10 november 2017 05:55
Ordet fritt

Insändare: Svenska skogen sköts ansvarsfullt

Svenska skogen sköts ansvarsfulltSvenska skogen sköts ansvarsfullt
2 juni 2017 20:31
Östergötland

Första steget i en skogsstrategi

Första steget i en skogsstrategiFörsta steget i en skogsstrategi
Tina Gerdien
22 april 2017 06:00
Debatt

Debatt: Svenska skogen är en fråga för Sverige

Svenska skogen är en fråga för SverigeSvenska skogen är en fråga för Sverige
10 februari 2009 01:00
Krönika

Stefan Fölster: Schamanernas sista ryckningar

17 januari 2009 00:00
<p>Svar till "Jägarna", 14/1.</p><p><b>Signaturen "Jägarna" </b>försvarar sitt jaktintresse i en insändare. Logiken haltar dock betänkligt när man i samma insändare skriver att man dels måste skjuta av varg för att de inte skall attackera människor i sin jakt på mat och dels så skall man "beskatta" (finare omskrivning av skjuta, döda med mera) annat vilt såsom rådjur och hare med flera, för att hålla nere viltolyckor.</p><p>Hur vore det om man sköt varken det ena eller andra djuret och istället låter vargen sköta "beskattningen" av andra djur, på ett naturligt sätt. Vi får då en mer livskraftig vargstam som kan livnära sig på annat än människobarn samtidigt som antalet vilda djur hålls nere, på naturlig väg.</p><p>Nej, jägarnas resonemang räcker inte långt när det gäller att motivera sitt lustfyllda dödande i skog och mark.</p><p><b>Mackan</b></p>

Insändare: Låt vargen sköta "beskattningen"

17 januari 2009 00:00
<p>Svar till "Jägarna" 14/1.</p><p><b>Jag skrev inget</b> om att ni jägare är skjutgalna individer som vill mer eller mindre döda alla djur i skogen! Jag lyfte fram att jag vill ha en ökad vargstam för att främja de individer som finns, minska sjukdomar etc och för stor jakt på vargens naturliga jaktbyte minskar deras matförråd och det resulterar i att de kan gå på tamdjur. Det är stor allmänkännedom att rovdjur tar gamla och sjuka djur före friska i naturen. Det finns bra stängsel för tamdjuren som kan hålla borta varg effektivt.</p><p>Jag har gått naturbruksgymnasiet och är utbildad djurvårdare med skog och jordinriktning. Jag har gått med i en del jaktdrev med åren så jag är ingen lallande bimbo som tycker att vargar är små fina vovvar.</p><p>Det finns inte ett enda dokumenterat överfall på människor i Sverige och att en varg skulle gå på ett barn är ganska osannolikt. Men visst förstår jag att man inte vill ha in djuret inne i samhället, vi måste ju också se det så här att vi minskar deras revir mer och mer ju bredare vårt revir blir.</p><p><b>Fia Gustafsson</b></p>

Insändare: Vargen angriper inte människor

22 december 2008 00:00
<p>Kommentar till Nicklas Jansson, 5/12 och 15/12 samt Johan Högquist 10/12.</p><p>Diskussionen om Vallaskogen behöver breddas till att gälla även den del som inte är naturreservat, men också till Linköpings kommuns övriga skogar.</p><p>Jag kände inte igen mig i Nicklas Janssons beskrivning av Vallaskogen, att det skulle vara för mycket avverkat. Men vi rör oss i olika delar, om man t ex tar cykelvägen som går längs åsen hittar man i söder massor av nedblåsta träd, flera riktiga bröten.</p><p>Rör man sig sedan i skogspartierna i södra stadsdelarna som röjdes förra vintern så ser man inte längre skog utan ett antal kvarlämnade träd. Man har tagit bort undervegetation och buskar som småvilt och fåglar kunde söka skydd i.</p><p>En tur till Vidingsjö ger ännu mer erfarenhet. Där anlades för några år sedan ett stort hygge (strax NO om Ullstämma naturreservat), i strid med kommunens policy för skogsinnehav för rekreationsskog med produktionsinslag. Det är gott om bröten efter de senaste stormarna. Att man lämnar ett antal vindfällen i naturreservat och i rekreationsskog är självklart. Men att lämna så många vindfällen, avblåsta träd och bröten kan inte försvaras.</p><p>Stadsnära skogar ska, som tidigare skribenter påpekat, uppfylla flera krav, såväl biologiska värden som rekreationsmöjligheter. När inte stormfällen tas omhand försvåras framkomligheten för svampplockare, orienterare och andra som vill ströva fritt i skogarna. Samtidigt är det en säkerhetsfråga.</p><p>Det är dags för Linköpings kommunpolitiker att läsa igenom skötselplaner och policy och granska hur de tillämpas. Och kanske förändra dem i riktning mot Janssons förslag.</p><p><b>Lennart Sturesson</b></p>

Insändare: Stadsnära skogar ska uppfylla flera krav

22 december 2008 00:00
<p>Kommentar till Nicklas Jansson, 5/12 och 15/12 samt Johan Högquist 10/12.</p><p><b>Diskussionen om </b>Vallaskogen behöver breddas till att gälla även den del som inte är naturreservat, men också till Linköpings kommuns övriga skogar.</p><p>Jag kände inte igen mig i Nicklas Janssons beskrivning av Vallaskogen, att det skulle vara för mycket avverkat. Men vi rör oss i olika delar, om man t ex tar cykelvägen som går längs åsen hittar man i söder massor av nedblåsta träd, flera riktiga bröten.</p><p>Rör man sig sedan i skogspartierna i södra stadsdelarna som röjdes förra vintern så ser man inte längre skog utan ett antal kvarlämnade träd. Man har tagit bort undervegetation och buskar som småvilt och fåglar kunde söka skydd i.</p><p>En tur till Vidingsjö ger ännu mer erfarenhet. Där anlades för några år sedan ett stort hygge (strax NO om Ullstämma naturreservat), i strid med kommunens policy för skogsinnehav för rekreationsskog med produktionsinslag. Det är gott om bröten efter de senaste stormarna.</p><p>Att man lämnar ett antal vindfällen i naturreservat och i rekreationsskog är självklart. Men att lämna så många vindfällen, avblåsta träd och bröten kan inte försvaras.</p><p>Stadsnära skogar ska, som tidigare skribenter påpekat, uppfylla flera krav, såväl biologiska värden som rekreationsmöjligheter.</p><p>När inte stormfällen tas omhand försvåras framkomligheten för svampplockare, orienterare och andra som vill ströva fritt i skogarna. Samtidigt är det en säkerhetsfråga.</p><p>Det är dags för Linköpings kommunpolitiker att läsa igenom skötselplaner och policy och granska hur de tillämpas. Och kanske förändra dem i riktning mot Janssons förslag.</p><p><b>Lennart Sturesson</b></p>

Insändare: Stadsnära skogar ska uppfylla flera krav

10 december 2008 00:00
<p>Svar till Nicklas Jansson, doktorand i biologi på Linköpings universitet, 5/12.</p><p><b>Naturreservatet i</b> Vallaskogen inrättades efter ett politiskt beslut våren 1994. Ändamålet med reservatet är att:</p><p>"Sköta skogsbruket på ett traditionellt sätt, det vill säga bondeskogsbruk, för att därigenom vidmakthålla och bevara höga natur- och kulturvärden."</p><p>Det är av stor vikt att någonstans i de stadsnära skogarna kunna visa hur skogen såg ut och brukades i gamla tider. Skogen hägnades och betades. Den stadsnära skogen var också av stor betydelse för de fattiga i staden. Där hade de tillgång till "fri vedbrand" vilket skapade en skog i det närmaste ren från grenar och kvistar.</p><p>Fram till de kraftiga stormar som drabbat Vallaskogen (Gudrun 2005 och Per 2007) lyckades vi bra med detta syfte. Stormarna medförde dock att många träd, cirka 160 under "Gudrun" och 415 under "Per" blåste ner. Efter stormarna har vi agerat som bonden skulle gjort för hundra år sedan, vi har tagit hand om det som vinden åsamkat oss. Det som skogen gav togs tillvara!</p><p>Även av säkerhetsskäl har vi rensat skogen från det mesta av virket, framför allt i de hagar som betas och över vägar och stigar. Dock har vi i samråd med biologer också lämnat kvar död ved, framför allt lövved, för att gynna den biologiska mångfalden.</p><p>Att lämna skogen orörd efter stormarna hade varit förödande ur ett annat perspektiv. Eftersom en stor del av den nedblåsta skogen bestod av gran hade Vallaskogen i än högre grad än nu drabbats av granbarkborrens härjningar!</p><p>Vallaskogen är helt klart en viktig pedagogisk resurs! Den är dock inte en resurs enbart för biologer utan är också en fantastisk resurs med tanke på det kulturhistoriska perspektivet!</p><p><b>Johan Högquist,</b><b /></p><p><b>antikvarie </b><b>i Gamla Linköping</b></p>

Insändare: Vallaskogen är en fantastisk resurs

Vallaskogen är en fantastisk resursVallaskogen är en fantastisk resurs
5 december 2008 06:30
<p>När jag promenerar på stigarna i Vallaskogen och ser alla stubbar efter träd man sågat av och släpat ut, efter de ramlat, blir jag ledsen. Jag blir ledsen för att de barn som bor i omgivningarna inte får chansen att uppleva det jag en gång fick när jag växte upp i en trakt med gamla skogar (Medevi Brunn). Alla skrymslen och vrår, alla fåglar och småkryp man såg när man lekte bland vindfällena saknas till stor del här. En gammal skog, där naturen fått ha sin gång en längre tid, utan människans inblandning, har liggande döda träd och höga stubbar med tickor och mossor. Detta är naturligt och en förutsättning för att skogens arter ska kunna fortleva. När döda träd bryts ned av insekter, bakterier och svampar börjar livscykeln i skogen. Att dessa företeelser är ovanliga i en produktionsskog kan man förstå, men att man i ett kommunalt naturreservat inte tillåter döda träd, är för mig oförståeligt. Var befinner sig kommunens ekologer i denna förvaltning? Jag hoppas inte de medverkar till denna utarmning! Vallaskogen kunde vara en viktig pedagogisk resurs dit både grundskolor och vi på Universitetet kan ta våra studenter och studera naturliga kretslopp och biologisk mångfald. Men med dagens skötselplan och den förvaltning den har, så är detta tyvärr omöjligt!</p><p>Nicklas Jansson, doktorand i biologi på Linköpings Universitet</p><p />

Insändare: Vallskogen utarmas

Vallskogen utarmasVallskogen utarmas
10 januari 2006 00:00
linköping. Skogsstyrelsen tar nu hjälp av de militära myndigheterna för att lokalisera skog som fälldes i januari förra året i samband med stormen Gudrun. Det anses nödvändigt att allt grantimmer hittas eftersom det annars finns risk för att skogen drabbas av svåra insektsangrepp.

Radarspaning ska hindra insektsangrepp

21 september 2005 00:00
Stockholm (TT). Barnfamiljerna ser ut som budgetens vinnare. Men många barnfamiljer bor i småhus så förbättringarna kan ätas upp av höjd fastighetsskatt, varnar Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson. Höjda barnbidrag och flerbarnstillägg redan från första oktober utlovas. Pengarna ska dock betalas ut retroaktivt i början av december. Ersättningsnivåerna i föräldrapenningen höjs också.Stockholm (TT). Pensionärerna, i alla fall flertalet, får sänkt skatt när regeringen tar det sista steget i kompensation för egenavgifterna. Och en ensamstående pensionär kan få höjt bostadstillägg. Men det blir i praktiken inte så många kronor mer per månad, cirka 150 kronor.Stockholm (TT). Husägare med eluppvärmda hus får högre kostnader på grund av höjd elskatt. Höjda taxeringsvärden på fastigheter från årsskiftet betyder högre fastighetsskatt. Taxeringsvärdena höjs med i genomsnitt 23 procent. I vissa kommuner höjs taxeringsvärdena med i storleksordningen 500 000 kr.Stockholm (TT). Regeringen ökar det totala anslaget till rättsväsendet med 1,3 miljarder för 2006. Pengarna går till fortsatt platsutbyggnad inom kriminalvården, en särskild arbetsmarknadsutbildning av kriminalvårdare, samt till att fullfölja utbildningen av 4 000 nya poliser under mandatperioden, skriver regeringen i budgeten.Stockholm (TT). Staten anslår 150 miljoner kronor per år 2006--2008 till återplantering av stormfälld skog efter stormen Gudrun. Skogsstyrelsen beräknar att cirka 140 000 hektar mark måste återplanteras.Stockholm (TT). Regeringen vill avsätta ytterligare 100 miljoner kronor för att höja kvaliteten i grund- och gymnasieskolan.Stockholm (TT). Ytterligare 100 miljoner kronor av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel ska nästa år gå tillbaka till jordbruksnäringen.

Barnfamiljer drabbas av höjd fastighetsskatt Barnfa...

3 februari 2005 00:00
Stockholm (TT) Flera toppchefer inom LRF fick höga lönelyft under 2003, skriver lantbrukets affärstidning ATL som granskat taxeringslängderna för inkomst-året 2003. Samma år gjorde bonderörelsen en storförlust på närmare 500 miljoner kronor. Förlusten året innan uppgick till närmare 200 miljoner kronor.Malmö (TT) Stormen i januari skadade skog till ett värde av 17 miljarder kronor.Skara Stormen orsakade djurägare kostnader på 360 miljoner kronor.Bryssel (TT) Fler jobb och mer tillväxt i EU kräver färre regler, mer företagsvänliga lagar och en utrensning bland målen som unionen och medlemsländerna ska sikta mot.

Höga lönelyft för LRF-toppar Skogsskador för milja...

28 januari 2005 00:00
ARBETE & PENGAR. 2 000 avverkningsmaskiner som arbetar dygnet runt behövs för att få ut allt stormfällt virke ur skogarna innan den 1 augusti. Hos Södra skogsägarna vars medlemmar har fått 40 miljoner kubikmeter skog nedblåst arbetar i dag ungefär 300 maskiner. Fler går inte att hitta.

Skogsmaskinerna räcker inte

Sida 2 av 2
Sida 2 av 2