Lex Wolinder drömmer om att bli lokförare när han blir stor.
Lex går i skolan totalt en timme i veckan. En halvtimme på måndagar, och en halvtimme på torsdagar. Han har en så kallad anpassad studiegång.
Det beror inte på bristande motivation eller att Lex inte vill gå i skolan – faktum är att han inte vill någonting hellre.
Men han kan inte.
Lex Wolinder blev diagnosticerad med adhd och autism när han var 10 år. Han lider av återkommande depressioner och ospecificerat ångesttillstånd.
– Skolan måste skärpa till sig. Det är ingen ordning på någonting, säger han.
Lex bor med sin familj i en villa som ligger på en liten kulle med utsikt över fälten i Bankekind. En vanlig dag går han upp runt halv åtta, äter frukost, tar en promenad och äter lunch. Efter det arbetar han med skoluppgifter för att sedan sitta vid datorn.
Lex spelar en hel del datorspel, men tycker också om att kolla upp fakta om historia och olika fordon. Han är särskilt intresserad av tåg.
Hans mamma Tina Wolinder, 43, och hans bonuspappa Ove Hermansson, 47, får turas om att vara hemma med honom under dagarna. Det är särskilt viktigt när Lex går igenom en lite tuffare period.
– Jag känner mig väldigt ensam, säger Lex.
När Lex väl är i skolan får han hemuppgifter i form av övningshäften, uppgifter i matteboken och glosor av en speciallärare eller resurs. Han brukar också spela yatzy.
I höstas fick Lex F i matematik, svenska och engelska. I alla andra ämnen fick han streck. Undervisningen sker på eftermiddagarna när många av de andra eleverna har gått hem för dagen.
Lex vänner bor i Norrköping. Han åker dit och hälsar på ibland, men den dagliga sociala samvaron sker med hans mamma, bonuspappa och lillebror.
Mycket dator blir det för Lex – han spelar olika spel, men ägnar sig också åt att kolla upp fakta om historia, tåg och andra fordon.
Tina Wolinder har lagt mycket tid och engagemang för att få hennes sons skolgång att fungera utifrån hans specifika behov. Hon tycker att samarbetet med Ånestadskolan fungerar väl. "Alla har gjort så mycket som de har kunnat. Vi kommer inte längre nu.", säger hon.
Personalen på Ånestadsskolan, Lex och hans familj delar uppfattning – han borde gå i en resursskola eftersom ett mindre sammanhang med färre elever och anpassad undervisningsform är det som behövs för att hans skolgång ska fungera.
Familjen och skolan sökte därför en plats i autismklass i resursskola inför att Lex ska börja nionde klass i höst. Samma process som han gick igenom när han skulle börja sjuan.
Ånestadsskolans rektor Therese Andersson skriver i ansökan att man i 1,5 år har försökt men att "åtgärderna har inte lett till att tiden i skolan kunnat utökas". Kurator skriver "Lex har en plats i vår studio som är det mest optimala vi kan åstadkomma i en högstadieskola, men det är inte tillräckligt."
När Lex fick avslag på ansökan stod det att hans ansökan är öppen, men när hans mamma hör av sig till kommunen och frågar specifikt om Lex uppfyller kriterierna svarar kommunens handläggare nej. "Utifrån den dokumentation som bifogats ansökan bedöms inte Lex uppfylla de uppsatta kriterierna för mottagande. Han bedöms ha mycket stora behov i kategorierna Individnivå B men inte i kategorierna A och C", skriver handläggaren i mejlet.
Bristande måluppfyllelse och hög skolfrånvaro är alltså de enda kriterier som Lex, enligt kommunen, uppfyller. Trots att han har autismdiagnos, adhd-diagnos, dokumenterad ångestproblematik, är i skolan en timme i veckan, och inte har ett enda godkänt betyg har han inte räknats som en kandidat.
Lex är intresserad av fordon, historia och kan alla världens flaggor. Han har inte godkänt betyg i ett enda ämne.
När Lex ska berätta hur han skulle vilja att hans studiegång var, återkommer han till att det är för många elever i klassen.
– I den klass jag tillhör är det runt 30 elever, jag skulle helst vilja att det var 15 eller 20, säger han.
I barn- och ungdomspsykiatrins utredning om Lex står det att han "svarar bra på en-till-en-undervisning." I psykologens rekommendationer står det att Lex har "goda intellektuella resurser, autism, adhd och depressiva besvär, vilket kräver mycket anpassningar" – den som undervisar behöver läsa av Lex för att avgöra när han är redo att koncentrera sig och när han behöver en paus.
Lex har dokumenterat svårt för när omgivningen är oförutsägbar. Han kan hamna i låsningar när saker och ting inte blir som han har tänkt sig.
– En av de första dagarna i skolan puttade en elev in mig i en lärare. Jag tycker fortfarande att det är jättejobbigt att tänka på det, säger Lex.
Tina Wolinder känner att det är orimligt att hennes son Lex Wolinder är utlämnad till att gå hemma och ha hemuppgifter.
Högstadiekorridoren är ett litet helvete för honom.
– Det funkar inte, det går inte. Skolan måste skärpa till sig, säger han.
– Man förstår att det är en rörig miljö, det går massa tonåringar där. Och det fungerar för många men inte för Lex, säger hans bonuspappa Ove.
Lex har uttryckt för familjen att han inte vill leva längre. Samtidigt drömmer han om framtiden.
– Jag vill jobba som lokförare när jag blir stor.
Tina Wolinder säger att hennes son inte vill någonting hellre än att gå i skolan och lära sig. Hon brukar sitta utanför salen när han är där på sina lektioner.
– Eftersom jag känner min son kan jag känna av att den här miljön är helt ohållbar för honom, säger hon.
Hon tycker också att det är orimligt att hennes son inte uppfyller kommunens kriterier för autismklass.
– Det får mig att undra om de ens har läst ansökan på kommunen? Om inte han uppfyller kriterierna – vad är det då som krävs?, säger hon.
Corren har varit i kontakt med fem föräldrar som ställer samma fråga.
Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet, är en av dem som är kritisk till Linköping kommuns urvalsprocess.
– Jag blev förvånad. Jag var inte medveten om att kommuner har en extra kriteriekatalog utöver den kliniska utredningen, säger han.
– Man använder kriterierna som ett sätt att utesluta elever från autismklass. Det verkar som ett sätt att hantera en resursbrist, säger Sven Bölte.
Vi har låtit Sven Bölte titta på två anonymiserade ansökningar till autismklass i Linköpings kommun och på hur kommunens kriterier är utformade.
Under Individnivå A står det "socialt samspel, repetitiva beteenden, perceptionella svårigheter och reaktivt beteende".
– Det är konstigt av kommunen att påstå att en person med autismdiagnos utfärdad av vården inte uppfyller kriteriet A, säger Sven Bölte.
Han menar, att om man uppfyller diagnoskriterier för autism, speciellt kriteriet för kvalitativ funktionsnedsättning i vardagen, så ligger man automatisk i riskzonen att uppfylla det som står under de andra kriterierna, individnivå B och C, som handlar om måluppfyllelse, skolfrånvaro och samsjuklighet. Läs mer om kommunens kriterier i faktarutan.
– Det blir inte elevernas behov av stöd som styr om de får en plats i autismklass eller inte. Det blir kommunens egna kriterier och hur ansökan är framskriven som styr vem som får en plats och vem som inte får det, säger han.
I den bästa av världar önskar Sven Bölte att skolorna kunde göra en pedagogisk utvärdering över tid och i samråd med vården komma överens om hur skolgången bäst ska utformas för eleven. Men även att lägstanivån på inkluderande lärmiljö i landets skolor skulle höjas, så att färre elever skulle behöva det särskilda stöd som man får i en resursskola eller autismklass.
– Skolorna och kommunen har en skyldighet att möta de här eleverna. Som det är nu hamnar de mellan stolarna och ingen mellanhand finns, säger Sven Bölte.
Lex Wolinder föddes 2010. "När han föddes passade jag på att bryta benet så på alla bilder ser man mig bara sitta med honom", säger Tina Wolinder.
Jag har en fråga direkt från Lex som han skulle vilja ställa: "Varför hjälper ingen mig?"
– Jag förstår att han ställer den frågan, och det här är ingen enkel situation. Det är ingen som önskar sig att någon elev ska gå hemma, säger Åsa Strömberg, som är elevhälsochef i kommunen. Mer om kommunens svar finns i en separat artikel.
65 av de 83 elever som sökte autismklass på grundskolan i Linköping till hösten fick inte plats. 53 av dem anses inte heller uppfylla kommunens kriterier.
Corren har sökt Therese Andersson som är rektor på Ånestadsskolan. Hon avböjer intervju, men bekräftar i ett mejl att samarbetet med den aktuella familjen fungerar mycket väl.
Hemma i Bankekind tillbringar Lex mycket tid med katten Lena som brukar följa med på Lex dagliga promenader.
– Det känns bra att prata om det här, för jag hoppas kunna hjälpa andra också, säger han.
– Ja, du är inte ensam, säger Tina Wolinder.
Det här är del 4 i Correns granskning av kommunens urvalsprocess till autismklass.
Del 1: Elliots familj planerar att flytta utomlands - om inte skolan fungerar
Del 2: Fred, 12, demonstrerade utanför kommunhuset för att få gå i autismklass
Del 3: Kommunen har diskvalificerat 53 barn - anses inte uppfylla kriterierna
Del 4: Lex kan inte gå i skolan: "Varför hjälper ingen mig?"
Vill du vara anonym, tipsa via vår krypterade tjänst Newsleaks.
Lex Wolinder vill gå i skolan och lära sig saker.
Autismklass
Det här är Linköpings kommuns kriterier till autismklass, som de står beskrivna på hemsidan.
"Bedömda kategorier - Autism
Mottagningsgruppen går igenom inkommen dokumentation och bedömer elevens behov utifrån följande kategorier på en skala 0-4:
Individnivå A
Socialt samspel
Repetitivt beteende
Perceptuella svårigheter
Reaktivt beteende
Individnivå B
Problematisk skolfrånvaro
Måluppfyllelse
Individnivå C
Psykiskt mående
Samsjuklighet
Skolans insatser
Skola
Familj och nätverk
Emotionellt stöd
Socialt stöd
Mottagningskriterier - Autism
Huvudregel
En elev som Mottagningsgrupp för Resursskolor Autism utifrån inkommen dokumentation bedömer ha mycket stora behov inom minst 3 av kategorierna Individnivå A, är berättigad att gå i kommunens Resursskolor Autism i mån av plats.
Elevens nuvarande skola ska utifrån Skollagen (3 kap. §7-10) ha utrett och med utredningen som utgångspunkt gett eleven det särskilda stöd eleven är i behov av innan placering i resursskola kan komma ifråga.
Första undantaget från huvudregel
En elev som mottagningsgruppen utifrån inkommen dokumentation bedömer är i mycket stort behov av stöd inom minst 2 av kategorierna Individnivå A samt minst 1 av kategorierna Individnivå B eller Individnivå C, är berättigad att gå i kommunens Resursskolor Autism i mån av plats.
Andra undantaget från huvudregel
En elev som mottagningsgruppen utifrån inkommen dokumentation bedömer är i mycket stort behov av stöd inom minst 1 av kategorierna Individnivå A, Individnivå B och Individnivå C är berättigad att gå i kommunens Resursskolor Autism i mån av plats.
Prioriteringsordning - Autism
1. Elev som uppfyller någon av samtliga regler, men som av mottagningsgruppen inom någon individuell kategori bedöms vara i särskilt stort behov av plats på resursskola i förhållande till övriga sökande som uppfyller huvudregeln.
2. Elev som uppfyller huvudregeln.
3. Elev som uppfyller första undantaget från huvudregeln.
4. Elev som uppfyller andra undantaget från huvudregeln
Då elever hamnar lika i prioriteringsordningen går den elev före som om av mottagningsgruppen, utifrån inkommen dokumentation, bedöms löpa störst risk att inte nå betygskriterierna eller kriterier för bedömning, trots att skolan ger ett omfattande särskilt stöd. Om flera elever bedöms löpa lika stor risk att inte nå betygskriterierna eller kriterier för bedömning går den elev först som bedöms ha störst avsaknad av socialt och/eller emotionellt stöd."