Sökresultat

3 december 2008 13:58
<p>Daniel Wiklund blir ÅFF:s nye tränare.</p><p>Ett modigt val.</p><p>35-åringen har inga stora meriter med sig i bagaget när han kommer till Kopparvallen vid årsskiftet, men det hade inte Magnus Haglund heller när han tog över Elfsborg. Och hur Haglund lyckats i Elfsborg vet vi vid det här laget.</p><p>Jag välkomnar generationsskiftet på den svenska tränarmarknaden och det är uppenbart att klubbarna tröttnat på de gamla utnötta namnen som snurrat runt alldeles för länge i tränarkarusellen.</p><p>ÅFF hänger, liksom IFK Norrköping, på trenden med oprövat och fräscht, och det är gambling som ska applåderas.</p><p>Om Wiklund var ÅFF:s förstaval? Inte en aning, men det klingar förstås lite falskt om det stämmer att klubben gav Motalas Göran Ekh ett bud så sent som i helgen. Var man inte tillräckligt nöjd med Wiklund i det läget, eller?</p><p>ÅFF-styrelsen lägger locket på i den frågan.</p><p>Wiklund säger själv att han är en offensiv tränare och det är i alla fall en bra början i strävan att ta över där populäre Swärdh slutade. </p><p>Som tränare måste det vara en härlig utmaning att komma till Kopparvallen där truppen ser ut att bli oväntat intakt. Kristian Bergström fortsätter och det innebär i sin tur att Henrik Gustavsson och Daniel Hallingström skriver på av bara farten. Tror jag.</p><p>Åtvidabergs FF har något intressant på gång och i dagsläget tvekar jag inte en sekund när jag säger att ÅFF kommer att bli bästa östgötalag i superettan nästa säsong.</p><p /><p /><p /><p /><p /><p /><p /><p />

MILDAEUS: "Ett modigt val"

3 december 2008 13:25
<p><b>Sexton elever </b>får pröva att skapa bilder med collageteknik när de hälsar på hos Joanne Posluzny-Hoffsten. Eftersom konstnärens riktiga ateljé har värmeproblem så hölls work-shopen i Skyltens konsertsal.</p><p>Alla har en uppspänd målarduk att gå loss på med färg, papper och glitterpennor. Det klipps ur tidningar och kataloger och många har tagit med sig pappersutskrifter av foton. På sig själva eller, som Emilia Wall, på sin lilla kusin. Bredvid rosen som hon just har målat ska hon snart klistra dit en glad bebis.</p><p>- Jag tycker om att rita så det här är kul, säger hon.</p><span class="mellanrubrik"><b>Nio alternativ</b></span><p>Hon och de andra eleverna i sista årskursen på Tokarpsskolan i Linköping har fått välja bland nio olika alternativ inom konst, musik, dans, design och teater på skolans ambitiösa kulturdag. Några håller till på Skylten, andra på Elsas hus. En grupp ägnar sig åt textil design och besöker second-handbutiken Misoui och en annan slöjdar i trä hos Rudholms.</p><p>Efter det kreativa förmiddagspasset hos Joanne Posluzny-Hoffsten ska eleverna titta på länsmuseets konstsamlingar, berättar bildläraren Isa Johansson Pils som följt med konstgruppen till Skylten. Hon har jobbat intensivt med att förverkliga skolans kulturdag som genomförs med bidrag från Kulturrådet, så kallade Skapande skola-pengar.</p><p>- Att låta eleverna komma ut och träffa livs levande kulturarbetare på olika arenor på det här sättet hade vi inte haft en chans att göra annars.</p><span class="mellanrubrik"><b>Ska bli tradition</b></span><p>Tokarpsskolan räknar med att göra kulturdagen till ett regelbundet inslag. Det kan inspirera eleverna att komma i gång med eget skapande, tror Isa Johansson Pils. Det är också viktigt att låta dem se att man faktiskt kan jobba som till exempel konstnär, menar hon.</p><p>- Sverige ligger i framkant när det gäller konst och design. Kreativiteten är viktig.</p><p>Isa Johansson Pils har varit bildlärare på Tokarpsskolan i nio år. Hon besöker ibland konsthallen Passagen med sina elever men det här är första gången hon samarbetar med en verksam konstnär - till sådant räcker inte bildämnets vanliga budget.</p><span class="mellanrubrik"><b>Pepparkakor</b></span><p>- Kulturdagen innebär en kvalitetshöjning på undervisningen. Ett av målen i bild handlar om att eleverna ska bli förtrogna med kulturverksamheter och professionella utövare, och det har vi hittills haft svårt att nå.</p><p>För Joanne Posluzny- Hoffsten är det första gången hon tar emot skolelever på hemmaplan. Men hon har jobbat på flera skolor tidigare, bland annat med "gröna" projekt där eleverna fått skapa med upphittade föremål. Och skolprojekten är inte bara en inkomstkälla.</p><p>- Jag älskar att undervisa och det är väldigt intressant för mig som konstnär att se hur eleverna jobbar.</p><p>Karolina Sjögren klipper ut en lilafärgad sko ur ett gammalt nummer av Femina. Hon gör ett självporträtt med mode-touche.</p><p>- Det här är bättre än att gå i skolan, säger hon och tar ett par stora pepparkakshjärtan ur plastburken som Joanne Posluzny-Hoffsten bjuder runt bland de skapande ungdomarna.</p>

Kultur på schemat - i alla fall för en dag

Kultur på schemat - i alla fall för en dagKultur på schemat - i alla fall för en dag
3 december 2008 03:00
<p>I dag, onsdagen den 3 december, är det Internationella Handikappdagen.</p><p>Över hela världen ställs då krav på att människor med funktionsnedsättningar skall ha samma rättigheter och möjligheter att leva som andra.</p><p>Samma dag startar DHR (De Handikappades Riksförbund) och Unga Rörelsehindrade kampanjen Öppna Sverige!</p><p>Vi startar den för att uppmärksamma att Sverige är ett samhälle fyllt av utestängande och begränsande hinder som leder till utanförskap.</p><p>I vårt land uppskattas vi vara cirka 600 000 människor som har nedsatt rörelseförmåga. Att leva i ett otillgängligt Sverige är alltså inte något minoritetsproblem utan en verklighet för hundratusentals personer: barn, unga, medelålders och äldre. Den bristande tillgängligheten är en fråga som berör alla människor direkt eller indirekt.</p><p>? Som barn kan vi inte gå på det dagis som ligger närmast utan får välja ett där det går att komma in med rullstol.</p><p>? I lekparken kan vi inte leka om vi har nedsatt rörelseförmåga.</p><p>? Alltför många skolor är stängda - inte minst friskolorna. Även om vi kommer in är det inte säkert att vi får vara med i övningsämnen som gymnastik, slöjd eller på friluftsdagar om vi har nedsatt rörelseförmåga.</p><p>? Som unga utestängs vi från nattklubbar, biografer och gym.</p><p>? Som vuxna kommer vi rent fysiskt inte in i arbetslivet, på teatern eller pizzerian.</p><p>? Om vi är äldre när vi får vårt rörelsehinder hamnar vi lätt i "husarrest" när vårt flerfamiljshus saknar hiss eller har ett antal trappor som ska forceras från porten till hissen.</p><p>? När vi ska resa saknar bussarna lift och på tågen utestängs vi från restaurangvagnen.</p><p>I dag den 3 december startar vi en kampanj som ska pågå i två år, fram till tidsfristen för den nationella planen för handikappolitiken går ut vid årsskiftet 2010/11, då alla enkelt avhjälpta hinder ska vara undanröjda.</p><p>Sverige har halkat efter många länder i världen när det gäller tillgängligheten i den yttre miljön och möjligheten att resa. Nu måste utestängningen och det utanförskap den leder till få ett slut! Politiker, näringsidkare och allmänhet måste förstå att tillgänglighet är nödvändigt för många, och till glädje för alla.</p><p>Var med och öppna Sverige genom att uppmärksamma frågan om den utestängning, både bildligt och bokstavligt, som på grund av otillgänglighet är vår verklighet.</p><p>Bo Svensson</p>

Debatt Var med och öppna Sverige

3 december 2008 00:01
<p>Äntligen så har man i media och i debatter lyft fram de osannolika löner/bonusar man roffat åt sig inom bankvärlden.</p><p>Att jag med skattepengar bidrar till att våra dagis fungerar och att de som verkar där tar sitt ansvar det är helt OK. Men att jag också via skattsedeln ska se till att ett antal vuxendagis och dess ledning inom banksfären inte tar sitt ansvar utan lyfter skyhöga löner och bonusar under många år och sen när krisen kommer ropar på hjälp.</p><p>Är det ett rop på hjälp så att de kan behålla sina löner i den långt högre skalan än vad vi Svenssons kan? För det är väl inte tänkbart att de kommer sänka sina inkomster, kan inte vara möjligt, nu ska de väl ha mer för att ta sitt ansvar för att komma ur krisen. Eller?</p><p>Förr då målade man tavlor över direktörer och styrelseordföranden som hängde i styrelserummen så att alla i den inre kretsen kunde beskåda målningarna. Nu tycker jag att man kan fotografera dem och sätta ut dem i fönstren på bankerna så att allmänheten kan beskåda de som fick höga löner/bonusar för de tog sitt ansvar.</p><p>Förr kom cirkusen till oss på sommar/vår, nu verkar den vara permanent.</p><p>Eller att leka med andras tillgångar är ju lätt då man själv har ryggen fri och framtiden säkrad. Nej, nu är det dags att vi Svenssons visar var skåpet ska stå och sätter klackarna hårt i backen...</p><p>Undrande medborgare/skattebetalare</p>

Insändare Häng dem i fönstren

3 december 2008 00:00
Sundsvall

Sundsvall fortsätter att skrälla

2 december 2008 02:00
<p>Våldtäkt är en av de värsta kränkningar en människa kan utsättas för. Den individ som blivit utsatt för en våldtäkt riskerar att bära med sig livslånga ärr både fysiskt och psykiskt.</p><p>I dagens straffskala ingår inte kemisk kastrering som straffpåföljd inom rättsmedicinen. I den mån kemisk kastrering förekommer sker det på frivillig grund som del av behandlingen inom kriminalvården och inte som ett tillägg till straffpåföljden i sig.</p><p>Begreppet kemisk kastrering innebär att testosteronhalten hos den som behandlas sänks genom olika läkemedelspreparat. Syftet är att minska könsdriften för att därmed minska risken för återfall i sexualbrottslighet.</p><p>Runtom i världen förekommer kemisk kastrering i olika former. Ibland rör det sig om en frivillig behandlingsmetod som ett komplement till straff för sexualbrott. I andra fall rör det sig en tvångsmetod för att minimera återfallsrisken. Vissa delstater i till exempel USA tillämpar kemisk kastrering bland majoriteten av dömda sexualförbrytare.</p><p>Som annan medicinsk hormonbehandling, oavsett om den sker under tvång eller ej, krävs givetvis noggrann kontroll tillsammans med uppföljning av resultaten. När behandlingen sker på frivillig basis är kontroll, uppföljning och resultat svårare att ha samma tilltro till eftersom den behandlade personen kan manipulera effekterna av behandlingen på olika sätt. Det problemet är betydligt mindre då den behandlingen sker under tvång.</p><p>Vi anser att det är angeläget att antalet våldtäkter i samhället minskar. Det är därför centralt att alla former av insatser av irreversibel karaktär värderas, prövas och utvärderas. Det får inte vara så att åtgärder som kan leda till ett minskat antal våldtäkter undviks, exempelvis av rättsmedicinsk tradition.</p><p>Det finns i huvudsak två förklaringsmodeller som försöker att förklara motivet bakom en våldtäkt. Den ena modellen ser våldtäkten som en sexuell handling, den andra menar att våldtäkt är en makthandling. Oavsett förklaringsmodell är det angeläget att granska de straff och den behandling som ges i dag.</p><p>Vi menar att Sverige bör införa möjligheten till kemisk kastrering som rättsverkan för våldtäktsdömda personer. Framför allt menar vi att kemisk kastrering under tvång ska vara möjlig att tillämpa i de fall det framkommit att våldtäkten skett utifrån sexuella motiv, motiv som antingen framkommit innan straffpåföljden fastställts eller under terapi efter det att påföljden fastställts. På så sätt kan vi minska antalet framtida våldtäktsoffer. Det ligger i allas vårt intresse.</p><p>Margareta Cederfelt</p><p>Lars-Arne Staxäng</p>

Debatt Inför kemisk kastrering för våldtäktsdömda

2 december 2008 01:00
Krönika

Birgitta Ohlsson: Lissabonfördraget positivt för Sverige

2 december 2008 00:01
<p>Sverigedemokraten Mattias Lundvik är skyldig Ödeshögs ungdomar en ursäkt. Han kan naturligtvis framföra sina egna åsikter om de ensamkommande flyktingarna och mottagandet av dem, men att påstå att deras närvaro i Ödeshög har resulterat i en ökad rasism och motsättningar mellan dem och de svenska ungdomarna är inte bara orättvist, det är dessutom felaktigt. Tvärtemot vad Lundvik påstår har våra svenska ungdomar visat stor förståelse och stort engagemang för de ungdomar som har en helt annan historia och helt andra erfarenheter än de, och som har ryckts upp med rötterna för att sedan hamna i Ödeshög. Vi som jobbar på Lysingskolan är stolta över våra ungdomar och hoppas att deras goda uppträdande ska få vara ett föredöme för andra grupper i kommunen. </p><p>Kerstin Löveborn-Adolfsson, lärare på Lysingskolan i Ödeshög</p><p />

Insändare Vi är stolta över ungdomarna

2 december 2008 00:01
<p>Som vem som helst kan se på gator och torg i centrala Linköping, så har det blivit ändrade bestämmelser för cykling. Tidigare var det t.ex. inte tillåtet att cykla på trottoarer, övergångställen och gångbanor eller att skjutsa en jämnårig på paket hållaren. Det var dessutom obligatoriskt med belysning efter mörkrets inbrott. Allt detta är ändrat. Det, som är en smula förbryllande är att ingen (inte ens Linköpings särskilde "cykelsamordnare") har ansett det mödan värt att informera om saken! Men vi fotgängare räknas väl inte?!</p><p>RC</p>

Insändare Nytt för cyklister

Nytt för cyklisterNytt för cyklister
1 december 2008 02:00
<p>De som förnekar klimathotet fortsätter att sprida sina irrläror. Ingenjörsvetenskapsakademins Lars Bern kallar klimatforskningen en pseudovetenskap (SvD 18/11). I Corren skriver Ingemar Nordin, professor i vetenskapsteori, att klimatforskningen bygger på lögner och politik (28/6). </p><p>Ofta noterar jag tre saker när klimathotet förnekas. </p><p>Det är män som tar till orda, ofta i övre medelåldern eller äldre. </p><p>De är sällan geologer, meteorologer, glaciologer - kort sagt, de är inte experter på just klimatet. </p><p>De försöker skadskjuta en helhet av kunskap - klimatforskningen - som byggts upp av tusentals forskare över decennier <i>genom att ta sikte på enskildheter</i>. </p><p>Det gör att klimatforskningens förnekare har mycket gemensamt med konspirationsteoretiker. De avstår från att presentera en egen förklaringsmodell av varför jordens medeltemperatur stiger. De nöjer sig med misstänkliggöranden. </p><p>Men hur sannolikt är det vanligt förekommande påståendet att den internationella klimatpanelen IPCC manipuleras av politikerna? IPCC är ett FN-organ och har som syfte att ta fram ett objektivt kunskapsmaterial om klimatet utifrån vilket jordens länder kan agera. Alla FN-medlemmar kan delta i processen; att granska, värdera och sammanställa forskningsresultaten. </p><p>Hur troligt är det att alla dessa stater skulle ha en dold överenskommelse att manipulera sanningen? Vad skulle syftet vara? Det finns inte några uppenbara vinnare på klimathotet. </p><p>Det är tyvärr omöjligt att i korthet visa hur hög klimatforskningens trovärdighet är. Men grundteserna är fullt begripliga för de flesta. </p><p>1. Den globala temperaturen stiger. </p><p>2. Mängden koldioxid i atmosfären har ökat på grund av mänsklighetens bilar och industrier. </p><p>3. Att 1 till stor del beror på 2 är mycket sannolikt. </p><p>Den svenske Nobelpristagaren Svante Arrhenius gjorde redan 1896 beräkningar av hur jordens temperatur skulle påverkas av en ökad mängd koldioxid i atmosfären. Han kom fram till att en fördubbling av koldioxiden skulle ge en temperaturhöjning på drygt 5 grader. Det stämmer ganska väl överens med dagens beräkningar och med de temperaturer och koldioxidnivåer vi ser i dag. </p><p>Kritikerna vägrar att se den uppenbara hållbarheten i detta resonemang. I stället fokuserar de på enstaka osäkerheter, avvikelser i mätresultaten eller metodologiska problem. I många fall saknar deras invändningar relevans. I andra bygger de på uppenbara, kanske medvetna, misstolkningar. </p><p>Vad driver dessa medelålders män? Jag kan inte bli fri från känslan att det rör sig om en oförmåga att ompröva den egna världsbilden. </p>

Ledare Klimatförnekarna stårutan egen förklaring

Klimatförnekarna stårutan egen förklaringKlimatförnekarna stårutan egen förklaring
1 december 2008 00:00
<p><b>Jag blir </b>ledsen när man hör hur de äldre behandlas i Sverige i dag och jag blir ännu mer ledsen när jag ser hur personal och chefer skyller på varandra. Vi har en trend i Sverige att inte ta ansvar för våra handlingar.</p><p>Även om det finns en chef på arbetsplatsen som gör ett dåligt jobb så förstår jag inte hur facket kan gå in och försvara personalens handlande mot de äldre.</p><p>Hur kan man försvara att de trakasseras för att det finns osämja mellan personal och chefer. Dessa problem måste redas ut på ett annat plan och utan att de äldre påverkas.</p><p><b>Johnny</b></p>

Insändare Bristen på omsorg om de äldre

1 december 2008 00:00
<p><b>I Corren </b>(17/11) kan vi läsa att svenskarna är nöjda med tandvården enligt den årliga studien som görs av Svenskt Kvalitetsindex. Det är glädjande att siffrorna går upp för samhällsservicen, samtidigt som det väcker frågor varför den offentliga vården inte får samma muntra siffror som den privata.</p><p>Men vad är det som mäts egentligen? Upplevelser av nöjdhet. Svensk kvalitetsindex, vars siffror okommenterat publiceras på Sveriges alla nyhetssidor mäter hur nöjda människor är och säger därefter att det är kvalitet. Men är kundnöjdhet ett relevant mätinstrument för att värdera verksamhet i vård och skola? Är nöjdhet detsamma som kvalitet?</p><p>Några exempel kan belysa detta: När skolresultaten inte blir som jag önskat och förväntat, är det lätt att bli frustrerad och missnöjd med skolan, även om det är den egna insatsen som brister. Om jag får ett negativt besked från min läkare, om sjukdom, eller att jag inte får förnyat recept eller förnyad sjukskrivning, är det också lätt att jag blir missnöjd med sjukvården. Betyder detta att dessa verksamheter har sämre kvalitet? Nej, snarare tvärtom.</p><p>Skolan och vården är verksamheter där vi behöver människor med integritet och professionalism, som kan sätta gränser när det behövs. Vi kan inte likställa kvalitet med känslor av nöjdhet.</p><p>Att som SKI ta in detta marknadstänk i vården och skolan är fel. Elever och patienter, kan inte jämföras med kunder. Elever och patienter har både rättigheter och skyldigheter. Men man kan fråga sig om man har rätt att vara nöjd. Att förnya recept och ge bra betyg skapar onekligen högre nöjdhet. Frågan är om vi vill att sådana värden ska prägla våra sjukhus och skolor?</p><p><b>Simon Wessbo, </b><b>socialdemokrat</b></p>

Insändare Nöjdhet behöver inte vara detsamma som kvalitet

29 november 2008 01:00
Krönika

Anders MellbournRas fortfarande en huvudfråga i USA

29 november 2008 00:00
<p><b>Blir smått </b>besviken och ledsen då jag läser Corren, där står att det slarvas med journalutskrifterna på akutmottagningen.</p><p>Att vi ligger så mycket efter med journalutskrifterna beror inte på slarv, vi hinner inte med hur mycket vi än försöker. Eftersläpningen beror på att vi är underbemannade och vi har en mycket hög arbetsbelastning dygnet runt!</p><p>Alla sekreterarna på akutmottagningen är ansvarsfulla, noggranna och har stor arbetsmoral, ingen skulle väl komma på tanken att slarva! Hade så inte varit fallet, skulle det se ännu värre ut i journalhögarna än vad det gör i dag.</p><p>Nej, detta är inte slarv utan effekten av besparingar och anställningsstopp! Vi behöver bli flera helt enkelt!</p><p><b>Sassa, Läkarsekreterare på Akutmottagningen</b></p>

Insändare Inget slarv med journalutskrifter

28 november 2008 00:00
<p><b>Så har </b>vi då känt av vinterns första smakprov. I två dygn, med början måndag morgon, har vi upplevt minusgrader och cirka en centimeter snö här i Linköping. Väderlekstjänsten har emellertid prognostiserat cirka 10 plusgrader från och med onsdagen.</p><p>Trots denna väderprognos, i tider av lag om vinterdäck, inom stadsbebyggelse med i huvudsak 50 km/tim som maxgräns, på gator och vägar utan lutning så vräks saltet ut. Allt blir smutsigt och tråkigt. Bilarna far illa och miljön belastas.</p><p>Varför omyndigförklaras vi bilister till att kunna anpassa hastigheten till rådande väglag med därtill kopplad friktion? I paritet med detta så borde väl sandning genomföras sommartid vid regn, eftersom friktionen nedgår vid våt asfalt jämfört med torr sådan.</p><p><b>Trött bilist</b></p>

Insändare Salthysteri i Linköping

Salthysteri i LinköpingSalthysteri i Linköping
28 november 2008 00:00
<p>Svar till Magnus angående "Tekniska verkens fjärrvärmepriser gynnar inte miljön", 24/11.</p><p><b>Skillnaden i </b>investering är marginell vid utbyggnad av fjärrvärme till nya energisnåla hus respektive äldre hus med större energiförbrukning. Höjningen för år 2009 är totalt fyra procent för fjärrvärmen inkluderat abonnemang och rörligt pris. Det finns en förändring i prissättningen som innebär att abonnemangsavgiften förblir oförändrad i Linköping men det rörliga priset höjs. Det betyder att kunderna får en större möjlighet att påverka sina uppvärmningskostnader.</p><p>Tekniska verken har en alternativ prissättning vid nyanslutning som benämns som "Fjärrvärme total" där abonnemangsavgiften är 1 500 kronor per år. Denna prissättning är framtagen för att jämföras med alternativet att installera till exempel bergvärme.</p><p>Investeringen är högre initialt (installation och växlare för 99 850 kronor) och energipriset är relaterat till 40 procent av elpriset (inkluderat elnätavgift, skatter, certifikat med mera). Detta innebär att abonnemangsavgiften är mindre i förhållande till den rörliga avgiften och kan vara ett alternativ för små förbrukare.</p><p>Tekniska verken har ett stort intresse av att minska andelen fossila bränslen. På Gärstadverket har vi investerat i avfallspannor för produktion av värme och el, och utökning samt utbyte av äldre pannor till nyare teknik. Eftersom vi vill minska andelen kol och olja ännu mer pågår sedan en tid tillbaka en utredning om hur den framtida produktionen av fjärrvärme ska se ut. Till sist, vi vill givetvis att våra kunder ska ha möjlighet att minska sin totala energiförbrukning.</p><p><b>Johan Sedin</b><b /></p><p><b>chef Marknad</b><b /></p><p><b>Nät Fjärrvärme Kyla</b></p>

Insändare Tekniska verken har en alternativ prissättning

28 november 2008 00:00
<p><b>"Att klaga </b>på oss är meningslöst" ... upplyser landstinget med stora bokstäver på en affisch på Universitetssjukhuset i Linköping. Budskapet fortsätter med mindre storlek på texten "...om vi inte får reda på hur vi kan göra din vård bättre".</p><p>Jag har blivit opererad i höften och fått en obotlig skada på grund av att höften inte röntgades i tid trots att jag flera gånger enträget bad om det, och trots att jag ändå skulle till röntgen av ett knä i grannstaden. Sparsamhet?</p><p>Jag har legat sex timmar på akuten i Linköping med benet ur led i samma höft i väntan på behandling. Jag har suttit fyra timmar med en anhörig på psykakuten innan någon hade tid med oss.</p><p>Nu har ni på landstinget fått reda på hur ni kan göra vården bättre! Vågar jag hoppas att så sker, eller är det bara rubriken som gäller.</p><p><b>BLACK AND WHITE</b></p>

Insändare Att klaga på landstinget är meningslöst

28 november 2008 00:00
<p><b>Åh neeej! </b>Inte ett vaccin till. Den här gången är det småflickor som ska vaccineras mot livmoderhalscancer.</p><p>Tänk om alla som tror att vi nu kommer undan ytterligare en svår sjukdom också förstod vilka troliga biverkningar som finns på vacciner. Vi behöver bara lyfta blicken och titta utanför Sveriges gränser så ser situationen helt annorlunda ut.</p><p>I många andra länder förstår man bättre att vi kanske inte gör våra barn en tjänst när vi vaccinerar mot allt möjligt. Immunförsvar påverkas inte bara i positiv riktning.</p><p>Vaccinera bara mot det absolut nödvändigaste så kan vi kanske med tiden minska bland annat allergier, astma, beteendestörningar etc.</p><p><b>Allt är inte guld </b><b>som glimmar</b></p>

Insändare Vaccinera inte i onödan

28 november 2008 00:00
Sundsvall

Smältverk varslar 120

27 november 2008 21:00
<p>Miljardär! Jo, jag tackar. Tänk den som hade en sån att backa upp en. En som gick och drällde med tusenlappar i fickan så man kunde springa efter och bara gå och plocka och samla på hög och sen köpa ny diskmaskin och storbilds-teve och kanske rent av bygga biosalong där hemma. Mig skulle det inte göra det minsta om han (de flesta miljardärer är hanar) ville bestämma hur det skulle se ut i mitt hem. Bara han köpte. Jag kan ta en bil också. BMW, helst.</p><p>En miljardär som backar upp LHC tycker man inte skulle nöja sig med att futta med en massa tjecker hit och dit för enstaka miljoner. Har de motsvarat pengarna, hittills? Stenbeck vill ju vinna Champions Hockey League, säger han. Okej, då. Ta fram pluskan ordentligt och sno hit Mats Sundin! VI VILLL HA SUNDIN! Vad kostar han? 25 miljoner för en säsong? 50 miljoner? 100 miljoner? Ingenting för en miljardär. Köp Daniel Alfredsson också när du ändå är igång.</p><p>Jag har ingenting emot miljardärer. Absolut inte. Men jag gillar inte att de ska futta. Ta Fredrik Lundberg. 10-15 miljoner är väl ingenting? Ge IFK Norrköping en halv miljard i stället och se till att klubben blir topplag i Europa. Ta upp kampen med de ryska pengabingarna och köp de bästa spelarna. Naturligtvis till det lag som borde ligga Norrköpingsfödde Lundberg varmast om hjärtat. IFK. Sen kan de sitta där tillsammans alla miljardärerna och leka med fotbolls- och hockeylag ungefär som vi (eller våra barn) leker med dataspel. Ett fotboll manager för miljardärer. </p><p>Och ta Philippe Hubert, Malin Baryards schweiziske hästägare och sponsor. Om han vill att hon ska bli världsbäst och vinna OS och VM, ja men då får han väl köpa den bästa hästen i hela världen. Strunt samma vad den kostar. Köp den som Meredith Michaels Beerbaum vinner med. Svårare än så är det inte. Pengarna regerar.</p><p>Eller? </p>

En miljardärordnar allt?

Sida 50 av 67
Sida 50 av 67