Fred Fahlgrens skylt från våren 2024 ligger nu i föräldrarnas bil.
Tisdag morgon. Josefin Fahlgren måste avbryta sitt arbete – igen. Sonen Fred, som har autism och adhd, kan inte koncentrera sig på nationella provet. En tova i håret stör honom. Josefin tar med borste och balsamspray till skolan och borstar ut tovan så att Fred kan återgå till provet efter rasten.
Det är en av många situationer där Fred behöver sina föräldrar mitt under skoldagen – något som bara fungerar tack vare deras flexibla arbeten.
När Freds föräldrar ska förklara hur deras son reagerade på att han inte fick en plats i autismklass, brister båda föräldrarna ut i gråt.
– Han stänger bara av. Han sätter händerna för öronen och går iväg. Han vägrar lyssna. Han vänder det inåt, säger Tohmas Vennberg.
Skolstrejken
För ett år sedan skolstrejkade Fred Fahlgren varje fredag utanför stadshuset i Linköping. Då hade han legat hemma i sängen i två veckor, efter att han fått veta att han inte får en plats i autismklass. "Hjälp mig", "Jag ger mig inte", "Orättvist", stod det på plakatet som han höll upp då. I år fick han avslag för andra gången.
Linköpings kommun har flera autismklasser som man kan söka till. Men till höstterminen var det nästan fem sökande elever till varje plats. De flesta som sökte kom alltså inte in. Skälet är inte platsbrist, enligt kommunen. De anser att eleverna inte uppfyller deras kriterier.
Fred är en av dem – trots att han har en autismdiagnos och har omfattande anpassningar med kortare skoldagar på sin nuvarande skola. Att han inte uppfyller kriterierna, skrev kommunen inte i avslaget som skickades hem till familjen.
Det fick de veta först när de mejlade till kommunen och frågade specifikt om det.
"Jag orkar inte mer” – Freds röst tystnar
Freds rum är fullt av legobitar. Han har en säng, garderober och ett skrivbord med olika projekt. I en del av rummet står ett antikt arkivskåp i ek med lego i varenda låda.
Fred såg ett inslag om autismklass på Lilla Aktuellt. Det var då han visste att det var den skolgången som han hör hemma i.
Fred Fahlgren visar upp sina legobyggen. Ibland bygger han på fri hand, ibland följer han instruktioner.
Nu orkar Fred inte längre prata om skolan. Varken med Corren eller med sin familj.
– Så fort vi tar upp ämnet hemma får han fullständig panik, säger Josefin Fahlgren.
Josefin Fahlgren och Tohmas Vennberg har fått trösta sin son i många timmar.
– Han säger att han inte orkar mer, att hans hjärta går sönder, säger Josefin Fahlgren.
Vad krävs för att få en plats i autismklass?
Ett år efter skolstrejken sitter Josefin Fahlgren och Tohmas Vennberg och fikar med en stor lunta papper framför sig på bordet. Lägenheten med utsikt över Katedralskolan doftar nymalda kaffebönor och kardemumma.
– Det är en kafkaliknande situation, att försöka få stöd till sitt barn i Linköpings kommun, säger Josefin Fahlgren.
Handlingarna som ligger framför föräldrarna är myndighetsbeslut, överklaganden, ansökningar, utredningar, scheman, läkarutlåtanden, omdömen, avslag och beslut kopplade till deras sons skolgång.
Det finns inget krav på kommuner att ha autismklass eller resursskolor. Antagningen är oreglerad i skollagen – det enda som står är att det är eleven som anses ha störst stödbehov som ska få platsen. Kommunerna bestämmer helt själva hur man avgör vilken elev det är.
I Linköping har kommunen satt upp egna kriterier – som 53 av de totalt 83 sökande eleverna inte anses uppfylla.
Kriterielistan till autismklass finns på Linköpings kommuns hemsida. Den är 2 321 tecken lång, och inleds med punkterna individnivå A,B,C, följt av två huvudregler, följt av undantag som man kan göra från huvudreglerna, följt av en prioriteringsordning på fyra punkter och en förklaring till vilken elev som går före en annan elev i olika specifika situationer.
Det finns mycket dokumentation kring Fred Fahlgrens skolgång och utredningar.
Förenklat kan man säga att de elever som har störst behov inom socialt samspel, repetitiva beteenden, perceptionella svårigheter och reaktivt beteende prioriteras att få en plats i autismklass. Kommunen ser även över måluppfyllelse, skolnärvaro, psykiskt mående, samsjuklighet och emotionellt stöd hemifrån.
Utifrån kriterielistan gör kommunen sin rangordning och bestämmer vem som har störst stödbehov. Det sker utifrån den dokumentation som vårdnadshavare, ibland i samråd med nuvarande skola, skickar in.
Johanna Carnvik Schöier är intressepolitisk utredare i förbundet Autism Sverige. Linköpings kommuns sätt att rangordna och välja ut elever ställer hon sig kritisk till.
– Det låter väldigt svårt att göra en bra bedömning utifrån Skollagen som säger att den som har störst stödbehov är den som ska få platsen, säger hon.
Hon menar att det största problemet är att man har bestämt på förhand vad som gör att stödbehovet hos eleverna blir som allra störst – och att det riskerar att spela en alltför stor roll vem som har skrivit ansökan och hur.
– Jag tycker det är märkligt att jobba utifrån kriterier på det här sättet, särskilt med rangordningen. Det skapar ett kategoriskt förhållningssätt, trots att man egentligen ska göra individuella bedömningar. Jag tror också att det är väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att göra en rättvis bedömning utifrån den här typen av skriftligt underlag och där man inte har träffat eleven i fråga. Man behöver göra en mer samlad bedömning, säger Johanna Carnvik Schöier.
Josefin Fahlgren och Tohmas Vennberg resonerar kring vilka medel de som föräldrar har att påverka deras sons skolgång.
I Facebook-grupper för föräldrar med barn med NPF-diagnoser i Linköping spekulerar föräldrar i om man behöver ha en intellektuell funktionsnedsättning, eller en viss nivå av autism för att uppfylla kriterierna. Enligt kommunen finns det inga sådana krav. Det är kriterierna som finns på hemsidan som man gör sin bedömning utifrån.
"Vi flyttar till en plats där man kan ta hand om såna här elever. Såna tankar går vi med."
Josefin Fahlgren
Mamma till Fred Fahlgren
En oviss framtid på högstadiet
Fred Fahlgren ska börja sjuan på Berzeliusskolan till hösten. Den nya skolan har flaggat till familjen att de kommer att ha svårt att möta den nivå av anpassningar som Fred Fahlgren har på sin nuvarande skola, Fridtunaskolan. Familjen har också fått rådet att söka till en mindre skola på landet.
Fred Fahlgrens skolgång just nu, går ut på att han sitter ensam med en specialpedagog eller resurs varje förmiddag. Han har anpassad studiegång vilket innebär att han är i skolan klockan 8.10 till 12 varje dag – sen är skoldagen slut.
– Ibland är det andra elever därinne men då kan han sitta avskild bakom skärmar med hörlurar i sin saccosäck, säger Josefin Fahlgren.
Den 1 maj i år råkade familjen passera Socialdemokraternas 1 maj-firande på Farbror Melins Torg. Freds lillebror, Otis, gick fram till kommunalråd Elias Aguirre (S) och sa till honom: "min storebror behöver gå i autismklass. Ni måste fixa fler platser."
Fred Fahlgren har betyg i alla ämnen – någonting som Josefin Fahlgren och Tohmas Vennberg menar beror helt och hållet på de anpassningar som de har kämpat för att få till i Freds nuvarande skola.
Om han inte hade haft de här anpassningarna, så tror hans föräldrar att han inte hade gått till skolan över huvud taget.
– Innan han hade fått de här anpassningarna så låg han hemma i sängen och vägrade gå till skolan. I femman tvingade vi honom och han satt och grät i bilen. Man är den värsta föräldern, säger Josefin Fahlgren.
Josefin Fahlgren och Tohmas Vennberg bor i centrala Linköping. Nu vet de inte längre om de kan bo kvar i kommunen, eftersom det viktigaste för dem är att deras barn får rätt anpassningar i skolan.
Josefin Fahlgren och Tohmas Vennberg känner nu en oro för att de kommer behöva kämpa för att få igenom rätt anpassningar för sin son på den nya skolan. De tycker inte att de har fått lugnande besked på möten med skolan inför hösten.
Corren har träffat rektor och specialpedagog på Berzeliusskolan, där Fred ska börja till hösten.
De tycker att de har goda förutsättningar att möta de elever som kommer till skolan, eftersom de är en stor skola med bred kompetens och där alla tillsvidareanställda lärare är behöriga.
Hur gör ni för att möta elever som har omfattande anpassningar i nuvarande skola?
– Vi behöver alltid utvärdera hur eleven fungerar på vår skola, utifrån de förutsättningar vi har här – och vi har en omfattande kompetens här på skolan. Vi varken kan, vill eller få ge upp, säger Elisabeth Péterffy Moberg som är rektor för kommande sjundeklassare på Berzeliusskolan.
Hon har själv varit med och sökt autismklass för elever där hon bedömer att det hade varit gynnsamt för eleven att gå där – och fått avslag på ansökan.
– Det är strikta kriterier, och jag har hög tilltro till ansökningsprocessen, säger Elisabeth Péterffy Moberg.
På Berzeliusskolan är man restriktiv med anpassad studiegång som första åtgärd, men tillämpar det vid behov.
– Det är alltid en sista utväg och ett stort ingrepp i elevens skolgång, säger rektorn.
Elisabeth Péterffy Moberg är rektor för årskurs nio på Berzeliusskolan, och kommer ta emot sjundeklassarna som kommer till hösten. Fred Fahlgren är en av hennes nya elever till hösten.
För den legoälskande Fred har skollivet blivit en kamp. Nu är familjens ork på väg att ta slut.
– Vi känner en väldigt stor oro för en tillbakagång i det som vi har kämpat för så länge, säger hans pappa Tohmas Vennberg.
Det här är del 2 i Correns granskning av kommunens urvalsprocess till autismklass.
Del 1: Elliots familj planerar att flytta utomlands - om inte skolan fungerar
Del 3: Kommunen har diskvalificerat 53 barn - anses inte uppfylla kriterierna
Del 4: Lex kan inte gå i skolan: "Varför hjälper ingen mig?"
Tipsa anonymt via vår krypterade tipstjänst Newsleaks.