Åsa Strömberg är elevhälsochef i Linköpings kommun.
"Din ansökan är öppen till och med december 2025", var formuleringen i det brev som skickades hem till familjerna som hade hoppats på en plats. Där stod det också att andra elever anses ha ett större behov av platsen.
Att barnen inte ansågs uppfylla kriterierna fick familjerna inte veta med en gång i avslaget. Det var först när de hörde av sig till kommunen och ställde frågan rätt ut som de fick svaret att de inte gjorde det.
Varför kommunen inte har varit tydliga med detta direkt i avslaget kan Åsa Strömberg, som är elevhälsochef i kommunen, inte svara på.
– Vi har valt en formulering som vi gjorde bedömningen var rimlig, säger Åsa Strömberg.
Hon kan förstå att barn och föräldrar har känt sig lurade att de står i kö när de i själva verket inte har haft en chans. Därför ska centrala elevhälsan nu se över formuleringen.
Åsa Strömberg är elevhälsochef i Linköpings kommun.
– Den här processen är ny för oss. Tidigare var det särskilda undervisningsgrupper och då var det rektors beslut att flytta över eleverna, säger hon.
Experterna
Sven Bölte, professor i barn och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska insitutet, är både kritisk och förvånad över kommunens kriterier.
– Jag var inte medveten om att kommuner har en extra kriteriekatalog utöver den kliniska utredningen. Jag blev förvånad, säger han.
Han menar att det inte blir elevernas behov av stöd som styr om de får en plats eller inte.
– Det blir kommunens egna kriterier och hur ansökan är framskriven som styr vem som får en plats och vem som inte får det, säger han.
Åsa Strömberg medger att det finns en risk för att det blir avhängigt hur ansökan är skriven, men menar ändå att det är det säkraste sättet för centrala elevhälsan att göra sitt urval.
Hon tycker inte att man ska träffa eleven i fråga innan man gör bedömningen.
– Det riskerar att bli en ögonblicksbedömning utifrån dagsform. Den bedömningen riskerar att bli orättvis mellan elever. Vi har ansvar som kommun att bedömningen vi gör blir så rättvis som möjligt. Vårt uppdrag är att erbjuda plats till den som har störst behov, säger Åsa Strömberg.
När Johanna Carnvik Schöier, intressepolitisk utredare i föreningen Autism, ser kommunens kriterier reagerar hon spontant.
– Det låter väldigt svårt att göra en bra bedömning utifrån Skollagen som säger att den som har störst stödbehov är den som ska få platsen, säger hon.
Danijel Lukic är talesperson på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han frågar sig vad det är som inte fungerar i den ordinarie skolformen som gör att man söker till autismklass.
– En skolhuvudman behöver alltid titta på hur den ordinarie undervisningen är utformad och vad som gör att man söker till, i det här fallet, en autismklass. Finns det behov av särskilt stöd måste skolan tillgodose detta. Där är lagen tydlig, säger Danijel Lukic.
Högt söktryck
Det var totalt 83 barn som sökte till de 18 lediga platserna inför hösten. Kommunen har nyligen ökat från 71 till 74 platser i autismklass i grundskolan – men det var alltså 18 av dessa som var lediga inför kommande hösttermin.
Åsa Strömberg tycker inte att kommunen behöver utöka antalet platser i autismklass.
– Vi närmar oss en rimlig nivå, säger hon.
Elias Aguirre, kommunalråd och ordförande i barn- och ungdomsnämnden, tycker att man ska öka antalet platser i autismklass men vill gå framåt med försiktighet.
– Vi måste utöka med kvalitet, säger han.
Åsa Strömberg menar att grundproblematiken ligger i att skola, föräldrar och den centrala elevhälsan, som hon är chef över, gör olika bedömning av vilka som ska gå i en resursskola.
Det finns inget krav på kommuner att ha autismklass eller resursskolor. Antagningen är oreglerad i skollagen – det enda som står är att det är eleven som anses ha störst stödbehov som ska få platsen. Kommunerna bestämmer helt själva hur man avgör vilken elev det är.
Individnivå A, som är det första kriteriet i Linköpings kommuns kriteriekatalog, handlar om socialt samspel, repetitivt beteende, perceptuella svårigheter och reaktivt beteende. Kort sagt svårigheter som personer med autism har.
Barnen i fråga har autism. Nu får de höra att de inte uppfyller kriterie A, som i princip är synonymt med en autismdiagnos. Ogiltigförklarar ni den kliniska bedömningen?
– Det är inte så att vi säger ”ditt barn har inte autism”. Utan vi säger – ”du uppfyller inte kriterierna som de är uppställda för mottagande här” och den svårighetsgraden av kriteriet. Du kan ju ha svårigheter men inte i den utsträckning som du ska ha för att det ska motsvara behovet av en plats på resursskola. Vi har medicinsk utbildad legitimerad personal som gör den bedömningen. Vi har gott om barn som har autism i grundskolan och gymnasiet som inte går i resursskola eller på IVAS.
Åsa Strömberg menar på att de barn som sökt men inte får en plats i autismklass ska få stöd och anpassningar på den ordinarie skolan där eleven har en placering.
Trots att Corren har fullmakt från vårdnadshavare att diskutera barnens enskilda fall, väljer Åsa Strömberg att inte kommentera dem.
– Det är rektors sak att tala i det enskilda fallet, för det är rektor som har ansvaret för elevens skolgång, säger hon.
Stöd hemifrån
I kommunens kriterier står det att om två elever bedöms som likvärdiga, ska den elev med störst emotionellt stöd hemifrån prioriteras ner.
Är det rimligt att den elev som har störst emotionellt stöd hemifrån får en mindre chans till plats i en autismklass?
– De sorteras inte ut och läggs i en egen hög, utan det handlar om två elever som ligger precis lika i bedömningen i övrigt. När sista platsen ska erbjudas behöver vi titta även på den delen. Alternativet blir att dra lott, säger Åsa Strömberg.
Vem ska hjälpa?
Vad ska man göra i de fall när elevens vanliga skola upplever att de redan har gjort allt?
– Då är det upp till kommunen att se till att skolorna är välrustade inför den här typen av utmaningar, säger Åsa Strömberg.
Är alternativet för den elev som är hemmasittare att fortsätta vara det?
– Jag vill inte att alternativet för något barn ska vara att man är hemma. Jag vill att vi har förutsättningar och möjlighet att skapa en skola där barn klarar av att vara.
Och om ni inte lyckas med det?
– Då har vi mycket arbete kvar att göra, säger Åsa Strömberg.
Läs om Elliot, Fred och Lex tre av de elever som diskvalificerades av kommunen när de sökte till autismklass.