jag bott i Skäggetorp. Jag vill påstå att jag har en viss erfarenhet av att bo och arbeta i en mångkulturell miljö. </p><p>Du undrar hur vi ska nå ett samhälle utan diskriminering. Att - som du föreslår - låta kommunen köpa in hus i villaområden för att erbjuda exempelvis invandrarfamiljer tror jag inte är någon framkomlig väg. </p><p>Jag känner en trevlig och skötsam grannfamilj med invandrarbakgrund som flyttade till en av de södra stadsdelarna. De var stolta över sitt fina radhus som de hade jobbat hårt och målmedvetet för att kunna köpa. De blev dessvärre utfrusna av sina svenska grannar och valde efter något år att flytta tillbaka till Skäggetorp. </p><p>Vi kanske behöver fundera på om inte diskrimineringen finns i våra egna huvuden, det kan vara ett sätt att motverka diskriminering.</p><p>På Skäggetorpsskolan, där jag jobbar, hade för två år sedan 33 procent av eleverna invandrarbakgrund. Idag uppgår den siffran till 70 procent. Trettiofem olika språk finns representerade på skolan och här jobbar också många med invandrarbakgrund. </p><p>Här finns en fantastisk personal som lägger ner ett oförtröttligt arbete på att ge ungdomarna kunskaper, självkänsla och självförtroende. Jag arbetar själv med en öppen bildverkstad i skolan dit eleverna får komma på sin fritid. Syftet är bland annat att ge dem ökad självkänsla och erbjuda meningsfull fritidssysselsättning. Att stärka den enskilde individens självkänsla är ett annat sätt att motverka diskriminering. </p><p>Att kvotera ut jobben och låta några sitta hemma för att andra ska få jobba är inte heller något som miljöpartiet eftersträvar. Tvärtom - vi vill att det ska finnas meningsfulla jobb till alla. Ett sätt att åstadkomma detta är att korta arbetstiderna och dela på jobben. </p><p>Ann Gewecke </p><p>Miljöpartiet de gröna</p>

Insändare Diskrimineringen sitter i huvudet

26 januari 2009 10:28
<p>Är du förälder? Har du tonårsbarn?</p><p>I så fall: Har du koll på deras internetvanor? Om inte: Skaffa dig det snarast.</p><p>För grooming - när vuxna kontaktar barn på nätet i sexuellt syfte - blir allt vanligare.</p><p>Några år gamla siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att omkring 40 procent av pojkar och flickor i 15-årsåldern har kontaktats av vuxna på nätet i sexuellt syfte. Bland flickorna är siffran högre, nästan 50 procent.</p><p>Men den senaste Ungdomsbarometern visar att 62 procent av flickorna mellan 15 och 18 år har utsatts för grooming. Den visar också att sexuellt tvång är mycket vanligare bland dem som har utsatts för grooming än bland dem som inte blivit det.</p><p>När två av Correns reportrar förra året utgav sig för att vara Pernilla 14 år på Passagen, en av de stora ungdomssajterna, hörde elva män av sig på bara några minuter. På knappt en timme hade över 30 män tagit kontakt. Och när Pernilla stämde träff med två av dem, betydligt äldre än henne själv, dök de upp i Linköping för att ha sex med en minderårig.</p><p>Corren var vare sig först eller sist med det här greppet. Men alla som har provat det har kunnat konstatera att grooming är utbrett. Responsen när man lägger ut en profil av en tonårstjej är omedelbar och äldre män på sajter som Passagen, Lunarstorm, Playahead, och Bilddagboken tycks det krylla av.</p><p>Grroming är inget nytt problem. Men i takt med att det breder ut sig ökar behovet av åtgärder. Och än så länge är det inte brottsligt, det blir det först om minderåriga luras till sexuella handlingar.</p><p>Redan 2007 föreslog riksåklagaren Fredrik Wersäll att grooming skulle kriminaliseras. Även justitieminister Beatrice Ask har utmärkt nog konstaterat att något måste ske.</p><p>Men flera remissinstanser pekar på problemen med en kriminalisering. Hur ska polis och åklagare kunna bevisa att syftet varit sexuellt? Att den avsikten har varit att utnyttja någon?</p><p>Andra remissinstanser, främst de som jobbar med att skydda barn, har lyft fram att kriminalisering vore en viktig signal från samhällets sida.</p><p>Någon gång under våren väntas regeringen lägga fram sin proposition och förhoppningsvis innehåller den förslag på kriminalisering. För det är viktigt att samhället markerar mot nätpedofilerna, som förhoppningsvis kommer att bli avskräckta när grooming blir ett brott.</p><p>Men en kriminalisering är inte den enda lösningen.</p><p>De samtal som socialminister Göran Hägglund för med it-branschen om att exempelvis göra det enklare att anmäla hemsidor och personer är viktiga. Liksom diskussionen om att höja den tekniska kompetensen bland lärare och andra som jobbar i skolan.</p><p>Men det är hemma som de viktigaste förebyggande insatserna kan göras. Föräldrar måste börja ta ansvar för vad deras barn gör på nätet. Och det finns en hel del man som förälder kan göra:</p><p>Ta reda på barnens nätvanor.</p><p>Berätta om faran med pedofiler.</p><p>Håll koll på vilka sajter de besöker.</p><p>Lägg upp en egen profil och håll koll på vad barnen gör.</p><p>Ha datorn i köket eller vardagsrummet.</p>

Ledare Vet du vad dina barn gör på nätet?

Vet du vad dina barn gör på nätet?Vet du vad dina barn gör på nätet?
Sida 103 av 139
Sida 103 av 139