Åtvidabergs kommun har satsat stort på det natursköna området utanför Grebo.
Det är Åtvidabergs kommuns största exploateringsprojekt, det nya bostadsområdet Grebo Norrby. Men det går trögt att få tomterna sålda. Hittills har bara nio tomter sålts.
Fallet är högt.
Det planeras för 200 tomter nordväst om Grebo. Och det är bara början. Långsiktigt förväntas orten kunna växa från cirka 1000 invånare till närmare 2500.
På pappret ser projektet starkt ut. Satsningen är rätt både i den lokala och regionala geografin.
Landskapet är naturskönt, med ekbackar och sjöglitter. Det är nära till den urstarka arbetsmarknaden i Linköping – och ännu enklare blir det att pendla i och med ombyggnationen av 35:an.
Den typ av expansion Åtvidabergs kommun planerar i Grebo har också lyckats på andra håll. Kinda kommun har gjort det i Rimforsa.
Logiken är enkel – genom att växa i norr kompenserar kommunerna Kinda och Åtvidaberg för en äldre och minskande befolkning i söder.
Det finns dock två saker som planerna står och faller med. Det är arbetsmarknaden och bostadsmarknaden i Linköping.
Efterfrågan på jobb verkar det ännu inte vara mycket att oroa sig över. Att Saab går urstarkt, som en konsekvens av att världen rustar, gör att den östgötska arbetsmarknaden har ett bättre utgångsläge än andra jämförbara.
Men det som kan bli ett problem är bostadsmarknaden.
Det som får människor som jobbar i Linköping att bo och skatta i en kranskommun är huvudsakligen att de får mer hus för pengarna utanför Linköping. Om det går att få en rymlig villa med sjöutsikt för samma pris som en lägenhet i Linköping kommer många vara beredda att pendla 30 minuter till jobbet.
Ska vi generalisera är det också främst en grupp som lär lockas av villor i Grebo. Det är par i familjebildande ålder eller barnfamiljer. Det är hushåll som söker det mindre villasamhällets fördelar – som att man känner sina grannar, att barnen kan gå på mindre förskolor och skolor. Men framförallt är det hushåll som behöver fler sovrum, en gräsmatta för lek och en uteplats för grillen. Och kan eller vill man inte lägga de stora pengar som krävs för att köpa eller hyra en sådan bostad i Linköping går flyttlassen till kommuner som Mjölby, Kinda eller Åtvidaberg.
Nu har dock något hänt som kan komma att ändra de regionala flyttmönstren i grunden. Det är att det föds färre barn – i Linköping, Östergötland, Sverige och många andra länder.
Minskningen har pågått ett tag och många kommuner har redan börjat anpassa verksamheten. Sedan mars 2023 har Linköpings kommun beslutat om nedläggning av 4 grundskolor och 15 förskolor.
Sedan dess har antalet förskolebarn fortsatt att minska. Därför talar allt för att Linköping står inför ännu en nedläggningsvåg av förskolor. Redan om ett och ett halvt år beräknas kommunen ha cirka 900 tomma förskoleplatser.
Ordföranden för barn- och ungdomsnämnden i Linköping, Elias Aguirre (S), ser dock inte enbart negativt på utvecklingen. I Corren lovar han fortsatt förskolor i alla bostadsområden. Han säger vidare att färre barn ger en möjlighet att höja behörigheten hos personalen, minska bristen på vikarier och få en större hållbarhet i verksamheten.
Med andra ord ska det bli bättre förskolor i Linköping. Det som hägrar är färre barn på ett ställe – det som är mindre orters lockelse.
Färre barn kan förändra efterfrågan på Linköpings bostadsmarknad.
En längre tid av minskat barnafödandet lär även påverka efterfrågan på fastighetsmarknaden. Ska vi hårdra det lär efterfrågan kunna öka på centrala lägenheter och minska på de barnfamiljsanpassade småhusen.
Och det här är inte goda nyheter för den som planerar att de närmaste åren sälja 200 tomter i Grebo till barnfamiljer som vill flytta från Linköping.
Allt hänger ihop. När förskolorna bommar igen i Linköping tar Åtvidaberg och Kinda smällen.