– Allt annat än att det blir en gruva i Norra kärr skulle vara en bragd. Det skulle vara som om att Mjölby AI vann över Barcelona i fotboll, säger Thomas Arnroth, journalist på EFN Ekonomikanalen.
Han om någon borde ha en kvalificerad gissning vad som kommer hända med de stora fyndigheterna av sällsynta jordartsmetaller strax söder om Ödeshög. Under drygt ett år har Thomas jobbat med en dokumentär om Norra kärr.
– Jag kände till planerna på en gruva för över tio år sedan eftersom jag kommer från närområdet. Vättern är min favoritbadsjö, kall och lite elak. Man förstår utan någon utbildning och kunskap att saker som går fel uppe på berget ovanför rinner ned i Vättern. Jag blev jättestressad när jag hörde om det.
När Thomas senare fick jobb på EFN och möjligheten dök upp att göra poddokumentärer föddes tankarna på att berätta historien om Norra kärr.
– Det var en gammal längtan jag bar på, men jag är ju ingen gruvexpert. Jag kör elbil och jag är för att vi behöver göra en grön omställning och minska vår miljöpåverkan. Min tanke har egentligen inte sträckt sig längre än så.
Dokumentärens första avsnitt heter “Fångade av gruvan”. Här träffar möter vi Carina Gustafson och Patrik Erixon, två personer som på olika sätt blivit förgrundsfigurer för gruvmotståndet.
Patrik bedriver jordbruk och en entreprenadfirma på gården Åby Kroxeryd söder om Ödeshög. I hjärtat av Norra kärr. Han har varit engagerad dels inom LRF Holaveden, men även till stor del som privatperson, sedan frågan blossade upp 2009. Han beskriver det som att livet satts på paus för de som bor i området.
Att frågan tas upp av nationella medier tror han är viktigt för att sprida kunskap och bilda opinion.
– Det här är så komplext på många sätt och folk har inte riktigt koll på läget tror jag. Det är mest vi som är närmast berörda som engagerar oss.
Thomas Arnroth menar att maktbalansen mellan de som är för en gruva och de som är emot är ojämn. På ena sidan finns EU, den svenska staten och kluster av stora bolag som vill ha gruvor. På andra sidan hittar vi en spretig skara engagerade privatpersoner och föreningar med varierande kompetensnivå.
– Min första tanke var "är det här motståndarlaget?". Jag hade trott att det skulle finnas någon tydlig röst som talade för Vättern. Men den har jag inte hittat. Folk är jättefina och de är engagerade, men motståndet är splittrat.
Norra kärr ligger mellan Gränna och Ödeshög. Nedanför det tilltänkta gruvområdet passerar miljontals trafikanter förbi på E4 varje år.
– Jag tror att gruvor har en tendens att bli något som finns långt borta, någonstans i Norrland eller i glesbygd. Folk förstår inte problemet för att de inte sett platsen. Men här har vi en plats där oerhört många människor passerar förbi. Den är väldigt vacker och folk minns att de har åkt förbi Vättern vid Brahehus, säger Thomas.
Den röda tråden i dokumentären är Thomas egen resa från att känna olust inför gruvplanerna till att försöka förstå varför det behövs en gruva.
– När jag började med podden kunde jag inte mycket alls om jordartsmetaller och gruvnäring. Under tiden jag jobbat med podden har jag blivit mer positiv till gruvan. Ett av skälen är att jag förstår vad metallerna behövs till. Jag inser att det går inte att köra elbil, vara för den gröna omställningen och inte vara för att gräva upp de metaller som behövs.
När de första provborrningarna i Norra kärr genomfördes 2009 hette bolaget Tasman Metals. Under åren har företaget bytt namn och ledningen för företaget har bytts ut.
– Idag är det andra personer i företaget och planen för området ser annorlunda ut. I det förslag som Leading Edge Materials lagt fram sker inga kemiska processer på plats i Norra kärr. De insikterna gör att jag inte kan landa i att det är fel med en gruva. Samtidigt ömmar jag för Patrik och de andra som bor på berget.
– I en drömvärld vill jag att det blir en gruva som tar fram de materialen som vi behöver för vår gröna omställning. Men att den gruvan blir idiotsäker och att alla myndigheter som har något att säga i frågan ser till att den blir det.
Trots 15 år av gruvplaner i Norra kärr är frågetecknen inte uträtade. I slutet av förra året skickade gruvbolaget Leading Edge Materials in en ny ansökan till statliga Bergsstaten om att få ensamrätt att bedriva verksamhet i Norra kärr. Om företagets ansökan om en så kallad bearbetningskoncession blir godkänd får de ensamrätt att utvinna sällsynta jordartsmetaller i området.
För drygt en månad sen kom ett glädjebesked för Patrik och de andra som utgör motståndet till projektet. Norra Kärr ingick inte i EU:s lista över prioriterade projekt inom strategiska och kritiska råvaror. Det är ett slags snabbspår för att förenkla ansökningsprocessen för företag som till exempel vill öppna gruvor.
Men Patrik Erixon firade sparsamt, om ens överhuvudtaget. Han har varit med länge nog för att våga hoppas att kampen är vunnen. I dokumentären beskriver han känslan som "andhämtning i fortsatt kamp".
– Så är det. Man får ladda om. Jag tror inte att gruvföretaget kommer att ge upp, säger han.
Thomas Arnroths dokumentär "Gruvstriden vid Vättern" finns där du hittar dina poddar.