Vårdcentralen i Österbymo är där andelen PEth-prov är högst i regionen.
Per sökte vård för yrsel. Då alkotestade vårdcentralen i Österbymo honom – utan att han visste om det. Därefter fick han diagnosen skadligt bruk av alkohol, trots att läkaren aldrig träffat Per.
Det blev sedan många, långa och dyra turer för att behålla körkortet. Och bli av med stämpeln som missbrukare.
Pers fall – som Corren har skildrat i ett stort reportage – är inte unikt. Transportstyrelsens tillämpning av alkotester har blivit alltmer kritiserad under senare tid. Medicinska experter har kallat det för en medicinsk skandal och en rättslig skandal.
Ingen vill ha fyllon på vägen. Men den situation vi nu har framstår som extrem åt andra hållet.
Utan att någonsin ha kört onyktra ska människor ha stämplats som missbrukare och blivit av med körkortet. Det har talats om att det kan röra sig om tusentals drabbade. Men enligt Transportstyrelsen rör det sig om 40 körkortsåterkallelser 2024. Och det som har legat bakom indragningarna är PEth-test som har indikerat alkoholmissbruk.
För att fastslå att en person dricker för mycket krävs dock mer än ett test. Det behövs även ett personligt samtal med läkare, något som Socialstyrelsen har understrukit. Att dra in körkortet efter enbart alkotest är rättsosäkert – och har fått svåra följder för många människor.
Ambulanssjuksköterskan Linn Gustafsson, 28, stämplades som alkoholmissbrukare och blev av med drömjobbet. Det hjälpte inte att hon blåst 0,0 promille i alkolås varje dag på jobbet och har en medicinsk utredning som visar att hon inte har ett missbruk. Med hjälp av Centrum för rättvisa tas dock Linns fall vidare till Högsta förvaltningsdomstolen.
Linns fall har dock redan fått konsekvenser. Näringsminister Ebba Busch (KD) har nyligen meddelat att Transportstyrelsen ska se över riktlinjerna. Och på onsdagen meddelade även Transportstyrelsen att den ändrar sina rutiner.
Correns granskning av Pers fall i Österbymo visar dock att problemet är större än hur stor tyngd som Transportstyrelsen lägger på tester. För det som framkommer är att det finns en svårbegriplig skillnad mellan hur många PEth-prover som olika vårdcentraler tar.
Vårdcentralen som Per gick till, den i Österbymo, tar klart flest tester i hela Region Östergötland. Där tas 82 tester per 1000 listade. En annan vårdcentral som sticker ut med hög andel tester är den i Kisa.
Det här kan ställas mot vårdcentralerna i Ryd och Skäggetorp, som sticker ut åt andra hållet. Där tas bara tre PEth-tester per 1000 listade.
Vad beror då skillnaderna på? Början på svaret kan vara att vårdcentralerna i Kisa och Österbymo hänger ihop. De har samma verksamhetschef, Susanne Svärm.
När Corren frågar henne varför vårdcentralerna i Kinda och Ydre kommuner sticker ut svarar hon att de kanske är lite tidiga. Hon säger att de har det som standard i vissa fall när patienter söker. Men att rutinerna kan skilja sig åt.
Det här är nog att uttrycka det milt. Rutinerna mellan vårdcentraler framstår som avgrundsdjupa. Eller är det så att folk i Kisa super mycket mer än invånarna i Ryd? För ska vi tro statistiken utgår Region Östergötland från det.
Konsekvensen för patienterna blir att det inte bara framstår som om Transportstyrelsens drar alltför långtgående slutsatser av provresultat. Det framstår även som godtyckligt när vårdcentraler provtar. Och eftersom testerna ofta tas utan att patienten informeras om det så blir osäkerheten total.
Det är därmed som upplagt för att många ska dra sig för att söka vård, i alla fall på vissa vårdcentraler.
För om det finns en risk att bli av med körkortet efter en kortare tids ökat alkoholintag lär en del stanna hemma när de känner smärta över bröstet eller går med hög feber som inte släpper. Och det är nog inte bara människor med ett missbruk som tänker två gånger innan de söker vård – det kan även studenter eller semesterfirare göra.
På det här sättet riskerar de goda ambitionerna att hjälpa människor som dricker för mycket leda till att de inte får hjälp alls.