Cecilia Helber (LL) är gruppledare och kommunalråd.
– Det är hjärtskärande, en mardrömssituation för föräldrar och barn. Att våra elever ger upp hoppet om både skolgång och sitt liv gör mig både ledsen och arg, säger barn- och ungdomsnämndens ledamot Richard Kullberg (C) angående artiklarna om Elliot, Lex och Fred, som Corren nyligen har publicerat i granskningen Skola på liv och död.
Granskningen visar bland annat att kommunen har diskvalificerat 53 barn som har sökt till autismklass – utan att eleverna har fått veta att de inte uppfyller kriterierna.
Richard Kullberg menar att en transparent och begriplig beslutsprocess är A och O i sammanhanget.
– Hela hanteringen är pinsam, säger han.
På sikt tycker Centerpartiet att alla skolor måste få bättre förutsättningar att möta elevers behov. Men enligt Richard Kullberg räcker inte det här och nu.
– Som vi ser det behövs det akut fler platser i resursskola och autismklass, säger Richard Kullberg.
– Jag blir tyvärr inte förvånad, säger Cecilia Helber (LL) till Corren efter granskningen. Hon är kommunalråd och gruppledare för Linköpingslistan som tidigare i våras skrev en debattartikel om kommunens autismklasser på Correns debattsida.
Partiets hållning är att kriterierna är för snäva och att det finns för få platser i autismklass.
LL har lämnat in en motion där de vill ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda om antalet platser i autismklass motsvarar det faktiska behovet – och att vid behov utöka antalet. LL försökte också att lyfta frågan på ett av barn- och ungdomsnämndens sammanträden under våren.
Maria Esbjörnsson Lakatos (LL) är vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Linköping.
– I min värld är det en klinisk diagnos som är gällande. Om den sedan är av den art att eleven ska gå i autismklass eller om det kan göras anpassningar i vanlig klass, vilket är skolans skyldighet att lösa, är inte en fråga för politiken. Varje barn och elev har rätt till att få de anpassningar som krävs för att de ska klara av skolan, säger Maria Esbjörnsson Lakatos (LL) som är vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Elias Aguirre (S) är kommunalråd och ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
– Jag vet av egen erfarenhet att det är tufft att inte passa in i skolan. Jag förstår att det blir en besvikelse när man inte kommer in, säger han.
Kommunalråd och ordförande i barn- och ungdomsnämnden Elias Aguirre (S).
Han säger till Corren att antalet platser i autismklass är en fråga som styret redan arbetar med – och att avsikten är att öka antalet platser ytterligare. Det finns dock inget beslut i frågan just nu.
– Vi måste bygga ut med försiktighet. Vi vill inte tillbaka till en skola där föräldrarna vittnade om att skolan var ett slags förvaring, säger han.
I princip alla jag har talat med i nämnden är överens om att antalet platser behöver öka. Om nu alla i nämnden tycker det, varför har man inte ökat mer?
– Vi är på väg i rätt riktning i den här frågan.
Han tycker inte att det är läge att vara självkritisk.
– Vi har nyligen utökat antalet platser och vi ska utöka dem ytterligare. Det är inte alla kommuner som har autismklasser, säger han.
Johan Nordlander (M) är ledamot i barn- och ungdomsnämnden och i fullmäktige.
Johan Nordlander (M) tycker inte att det är bra om kommunikation från kommunen till vårdnadshavare är otydlig.
– Vi tycker att både särskilda undervisningsgrupper och resursskolor behöver fortsätta utvecklas på ett sätt som gör att man kan bibehålla en god kvalitet samtidigt som fler barn kan få stöd, säger han.
Ledamot i barn- och ungdomsnämnden, Sami Scharin (SD).
Att eleverna inte har fått veta direkt i avslaget att de inte uppfyller kriterierna är även Sami Scharin (SD) kritisk till.
– Det är oacceptabelt, säger han.
Han vill se en rad förbättringar för barn med autism och NPF-diagnoser i skolan. Bland annat vill han utöka antalet platser i anpassade undervisningsgrupper, satsa på fortbildning inom NPF hos skolpersonal, och få en tydlig och transparent antagningsprocess till autismklass.