Logopederna i Linköping: "Svik inte eleverna med språkstörning"

När barn och elever inte får stöd och verktyg för att utveckla och stärka sin språkliga och kommunikativa förmåga påverkas inte bara individen utan det får långtgående effekter för hela samhället, skriver logopeder i Linköpings kommun.

Närmare 10 procent av eleverna i grundskolan uppfyller kriterierna för språkstörning oavsett annan diagnos, skriver logopederna.

Närmare 10 procent av eleverna i grundskolan uppfyller kriterierna för språkstörning oavsett annan diagnos, skriver logopederna.

Foto: Alexander Olivera/TT

Insändare2025-04-19 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på "Föräldern: Katastrof – logopeder sägs upp i Linköpings skolor" (16/4) och "Lärarna i Linköping: Naivt att tro man kan ersätta logopederna” (17/4):

Den vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningen i förskole- och skolåldern är språkstörning. Närmare 10 procent av eleverna i grundskolan uppfyller kriterierna för språkstörning oavsett annan diagnos. I skolan finns utöver dessa elever ännu fler som hamnar i språkligt sårbara situationer, det vill säga de språkliga kraven i miljön och skolspråket överstiger den språkliga förmågan. 

Forskning har visat att personer med språkliga svårigheter i högre utsträckning än andra har svårt att uppnå kunskapskraven i skolan, vilket kan ge stora konsekvenser för livskvaliteten. Socialstyrelsen belyser även att det i Sverige finns stora kunskapsluckor gällande språkstörning, därmed riskerar man att elever inte upptäcks och ges korrekt stöd.

När barn och elever inte får stöd och verktyg för att utveckla och stärka sin språkliga och kommunikativa förmåga påverkas inte bara individen utan det får långtgående effekter för hela samhället.

Linköpings kommun har sedan slutet av 80-talet och under många år verkligen satsat på att ge elever med generell språkstörning kvalificerat stöd i form av språkförskola och anpassad grundskoleverksamhet. De senaste åren har dock en mycket negativ utveckling skett i form av nedläggning av språkförskolan (2022) och en betydlig minskning av antalet platser i resursskola språk (2023). 

Tidigare hade den kommunövergripande grundskoleverksamheten möjlighet att erbjuda max 65 elever plats jämfört med 40 tillgängliga platser nuvarande läsår. Det är enbart en liten del av alla elever i behov av resursskola som nu kan erbjudas plats vilket innebär att det i alla skolor befinner sig många elever med omfattande behov av språkligt stöd. Här samverkar skollogopeder tillsammans med andra professioner för att dessa elever ska upptäckas och få rätt förutsättningar för sitt lärande och få det stöd de har rätt till.

Skolor i Linköpings kommun har på sistone börjat avveckla sina skollogopeder, en negativ utveckling som i slutändan kommer drabba elever och deras familjer hårt, men även skolan och samhället.

Alla barn har rätt till undervisning de kan förstå och ta del av. Därför bör det vara en självklarhet att skollogopederna i Linköpings kommun får fortsätta stödja elever språkligt och samverka med lärare och övriga professioner i elevhälsan.