Sökresultat

Förr var detminsann vinter

Ledare Omdömeslös lyx

4 december 2008 01:00

Att omskära pojkar är en sedvänja bland muslimer och judar. Landstinget i Östergötland utför ingreppet när föräldrar så önskar och subventionerar kostnaden. Det kan verka kontroversiellt - men är en klok policy. Traditionen att omskära pojkar finns även i USA, Kanada och Australien. Sammanlagt beräknar WHO att 661 miljoner män är omskurna - vilket motsvarar 30 procent av jordens manliga befolkning. Det saknas alltså inte forskningsunderlag. Trots det har teorier för och emot ofta slutat i dött lopp. Det gäller såväl de som hävdar att omskärelse förebygger infektioner och könssjukdomar, som de som menar att den sexuella njutningen eller förmågan påverkas. Det finns få entydiga svar. Men det finns ett par undantag. Det verkar som om omskärelse hindrar spridningen av humant papillomvirus, som kan ge kvinnor livmoderhalscancer. Resultaten är inte oemotsagda, men har viss trovärdighet. Ny forskning visar också att en omskuren man löper 60 procent mindre risk att smittas av hiv vid samlag med en kvinna. Dessa studier har så hög trovärdighet att WHO rekommenderar omskärelse i de länder där hiv-spridningen utgör ett stort problem. Mot den bakgrunden är det märkligt att omskärelse av pojkar fortsätter att vara kontroversiell. Motståndarna tycks se det som att religion står mot barnets rätt att bestämma över sin egen kropp. Det händer till och med att ingreppet jämförs med den barbariska ritualen att omskära kvinnor - men det är orimligt. En omfattande forskning har inte lyckats uppbringa några bevis för att manlig omskärelse är farlig eller skadlig, vilket också var vad Sveriges riksdag konstaterade när de gjorde ingreppet lagligt för några år sedan. Väger man sedan in den nya forskning som visar att spridningen av hiv kraftigt motverkas - ja, då blir det orimligt att se manlig omskärelse som en suspekt religiös ritual som skadar barnet. Oavsett religion bör föräldrarna ha rätt att ta ställning till forskningen och välja åt sitt barn, precis som när det gäller viss vaccinering. Eftersom många landsting inte omskär pojkar görs det ofta i hemmen, utan bedövning och av rena amatörer. Det kan orsaka svåra och traumatiska komplikationer. Rimligt vore därför att förbjuda okvalificerade personer att utföra omskärelse - och kräva att alla landsting erbjuder ingreppet. Samhället bör uppmuntra muslimska familjer att vända sig till sjukvården, inte hindra dem. Därför är det utmärkt att Sveriges Kommuner och Landsting nu rekommenderar alla landsting att utföra ingreppet - dock till självkostnadspris. Landstinget i Östergötland är ett föredöme som subventionerar kostnaden. Men trots det är priset 3 000 kronor för att få ingreppet utfört. Man kan fråga sig om det inte är för dyrt för exempelvis en nyanländ flyktingfamilj. Risken finns att de vänder sig till en billig kvacksalvare. Det kan inte vara barnets bästa. Mycket skulle därför vara vunnet om landstingen såg omskärelse som en rättighet snarare än ett problem.

Ledare Omskärelse bör vara en rättighet

Gunnar Wetterberg: Svårt att välja rätt stimulanser

Insändare Utöka pendeltrafiken på kvällarna

Insändare Vad har barnen för rättigheter?

Insändare Märkligt handlande av landstinget

Insändare Kärlek betyder inte alltid att ha samma åsikt!

Insändare Skillnad på stol och film

MILDAEUS: "Ett modigt val"

3 december 2008 13:25

Sexton elever får pröva att skapa bilder med collageteknik när de hälsar på hos Joanne Posluzny-Hoffsten. Eftersom konstnärens riktiga ateljé har värmeproblem så hölls work-shopen i Skyltens konsertsal.Alla har en uppspänd målarduk att gå loss på med färg, papper och glitterpennor. Det klipps ur tidningar och kataloger och många har tagit med sig pappersutskrifter av foton. På sig själva eller, som Emilia Wall, på sin lilla kusin. Bredvid rosen som hon just har målat ska hon snart klistra dit en glad bebis.- Jag tycker om att rita så det här är kul, säger hon.Nio alternativHon och de andra eleverna i sista årskursen på Tokarpsskolan i Linköping har fått välja bland nio olika alternativ inom konst, musik, dans, design och teater på skolans ambitiösa kulturdag. Några håller till på Skylten, andra på Elsas hus. En grupp ägnar sig åt textil design och besöker second-handbutiken Misoui och en annan slöjdar i trä hos Rudholms.Efter det kreativa förmiddagspasset hos Joanne Posluzny-Hoffsten ska eleverna titta på länsmuseets konstsamlingar, berättar bildläraren Isa Johansson Pils som följt med konstgruppen till Skylten. Hon har jobbat intensivt med att förverkliga skolans kulturdag som genomförs med bidrag från Kulturrådet, så kallade Skapande skola-pengar.- Att låta eleverna komma ut och träffa livs levande kulturarbetare på olika arenor på det här sättet hade vi inte haft en chans att göra annars.Ska bli traditionTokarpsskolan räknar med att göra kulturdagen till ett regelbundet inslag. Det kan inspirera eleverna att komma i gång med eget skapande, tror Isa Johansson Pils. Det är också viktigt att låta dem se att man faktiskt kan jobba som till exempel konstnär, menar hon.- Sverige ligger i framkant när det gäller konst och design. Kreativiteten är viktig.Isa Johansson Pils har varit bildlärare på Tokarpsskolan i nio år. Hon besöker ibland konsthallen Passagen med sina elever men det här är första gången hon samarbetar med en verksam konstnär - till sådant räcker inte bildämnets vanliga budget.Pepparkakor- Kulturdagen innebär en kvalitetshöjning på undervisningen. Ett av målen i bild handlar om att eleverna ska bli förtrogna med kulturverksamheter och professionella utövare, och det har vi hittills haft svårt att nå.För Joanne Posluzny- Hoffsten är det första gången hon tar emot skolelever på hemmaplan. Men hon har jobbat på flera skolor tidigare, bland annat med "gröna" projekt där eleverna fått skapa med upphittade föremål. Och skolprojekten är inte bara en inkomstkälla.- Jag älskar att undervisa och det är väldigt intressant för mig som konstnär att se hur eleverna jobbar.Karolina Sjögren klipper ut en lilafärgad sko ur ett gammalt nummer av Femina. Hon gör ett självporträtt med mode-touche.- Det här är bättre än att gå i skolan, säger hon och tar ett par stora pepparkakshjärtan ur plastburken som Joanne Posluzny-Hoffsten bjuder runt bland de skapande ungdomarna.

Kultur på schemat - i alla fall för en dag

Ledare Vänstern gör höger om

3 december 2008 03:00

I dag, onsdagen den 3 december, är det Internationella Handikappdagen.Över hela världen ställs då krav på att människor med funktionsnedsättningar skall ha samma rättigheter och möjligheter att leva som andra.Samma dag startar DHR (De Handikappades Riksförbund) och Unga Rörelsehindrade kampanjen Öppna Sverige!Vi startar den för att uppmärksamma att Sverige är ett samhälle fyllt av utestängande och begränsande hinder som leder till utanförskap.I vårt land uppskattas vi vara cirka 600 000 människor som har nedsatt rörelseförmåga. Att leva i ett otillgängligt Sverige är alltså inte något minoritetsproblem utan en verklighet för hundratusentals personer: barn, unga, medelålders och äldre. Den bristande tillgängligheten är en fråga som berör alla människor direkt eller indirekt.? Som barn kan vi inte gå på det dagis som ligger närmast utan får välja ett där det går att komma in med rullstol.? I lekparken kan vi inte leka om vi har nedsatt rörelseförmåga.? Alltför många skolor är stängda - inte minst friskolorna. Även om vi kommer in är det inte säkert att vi får vara med i övningsämnen som gymnastik, slöjd eller på friluftsdagar om vi har nedsatt rörelseförmåga.? Som unga utestängs vi från nattklubbar, biografer och gym.? Som vuxna kommer vi rent fysiskt inte in i arbetslivet, på teatern eller pizzerian.? Om vi är äldre när vi får vårt rörelsehinder hamnar vi lätt i "husarrest" när vårt flerfamiljshus saknar hiss eller har ett antal trappor som ska forceras från porten till hissen.? När vi ska resa saknar bussarna lift och på tågen utestängs vi från restaurangvagnen.I dag den 3 december startar vi en kampanj som ska pågå i två år, fram till tidsfristen för den nationella planen för handikappolitiken går ut vid årsskiftet 2010/11, då alla enkelt avhjälpta hinder ska vara undanröjda.Sverige har halkat efter många länder i världen när det gäller tillgängligheten i den yttre miljön och möjligheten att resa. Nu måste utestängningen och det utanförskap den leder till få ett slut! Politiker, näringsidkare och allmänhet måste förstå att tillgänglighet är nödvändigt för många, och till glädje för alla.Var med och öppna Sverige genom att uppmärksamma frågan om den utestängning, både bildligt och bokstavligt, som på grund av otillgänglighet är vår verklighet.Bo Svensson

Debatt Var med och öppna Sverige

Insändare Praktikplats på gymnasieskolan

Insändare Tårande ljus

Insändare Ursäkta "gumman", Kerstin

Insändare Fildelning gynnar kulturen

Insändare Häng dem i fönstren

"Coachning" detenda som erbjudslänets arbetslösa

Ledare Kvinnliga privilegier

Sida 89 av 131