Sökresultat

26 januari 2009 01:00
<p>I John Ajvide Lindqvists <i>Låt den rätte komma in </i>är en av huvudpersonerna, Oskar, en mobbad mellanstadiepojke. Plågoandarna kallar honom för gris och tvingar honom att låta som en vettskrämd gris. Det är förstås oerhört förnedrande för Oskar - men mobbarna verkar bara tycka att det är kul.</p><p>I Kartin Zytomierskas blogg <i>Fuck you right back</i> kallar hon Isabella Löwengrip, som står bakom Sveriges största blogg <i>Blondinbella</i>, för "skitgris".</p><p>Bakgrunden är ett inlägg av Blondinbella där hon anklagar Zytomierska och Carolina Gynning, två av landets mest framgångsrika bloggare, för att hetsa kring vikt, mat och smala ideal. Zytomierska, som varit bantningscoach åt sina läsare, varit med i <i>Du är vad du äter</i> och bantat med Svarta Lådan, gick i taket.</p><p>I flera inlägg har hon sedan gjort vad hon har kunnat för att håna Blondinbella. Och liksom mobbarna i <i>Låt den rätte komma in</i> verkar Zytomierska bara tycka att det är kul.</p><p>Visst är hetsen kring mat, vikt och smala ideal upprörande. Men i det hänseendet är Zytomierska, Blondinbella och Gynning lika goda kålsupare. De bloggar alla tre om utseende och yta; om kläder, smink, botox, tandblekning, träning, extensions och vikten av att vara snygg.</p><p>Visst är det upprörande att de här tre, som tillsammans har uppemot en miljon läsare i veckan, är förebilder för många yngre tjejer och därmed spär på en redan alldeles för stor fixering vid utseende.</p><p>Fast det är ändå inte det som upprör mest. Det gör tonläget.</p><p>Att kalla någon för "skitgris" är inte okej. I den fysiska världen, den som inte utspelar sig i bloggosfären, är det mobbning att håna en annan på det sättet som Zytomierska gör. Och mobbning bekämpas med näbbar och klor runt om i samhället. På skolor och arbetsplatser jobbar man med kompisstödjare och handlingsplaner för att elever och anställda ska slippa bli kränkta. Så varför ska vi acceptera mobbning på nätet? </p><p>Flera svenska bloggare har vittnat om det anonyma näthatet, om de som kommenterar på bloggarna utan att ange vilka de är och som vräker ur sig precis vad som helst om det som skrivs och om den som skriver. Hatet var till exempel skälet till att Linda Skugge, som då hade en av de största bloggarna, tog en paus. Och till att hon, när hon tog upp bloggandet igen, gjorde det på en betydligt mindre sajt än <i>Expressen.se</i>.</p><p>Men kan vi verkligen föra en seriös debatt om näthatet om bloggarna själva inte kan leva upp till de krav som ställs i det fysiska livet? Självklart inte. Så länge sådana som Zytomierska hånar andra människor kommer hon och övriga bloggare att få tillbaka med samma medicin.</p><p>Det drabbar även seriösa bloggare, de som har ambitionen att tillföra samhällsdebatten och demokratin något. Men allra värst för dem är att de klumpas ihop med bloggare utan några andra ambitioner än att få medial uppmärksamhet. Som Katrin Zytomierska.</p>

Ledare "Skitgris" inte okej på nätet heller

"Skitgris" inte okej på nätet heller"Skitgris" inte okej på nätet heller
26 januari 2009 00:00
<p>Angående trafikljusen i Linköping.</p><p><b>Alla trafikljus i </b>den här staden är sega! I all denna miljöhysteri kan det inte vara särskilt klimatsmart att bilar tvingas stå och vänta på tomgång.</p><p>Många gånger kommer man fram till ett rödljus där alla har rött, man väntar, väntar och väntar, sen får någon grönt. Vad är logiken i detta?</p><p>Likväl kommer man körandes exempelvis en tidig morgon eller sen kväll och är i princip ensam i trafiken, slår ändå trafikljusen inte om till grönt när man kommer.</p><p>Återigen får man vänta, vänta och vänta lite till.</p><p>Varför finns detta problem i Linköping och inte i andra större städer som Stockholm, Malmö och Göteborg?</p><p><b>I</b></p>

Insändare I Linköping får man vänta, vänta och vänta . . .

26 januari 2009 00:00
<p>Replik till Betty Malmberg (M), riksdagsledamot från Ödeshög, 20/1.</p><p><b>Det är helt</b> sanslöst att man drar lärdom av vad studier visar i Nya Zeeland och England där man har en helt annan samhällsstruktur som också påverkar de skoltrötta eleverna. Vi bor i Sverige och det är väl våra barn vi ska hjälpa och inte barnen i Nya Zeeland.</p><p>Givetvis är det inte lokaliteterna som är avgörande för om man lär sig något utan vad man lär sig. Det hör till sunt förnuft. Men moderaterna verkar sakna både empati och sunt förnuft.</p><p>Jag själv har erfarenhet av att läsa på distans och jag vet personligen vilka stora krav som ställs på eleven då man läser på distans. Har man fått avsky för skolan innan gör inte de kraven det lättare att studera. Det är att göra det lätt för sig att tro att en nätskola skulle lösa problemet med skoltrötta ungdomar.</p><p><b>Helene Andersson</b></p>

Insändare Nätskola löser inga problem

24 januari 2009 01:00
Krönika

Anders Mellbourn: Vofför gör EU på detta viset?

24 januari 2009 00:00
<p><b>Socialnämnden i </b>Linköping ger signaler i hela Sverige till ungdomar under 15 år att göra hur mycket jäkelskap som helst utan att riskera någon påföljd. Detta visas i media och kvällspressen slår upp det med två helsidor.</p><p>Vad gör ansvariga åt denna 14-åriga pojke som är fullständigt hänsynslös och laglös? Vad månde bliva?</p><p><b>CB</b></p>

Insändare Socialnämnden ger fel signaler

24 januari 2009 00:00
<p><b>Undrar vad </b>rovfåglar, rävar, lodjur, järvar etc, äter och jagar?</p><p>Man kan tro att man totalt fått allt om bakfoten. Jag har aldrig någonsin hört talas om någon sådan fullständigt vettvillig klappjakt på dessa arma djur som är vår ståtliga varg.</p><p>Jag tycker att varghatarna kan dra till skogs och skjuta på varandra, alltid får ni väl ert lystmäte tillfredsställt på ett eller annat sätt</p><p><b>Birgith Andersson</b></p>

Insändare Vargar tillhör vår svenska fauna

24 januari 2009 00:00
<p>Svar till Nancy Svensson, Ödeshög, 22/1.</p><p><b>I min artikel</b> i Corren 20/1 gjorde jag en beskrivning av det beslut som landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd tagit. Jag tycker det är ett bra beslut när medborgarens ställning enligt önskemål stärks.</p><p>Jag befinner mig verkligen mitt i vardagen. Då jag inte är fritidspolitiker, arbetar jag med sjuka, äldre, funktionshindrade med flera. Jag kommer i stort sett dagligen i kontakt med olika hjälpmedel. Tyvärr är det så att inte alla hjälpmedel är gratis, till exempel får man bara en hörapparat. Jag har själv sedan många år hjälpmedel som inte är gratis.</p><p>Angående rollatorfrågan belyser den problematiken med var landstingets ansvar går för den enskilde individen. Vad som skall fås för skattepengarna och vad medborgaren själv måste betala för?</p><p>Flera av de hjälpmedel, som inte bekostas av landstinget kan man köpa ute i handeln. Genom att vissa hjälpmedel bekostas av medborgaren själv öppnas en marknad för dessa, vilket kan leda till pressade priser.</p><p>Som beskrivits i min artikel har majoriteten i landstinget ledord såsom "egenansvar" och "tillgänglighet".</p><p>Även i fortsättningen kommer landstinget som tidigare att bistå med en rollator för inomhusbruk.</p><p>Landstingets viktigaste uppdrag är att ta hand om en stor del av sjukvården. En del kommuner är stora och andra är små. Har man valt att bo i en mindre kommun, så finns det av naturliga skäl inte så många valmöjligheter och det rör mycket av det som finns i övrigt i samhället. Att valmöjligheten blir större, där det går, när det gäller vårdcentral borde även Nancy Svensson kunna glädja sig åt, för ni har en bra vårdcentral i Ödeshög. Andra som bor långt ifrån kanske gärna skulle vilja tillhöra den istället.</p><p><b>Monika Broman FP</b></p>

Insändare Landstinget bistår med rollator för inomhusbruk

23 januari 2009 01:00
<p>Regeringen tillsatte den 18 december Arlandabanans VD Gunnar Malm att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor i Sverige. Utredningen ska vara klar den 15 september 2009 och kommer bland annat fokusera på olika finansieringslösningar. </p><p>Erfarenheter från bland annat Norge och Finland visar att Offentlig privat samverkan (OPS) har varit mycket effektiv för att förkorta tiden mellan beslut och färdigtställande. Regeringen har dock sedan tidigare aviserat att OPS-finansiering inte är aktuell.</p><p>I ett internationellt perspektiv har Sverige satsat förhållandevis lite på investeringar i infrastruktur under de senaste decennierna. Ett effektivt transportsystem är en grundförutsättning för tillväxt och framåtskridande. Inte minst i den allt tuffare globala konkurrensen är väl fungerande transportsystem en nödvändig förutsättning. </p><p>Under det senaste decenniet har OPS-finansiering varit ett självklart alternativ i stora infrastrukturprojekt i såväl Norge som Finland. Detta har visat sig vara mycket effektivt när det gäller genomförande, budget och tidplaner. Det första motorvägsprojektet i Finland - mellan Helsingfors och Lahtis - genomfördes redan under 1990-talet. Byggtiden för projektet förkortades med ett helt år mycket tack vare OPS-lösningen.</p><p>Banverket gjorde i våras en utredning om förutsättningarna för snabbtåg i Sverige. I utredningen visas att den sammanlagda kostnaden skulle uppgå till 100-150 miljarder kronor för att bygga ett nytt separat spårsystem Stockholm-Malmö med en anslutning till Göteborg. Banverket ser det som realistiskt att projektet ska kunna stå klart tidigast år 2030. </p><p>Till år 2030 är det över 20 år. Vad som då har hänt med samhällsstruktur och teknologi är omöjligt att förutsäga. Om en OPS-lösning anammas och ett beslut om höghastighetsbanor kommer till stånd nästa höst så är vår bedömning att Europakorridoren bör kunna vara klar betydligt tidigare än enligt Banverkets beräkningar. Denna slutsats drar vi baserat på de historiska erfarenheterna av OPS som vi sett i våra grannländer. OPS-lösningar ökar incitamenten till nytänkande och ger bättre utnyttjande av kompetens vid planering och utförande av offentliga projekt. </p><p>Vi är övertygade om att Gunnar Malms utredning kommer visa att en OPS-lösning är att föredra vid byggande av höghastighetsbanor. Förhoppningsvis kommer resultatet från utredningen också leda till att regeringen omprövar sin ställning i frågan och inte fortsätter att stirra sig blind på "kapitalkostnadsargumentet". Detta är av stor vikt för en snabbare utbyggnad av infrastrukturen och en ökad tillväxt i 4:e storstadsregionen.</p><p>Lars-Johan Blom</p>

Debatt OPS är den bästa lösningen

OPS är den bästa lösningenOPS är den bästa lösningen
23 januari 2009 00:00
<p>Svar till Elisabet angående "Mjölkkossorna behandlas illa", 21/1.</p><p><b>Ja Elisabet, mjölken</b> borde verkligen få kosta och den enskilde bonden borde få bättre betalt! Vi har en lång tradition av att dricka mjölk från tama kor, vilket har resulterat i en möjlighet hos många att bryta ner laktos även i vuxen ålder. Därför utgör mjölk ett nyttigt baslivsmedel i Sverige.</p><p>Den moderna mjölkkon producerar dagligen långt mer mjölk än vad kalven behöver. Majoriteten av alla mjölkdjur är inte uppbundna och tillåts kalva i stora boxar. Utav de som är uppbundna får allt fler kalvar gå lösa i boxar. Kor har en genetisk benägenhet att kalva årligen om tjur finns för betäckning.</p><p>Kor går inte och ältar att den inte har kalven vid sin sida - den är nöjd med att bli mjölkad och serverad en näringsrik foderstat. Kalven sköts om av bonden och föds upp tillsammans med andra ungdjur och blir på så sätt ett vuxet tamdjur på 600 kg. Den är trygg i sin stallmiljö och blir präglad på bonden vilket gör det möjligt för bonden att vara behjälplig vid kalvning även om kon är lös i en box.</p><p>Ett viktig del i kons utbildning är att lära den att stå bunden. En frisk och trygg ko är grunden för att kunna producera en fullvärdig mjölk som ger maximal betalning. Det går åt ett års mjölkproduktion för att betala uppfödning och vård av kalven till ko. Det innebär att kon först efter sin andra kalvning börjar bidra till de investeringar som modern mjölkproduktion kräver bland annat genom svensk lag.</p><p>Det är få djurslag som är så väl omhändertagna som våra mjölkkor, till exempel umgås bonden med sina kor flera timmar varje dag. Att producera mjölk av hög kvalité är inte möjligt om man inte har ett etiskt och empatiskt handlingssätt.</p><p><b>Christina</b></p>

Insändare Våra mjölkkor är väl omhändertagna

Våra mjölkkor är väl omhändertagnaVåra mjölkkor är väl omhändertagna
23 januari 2009 00:00
<p><b>Sverige gjorde </b>rätt i att gå med i EU. Att ansluta sig till myntenheten euro visade sig vara en annan sak. Hur betydelsefullt är det att pengarna i din ficka kallas för kronor?</p><p>Res till några länder utanför Sverige och du finner ett varierande antal namn för valutor. Spelar det någon roll att dessa platser inte använder kronor?</p><p>Med så många länder bakom sig håller euron snabbt på att bli en ganska stark valuta. Kronan fluktuerar mycket mot starkare valutor. Helt visst är det dags för Sverige att ansluta sig till euron?</p><p>Regeringen funderar på att introducera nya mynt och sedlar. Kostnaden för detta kan förmodlingen reduceras om man inför euron nu istället.</p><p>När allt kommer omkring, vad är väl ett namn? Krona/euro, det är ju bara pengar.</p><p><b>Jeff Philliskirk</b></p>

Insändare Dags att införa euro i Sverige

23 januari 2009 00:00
<p><b>Prästbrödraskapet SSPX </b>förnekar att utrotningen av judar under andra världskriget har ägt rum. "De historiska bevisen talar starkt emot" hävdar en biskop inom brödraskapet. Varför påstår någon människa något så urbota korkat?</p><p>Platser som Buchenwald, Belsen, Dachau, Sobibor, Auschwitz och Treblinka utgör bevis på nazisternas fruktansvärda framfart. Men vad kan man mer göra för att hjälpa dessa vilsna individer än att erbjuda sluten vård?</p><p>Gud bevare oss från dessa falska profeters förkunnelse. Men, det har sagt tidigare och tål att upprepas: mot själva dumheten står sig till och med gudarna slätt!</p><p>Glöm inte "Förintelsens minnesdag" den 27 januari.</p><p><b>Birger Carlborg</b></p>

Insändare Prästbrödraskap förnekar Förintelsen

23 januari 2009 00:00
<p>Svar till Nils-Åke Jonsson, 21/1.</p><p><b>Nils-Åke, sluta </b>skräm upp människor genom att antyda att vargarna som finns ska ge sig på små barn. Mig veterligt så har det väl inte hänt att vargar har dödat människor i Sverige på flera hundra år.</p><p>Det är väl ingen ansvarsfull förälder som släpper ut sina barn ensamma i skogen, lika lite som att man släpper ut dem ensamma i trafiken i stan. Sluta med argumentet att vargen ska äta upp barnen.</p><p>Varför kan inte ansvarsfulla föräldrar på landsbygden följa sina barn till bussen när föräldrar i stan kör sina barn till dagis och skola? Var det inte en 10-12-årig pojke som försvann något dygn i skogen där det finns vargar i somras? Inte blev han uppäten.</p><p>Nu senast för någon vecka sen så blev en mamma och ett barn bitna av en jakthund och fick föras till sjukhus. För några veckor sedan fick en fårägare sina får lemlästade av en jakthund. Ska jakthundarna avlivas efter alla attacker?</p><p>Om ni seriösa jägare slutade skydda tjyvjakten på rovdjur och andra djur är jag säker på att ni skulle kunna föra en rovdjursdebatt där man lyssnade på era argument. Nu upplevs ni bara som oseriösa. Räcker med att gå in och titta på jaktsidor och jaktorganisationernas hemsidor. Den otäcka stämning som jaktorganisationer och enskilda piskar upp mot rovdjuren är helt sanslös, ja rent av skrämmande. Efter att ha läst dessa sidor tror jag på fullt allvar att det finns en hel del sanning i filmen "Jägarna".</p><p>I dag är risken större att bli skjuten av en jägare än att bli dödad av en varg, se vad som hände i höstas. Det skjuts 90 000 älgar om året, vargen tar bara gamla, svaga och sjuka djur.</p><p><b>Mats Ekberg</b></p>

Insändare Risken att bli skjuten av en jägare är större än att bli dödad av en varg

22 januari 2009 21:00
<p>Min högra skuldra fryser. I alla fall sa en sjukgymnast att den gör det. </p><p>- Du har en frusen axel, sa han utan att ens känna på den.</p><p>Herre Gud, karl'n är synsk, tänkte jag. Han är inte bara sjukgymnast, han är homeopat och använder sig av irisdiagnostik. Han ser på mina ögon vad som felas mig. Fantastiskt! </p><p>Men så var det inte. Han har själv haft frozen shoulder som sjukdomen heter på engelska och kände genast igen den nye patientens rörelser och ickerörelser. </p><p>- Kan du göra så här? Han höjde armen.</p><p>Nej. Och inte heller hänga i Kustviks dörrkarm som jag brukar göra varje dag på jobbet, eftersom högerarmen inte går att hålla rakt upp. Inte heller kan jag göra armhävningar i Nilssons rum eller stå på händer i Bergstens. Och fotbollen som ligger i Mildaeus rum vågar jag inte plocka upp med händerna för då gör det riktigt ont. Jag minns en fotbollscup i Mjölby i november, faktiskt, och om när en fotboll kom upp på läktaren där jag stod (tror det var Mjölby AI och Ödeshög som spelade) och hur jag böjde mig ner, plockade upp bollen, och bara släppte den över räcket ner på planen. Oh, my God! Det skar genom hela armen, ända uppifrån axeln och ner till fingerspetsarna och smärtan ilade som en elak skuld. I 20 förtvivlade sekunder. Samma ilande och starka smärta gjorde mig illa i går när jag skulle ta av mig jackan. I 20 sekunder stod jag grimaserande böjd med jackan bara halvt avtagen och såg ut som en drucken.</p><p>20 sekunder, det är ju ingenting. 200 meter för en snabb sprinter. Ursain Bolt hinner 210 meter. 20 sekunder. En promenad ut till brevlådan och tillbaka. Men 20 sekunders smärta känns som en evighet. Men vad som smärtar ännu mer är att jag inte kommer igång med träning. Snart två månader nu med enbart promenader. Det är för dåligt, det är för lite. Men vad ska man göra när axeln fryser? </p>

När kroppensdelar fryser

22 januari 2009 14:56
<p>Fånglägret på Guantanamobasen på Kuba ska stängas inom ett år. Ett vallöfte som Barack Obama tydligt har för avsikt att hålla. </p><p>En del kritiker menar att ett år är för lång tid för att stänga Guantanamo, medan andra menar att Obama aldrig kommer att hinna infria löftet under mandatperioden på fyra år. Hur som helst råder ingen tvekan om att fängelset är en ytterst tveksam inrättning placerad i något som enbart kan kallas för en juridisk gråzon. Sedan 2002 har över 800 personer suttit fängslade på basen. Av dem har bara 20 anklagats för ett faktiskt brott, och endast tre åtalats...</p><p>Förändringen består i att Obama faktiskt bommar igen stället. Men det är bara steg 1. Steg 2 är vad som kommer att ske med de cirka 250 fångar som i dagsläget befinner sig på Guantanamo. Det är först när båda stegen tagits på ett juridiskt och demokratiskt korrekt sätt som Guantanamo kan strykas från presidentens "att göra-lista".</p>

Ledare Förändring I

22 januari 2009 10:45
<p>För två år sedan hamnade Annikas son på glid och familjen kom i kontakt med socialkontoret. Sonen fick en kontaktperson, en anställd i skolan. Men han var bara timvikarie och uteblev ibland från avtalade möten.</p><p>I maj skedde en omorganisation i socialtjänsten. För Annikas familj innebar det att socialsekreteraren familjen hade slutade. En ny sekreterare och ny kontaktperson utsågs.</p><span class="mellanrubrik">Träffar fungerade inte</span><p>Under sommaren skulle Annikas son träffa kontaktpersonen en gång per vecka. Men det fungerade inte.</p><p>- Vi ringde oerhört många samtal till socialen under den här tiden för att vi behövde akut hjälp men det hände ingenting, berättar Annika.</p><span class="mellanrubrik">Har det hjälpt sonen?</span><p>Familjen har också haft kontakt med närpolis och förhörsledare. Dessa kontakter beskriver Annika som mycket bra men frågar: Vad har det hjälpt hennes son, egentligen?</p><span class="mellanrubrik">Tidig hjälp hade hjälpt</span><p>Annikas son blev misstänkt för brott och åtalades för det. I höstas kallades han till rättegång. Där mötte Annika andra föräldrar med samma erfarenhet av socialtjänsten.</p><p>- Vi konstaterade att om vi hade fått hjälp i ett tidigare skede hade vi inte suttit där, säger Annika.</p>

På tiden att samarbeta bättre, anser Annika

22 januari 2009 00:00
<p>Svar till "Mackan" angående "Låt vargen sköta beskattningen", 17/1.</p><p><b>"Mackan", tror du</b> verkligen på din idé om att låta djuren sköta sig själva? Ta bara vildsvinen till exempel. I dag finns cirka 70 000 djur och hälften är hondjur som får 8-10 kultingar/år. År två skulle det då finnas cirka 350 000 grisar varav 175 000 är honor x 10 kultingar. Det blir 1 750 000 grisar tredje året! Vad fint det ska bli i trädgårdar, åkermark och på golfbanor!</p><p>Vi jägare tycker visst att varg ska finnas, men den har inga naturliga fiender som begränsar antalet djur så antalet skulle förmodligen öka lavinartat efter ett antal år.</p><p>Vargen är mycket intelligent och jagar det byte som är enklast att ta, så att den skulle lämna tamdjur ifred är det väl ingen normal människa som tror på.</p><p>Angående jägarnas blodtörst och lustfyllda dödande så har "Mackan" väldigt mycket att lära samt visar hur okunnig och dum han är i sitt resonemang!</p><p><b>Viltvårdande jägare</b></p>

Insändare Vargen har inga naturliga fiender

22 januari 2009 00:00
<p><b>Läser på </b>sid A4, 20/1, i Corren om landstingets kommande beslut att den som behöver rollator utomhus själv skall betala den, vilket gör mig upprörd.</p><p>Blodtrycket stiger till farliga höjder när jag på sid A5 tar del av landstingspolitiker Monika Bromans (fp) uppräkning av stiliga målsättningar om: "patientfokusering", "tillgänglighet", "fritt val", "stimulans av egenkontroll över hälsan", "sjukdomsförebyggande insatser", och "hälsosamma levnadsvanor".</p><p>Man kan fråga sig om Monika befinner sig på samma planet som alla äldre, yrsliga kvinnor, handikappade med flera som inget hellre vill än att kunna klara sig själva så långt det går, utan att belasta sjukvård och anhöriga. Tyvärr sammanfaller denna grupp med dem som har lägst inkomster och definitivt ingen bil att ta sig till en "vald" vårdcentral med.</p><p>Inser ni inte vad ni ställer till med? Ni skapar nya utanförskap!</p><p>Ni har väl budgeterat mer pengar till akutsjukvård, långvård, vårdcentraler för fler benbrott - eller? Mer hemtjänst belastar ju kommunerna och personligt lidande gömmer sig inomhus!</p><p><b>Nancy Svensson, Ödeshög</b></p>

Insändare Landstinget skapar nya utanförskap

Landstinget skapar nya utanförskapLandstinget skapar nya utanförskap
21 januari 2009 14:18
<p>Medan svenska politiker vädrade sin rädsla för ryssen på Folk och Försvar i Sälen skedde i måndags ett dubbelmord på öppen gata i Moskva. Offren var människorättsadvokaten Stanislav Markelov och journalisten Anastasija Baburova.</p><p>Markelov har bland annat företrätt familjen till Elsa Kungajeva, en 18-årig tjetjenska som år 2000 kidnappades, våldtogs och mördades av ryska soldater. För mordet dömdes år 2003 en rysk överste, Jurij Budanov, till tio års fängelse. I fredags frigavs han och Markelov tänkte överklaga frigivningen.</p><p>Baburova jobbade på den oberoende tidningen <i>Novaja Gazeta</i> och fanns vid Markelovs sida när han sköts. När hon tog upp jakten på mördaren sköts även hon.</p><p>Morden är ytterligare ett bevis för att den ryska demokratin är på väg utför. Ändå är det kriget i Georgien som tycks skrämma svenska politiker mest.</p><p>Men kriget är en följd av de senaste årens utveckling i Ryssland. Därför måste Sverige, vid sidan av att kunna försvara sig, trycka på för att demokratin återupprättas. </p>

Ledare Ryssen på fel spår

21 januari 2009 00:00
Mora

Malmö straffade Mora

20 januari 2009 00:00
<p><b>Man kan </b>ånyo läsa i Corren, 17/1, om landstinget i Östergötland och hur de prioriterar vilka områden de ska göra besparingar på. Den här gången var det rollatorer för utomhusbruk.</p><p>Enligt artikeln så var det en kostnad på dryga tusenlappen per rollator. Om man ställer den kostnaden mot vad en i gruppen landstingsdirektörer kostar i både lön och andra förmåner så skulle den kostnaden på årsbasis räcka till ett stort antal rollatorer och det skulle säkert glädja fler skattebetalare än vad en eller flera landstingsdirektörer förmår att göra. För hittills så verkar de inte glädja så många eller göra någon större nytta heller för den delen. Man verkar leva i den tron att en stor och kostsam organisation är A och O i landstinget och för att kunna behålla den måste man ju dra in på något annat, och i det här fallet så slår man till och ser till att de som behöver en utomhusrollator får betala den själv, eller vackert sitta inne och fundera på vad det var som gick snett i ekonomin.</p><p>Är nästa steg att om du behöver rullstol eller kryckor eller andra hjälpmedel, se till att du har egna pengar eller någon som kan bära dig runt, för annars sitter du fast.</p><p>Det kanske är fler seminarier på gång för landstinget, i Thailand eller på någon annan plats på moder jord så pengarna behövs där. Det kallas kompetensutveckling av få utvalda.</p><p>Vad gör våra folkvalda? Har de någon påverkan eller är styrda av tjänstemännen?</p><p>Mottot för landstingsledningen verkar vara: Slå mot de svaga/behövande, de övriga klarar sig.</p><p><b>Undrande medborgare/skattebetalare</b></p>

Insändare Landstingets spariver slår mot de svaga

Sida 104 av 139
Sida 104 av 139