Viktigt att logopeder ingÄr i skolornas elevhÀlsoteam

Barn med sprÄkstörning har större risk att ocksÄ fÄ diagnosen dyslexi. Samförekomsten Àr enligt vissa studier sÄ hög som 50 procent, skriver Christina Reuterskiöld, professor i logopedi och Anna Ekström, docent i logopedisk vetenskap, Linköpings universitet.

Svensk och internationell forskning belyser att ungdomar med sprÄkstörning upplever stora svÄrigheter under sin skolgÄng, skriver Christina Reuterskiöld och Anna Ekström vid Linköpings universitet.

Svensk och internationell forskning belyser att ungdomar med sprÄkstörning upplever stora svÄrigheter under sin skolgÄng, skriver Christina Reuterskiöld och Anna Ekström vid Linköpings universitet.

Foto: Privat

Debatt2025-04-23 07:30
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Svar pĂ„ insĂ€ndarna "FörĂ€ldern: Katastrof – logopeder sĂ€gs upp i Linköpings skolor" (16/4), "LĂ€rarna i Linköping: Naivt att tro man kan ersĂ€tta logopederna” (17/4) och "Logopederna: "Svik inte eleverna med sprĂ„kstörning" (19/4):

Alla barn har rÀtt till utbildning utifrÄn sina egna förutsÀttningar och skolan har ett ansvar att ge elever möjlighet att utveckla sina kunskaper sÄ lÄngt som möjligt.

Enligt epidemiologiska studier förekommer sprĂ„kstörning i frĂ„nvaro av annan utvecklingsproblematik hos cirka 7–10 procent av alla barn vid skolstarten vilket innebĂ€r att det i Sverige i dag finns runt 100 000 barn och unga i skolĂ„ldern som lever med sprĂ„kstörning. 

En individs sprÄkliga förmÄga manifesteras sÄvÀl i talat sprÄk som i skrift. Det finns en betydande samförekomst av sprÄkstörning och dyslexi eftersom lÀs- och skrivförmÄgan Àr ett uttryck för den sprÄkliga kompetensen. Barn med sprÄkstörning har dÀrför en större risk att ocksÄ fÄ diagnosen dyslexi. Samförekomsten Àr enligt vissa studier sÄ hög som 50 procent. Internationell forskning fokuserar i nulÀget mycket pÄ betydelsen av sprÄklig förmÄga och hörförstÄelse för att utveckla lÀsförstÄelsen. HörförstÄelsen vilar i sig pÄ en rad olika sprÄkliga förmÄgor sÄsom ordförrÄd och grammatisk förmÄga.

FörmÄgan att anvÀnda sprÄket för att kommunicera och lÀra genom tal eller skrift Àr avgörande för att kunna klara skolans mÄl. I samtliga Àmnen krÀvs att eleven kan söka och ta till sig information, diskutera muntligt och i skrift, och förstÄ olika begrepp och förhÄllanden.

Svensk och internationell forskning belyser att ungdomar med sprĂ„kstörning upplever stora svĂ„righeter under sin skolgĂ„ng. Elever med sprĂ„kstörning har sĂ€rskilda svĂ„righeter att nĂ„ skolans mĂ„l, och Ă€ven elever som i förskoleĂ„ldern uppvisar endast lĂ€ttare sprĂ„kliga problem presterar under den förvĂ€ntade nivĂ„n i skolan. Detta Ă€r inte förvĂ„nande dĂ„ i princip allt lĂ€rande i skolan sker via den sprĂ„kliga förmĂ„gan, antingen genom att lyssna eller genom att lĂ€sa. Barn mĂ„ste ocksĂ„ anvĂ€nda sin sprĂ„kliga förmĂ„ga för att visa vad de lĂ€rt sig genom att berĂ€tta eller producera text i skrift. JĂ€mfört med andra utvecklingsrelaterade tillstĂ„nd, som pĂ„verkar lĂ€rande och skolsituation Ă€r sprĂ„kstörning trots den höga förekomsten mĂ€rkbart frĂ„nvarande nĂ€r det gĂ€ller utvĂ€rdering av insatser i skolan. 

Skolan har ett lagstadgat krav pĂ„ sig att erbjuda alla elever med en funktionsnedsĂ€ttning som riskerar att inte nĂ„ mĂ„len i skolan stöd som syftar till att sĂ„ lĂ„ngt som möjligt motverka funktionsnedsĂ€ttningens konsekvenser (Skollag 2010:800, kap 3 §2). Logopeder Ă€r den yrkesgrupp som har specifik kompetens att stötta elever med sprĂ„kstörning och dyslexi. Den fyraĂ„riga logopedutbildningen leder till den specialkompetens som krĂ€vs för att ge elever med sprĂ„kstörning det stöd de behöver med den sprĂ„kliga förmĂ„gan bĂ„de i tal och i skrift. 

I ljuset av den höga förekomsten och de allvarliga konsekvenser sprÄkstörning och svÄrigheter att lÀra sig lÀsa och skriva medför Àr det mycket angelÀget att logopeder ingÄr i skolornas elevhÀlsoteam.