Stora delar av Mjölby Östra, Mjölets flerbostadsområde, Oljekrukan och områden kring Vintergatan är exempel på områden som i kulturkartan värderats högt i kommunens kulturkarta.
När husägare vill bygga ut, får de veta att en ny kulturmiljöinventering hindrar dem. I en karta har hela bostadsområden i Mjölby fått höga kulturmärkningar som innebär att de ska skyddas från förändring.
Det innebär att de som bor i områden som pekats ut som värdefulla måste ha bygglov för nästan allt – ett lov som kostar pengar.
För vissa, som i vanliga fall bara hade behövt göra en enkel anmälan för att sätta upp solpaneler eller bygga attefallshus, kan beskedet bli att man inte får bygga något alls. Och den som vill byta ut ett fönster eller bara måla om ytterdörren kan hamna i långa mejldiskussioner med handläggarna.
Vad som gäller för enskilda fastighetsägare visar sig först när Mjölbybor hör av sig till bygglovsavdelningen och ber om råd. Få känner till vad som numera gäller för deras hus – för värderingarna som har gjorts går inte att läsa om någonstans.
– Det är inte rimligt, i det här fallet måste man vara transparent. Det låter jättemärkligt att en kommun gömmer sig bakom icke publicerade handlingar, säger Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på Villaägarna.
Villaägarnas riksförbund är långt ifrån ensamma i sin kritik. Flera aktörer, sakkunniga och privatpersoner reagerar starkt när vi beskriver hur stadsbyggnadskontoret i Mjölby arbetar.
Sedan kulturkartan kom till har vi sett att bygglovsavdelningen börjat tolka detaljplaner på ett strängare sätt till förmån för bevarande. I mejl citerar och hänvisar kommunen till inventeringen för att neka fastighetsägare att bygga ut eller göra förändringar på sitt hus. Vi har sett att det har gjorts flera gånger, så sent som hösten 2024.
När vi knackar dörr i de utpekade områdena blir det tydligt att få känner till kulturkartan. Ingen av de sex husägare vi pratar med har hört talas om den eller vet om att det för dem krävs bygglov i större utsträckning än för andra.
När vi förklarar att de bor i ett område med höga kulturvärden, inser flera att deras uterum och solceller i kommunens ögon är svartbyggen.
– Det blir ju skevt, det känns inte rättvist när man inte lätt kan se vad som gäller, säger en husägare – som på grund av upptäckten vill vara anonym.
Correns granskning visar också att kartan har skapat konflikter i stadshuset och används trots att politiken har förbjudit det.
2020 får Fredriksson arkitektkontor i uppdrag att inventera kulturvärden med fokus på centralorten. Projektet kostar en halv miljon kronor, varav 200 000 kommer från länsstyrelsen.
Två konsulter går runt med varsin padda och fotograferar fastigheter från gatan. Bilder och text laddas upp i kommunens digitala kartsystem och inventeringen byggs ut med omdömen om enskilda byggnader.
Inventeringen görs för att ge kommunen en uppdaterad överblick på kulturmiljöer i Mjölby då många detaljplaner är från 1980-talet. Tanken är att den ska vara ett stöd i arbetet med översiktsplaner och bygglov.
Såhär ser kulturmiljöinventeringen ut för Mjölbys nordöstra egnahemsområde. Värdebärande karaktärsdrag beskrivs med ord och får sen en värdering enligt PBL 8:13: "Bebyggelseområde med högt kulturhistoriskt värde." Bilden har lämnats ut av Mjölby kommun efter att vi påtalat att kartan står som referens i en detaljplan.
I en enskild beskrivning av en fastighet har fönster, dörrar, fasad och skorsten dokumenterats. I det här fallet finns också en inskriven uppmaning till tjänstemännen som tittar på kartan: "Betongpannor på tak kan med fördel bytas mot lertegel i framtiden".
Kartan delar in tätorten i områden efter olika karaktärer. Totalt är det ett 40-tal områden med kulturvärden som inventerats och av dem klassas drygt hälften som särskilt värdefulla.
Det innebär att inga hus i ett sådant område får förvanskas – som om de alla vore kulturmärkta. Enligt våra källor handlar det om 500 villor, radhus och kedjehus. Utöver dem finns också fastigheter med bostadsrätter och hyresrätter.
Men de utpekade områdena är sällan homogena. Bland äldre hus finns också mer moderna villor som i inventeringen klumpas ihop under samma skyddsflagg. Så görs till exempel i den östra stadsdelen där sekelskifteshus blandas med 1970- och 1980-talshus.
En kommun kan peka ut hela områden med blandad arkitektur på det här sättet, men det får stora konsekvenser för den som berörs.
– Jag tycker det låter märkligt eftersom vårt hus är byggt 1985, ett vanligt enplanshus, säger Johan som fått nej till att bygga ut.
I den östra stadsdelen finns villor från sekelskiftet samt tidigare delen av 1900-talet som sen tidigare har en q-märkning. Bland dessa äldre finns också mer moderna - och i kulturkartans värdering av områden hamnar också de under samma skydd som de äldre villorna. När vi knackar dörr i området är det ingen som hört talas om klassningen.
Snart efter att kulturkartan lämnades över till kommunen visar det sig att den innehåller brister. Det handlar om rena faktafel, till exempel uppgifter om fasader, fönster och tak är utbytta eller i original. Det är uppgifter som delvis ligger till grund för värderingen av husen.
Men några klagomål kring inventeringen har inte framförts till arkitektkontoret, enligt vice vd Lisa Berglund.
– Vi är förvånade över kritiken. Vi gjorde kulturhistoriska värderingar och karaktäriseringar enligt det uppdrag som fanns. Det var dessutom svårt när vi inte fick gå in på tomterna för att titta närmare eller känna. Det har gått fyra år, men kommunen är välkommen att ta kontakt med oss, förmedlar hon i en kommentar.
Planarkitekten Caroline Ekman Gyllemark var med i arbetsgruppen som beställde inventeringen. När felen upptäcktes lyfte hon och kollegor att man behövde gå igenom alla fastigheter på nytt om materialet ska användas.
– Inventeringen bygger på ögonblicksbilder från gatan, det ger inte en rättvis bild. För att kunna göra en korrekt beskrivning behöver hela fastigheten ses och det förutsätter att fastighetsägaren involveras, säger Caroline Ekman Gyllemark.
Hon anser att kartan i sitt nuvarande skick är direkt olämplig att använda i myndighetsutövning då arbetet med kartan inte är färdigt. Flera i arbetsgruppen för projektet har också varit kritiska till hur områdena delats in och värderats.
– Det är inte trovärdigt att peka ut områden med höga värden på ett sånt förenklat sätt – de var även för stora och för många. Jag anser att en kommun behöver ha betydligt mer på fötterna för att kunna påstå så höga värden då det här slår hårt på äganderätten, säger hon.
"Min uppfattning är att underlag som påverkar den enskildes möjligheter att utveckla sin fastighet behöver vara väl förankrat med politiken, vara känt och föregås av en politisk prövning där allmänhet får möjlighet att yttra sig. Det är viktigt att vi som kommun involverar våra fastighetsägare och invånare i den här typen av frågor", säger planarkitekten Caroline Ekman Gyllemark.
Dåvarande ordförande i byggnämnden, Tobias Rydell (S) ser tillbaka på diskussionerna som var när kartan kom till.
– Vi skulle reda ut hur vi skulle använda den. Kulturinventeringen är tagen på tjänstemannanivå, men inte politiskt, säger han.
I december 2023 beslutar fullmäktige om en ny översiktsplan. Politikerna vill att arbetet med att dokumentera kulturvärden ska fortsätta, men först måste inventeringen från 2021 ses över.
Strax efter skickar kommunens högsta politiker Cecilia Burenby (S) och ytterligare två ledande politiker ett förtydligande mejl om inventeringen till stadsbyggnadskontoret.
"Dokumentet är idag inte politiskt förankrat mer än informationsvägen och inga avvägningar eller beslut är politiskt fattade. Vi ser flera områden i dokumentet som behöver ett omtag innan beslut kan fattas."
Och vidare:
"Det gör att dokumentet Kulturmiljöinventering för Mjölby stad läggs på is och kan inte användas för något ändamål innan vi gjort detta arbete".
Markeringen från politiken görs alltså först två år efter att den togs fram.
Idag säger den tidigare nämndordföranden Tobias Rydell att frågan om hur inventeringen skulle användas diskuterades främst innan han tillträdde i början av 2023.
– Att vi inte tog tag i det under min tid tar jag delvis på mig själv, men det beror på att vi hade en ställföreträdande chef som ville jobba med att beta av bygglovskön, säger han.
Har inventeringen använts av bygglovshandläggarna?
– I tidigare ärenden. Men sedan vi sagt att den ska jobbas om har den inte använts.
Men det stämmer inte. Så sent som i oktober 2024 direktciterar en handläggare från kulturkartan för att motivera bygglovskrav för Attefallsåtgärder. "Området har stort inslag av paradvillor och större bostadshus med ideal från trädgårdsarkitektur...", skriver man i ett mejl.
På kommunens hemsida ger "kulturmiljöinventering" ingen sökträff, för officiellt existerar den inte.
Boende i Mjölbys östra stadsdel får höra att det finns en bevarandeplan för området när man vänder sig till kommunen för råd kring bygglov. Kommunen hänvisar till den omdiskuterade kulturmiljöinventeringen från 2021, men också till en rådgivande text i detaljplaner från 1980-talet.
Flera husägare upplever att detaljplanerna har börjat tolkas mer strikt än tidigare.
Hur och om inventeringen skulle tillämpas ledde till konflikter på kontoret. Tre av fyra bygglovshandläggare slutade på kort tid och ny personal rekryterades.
Vi har pratat med handläggarna. En av dem säger att han slutade för att han inte kunde ställa sig bakom det mer strikta förhållningssättet till kulturmiljöer vid bygglovsansökningar.
– Det var inte meningen att inventeringen skulle användas som ett krav. Men det blev ju så till slut. Och hade man inte den med så fick man Byggnadsvårdsföreningen i hasorna. Som handläggare har man då en striktare handling att ta hänsyn till. Den hade till exempel även med 70-talsbyggnader som exempel på viktig kulturmiljö, säger han.
Inventeringen kom att prägla hela arbetet, menar han.
– Att behöva jobba så skapar inget bra förhållande med kommunens medborgare och företagare. Man ska kunna tolka till fastighetsägarens fördel om det är möjligt, säger han.
I samband med att tre bygglovshandläggare valde att sluta, fick även den tidigare stadsbyggnadschefen Jimmy Johansson avsluta sin tjänst. Han medger att det fanns invändningar mot kulturkartan när han var chef, men att den visst fick användas.
I samma veva slutade även stadsbyggnadschefen Jimmy Johansson. Han medger att det fanns invändningar, men menar att inventeringen användes mer som ett faktaunderlag.
– Andra utredningar som görs i en detaljplan tas inte heller politiskt, säger Jimmy Johansson.
Så inventeringen kunde man använda ändå?
– Ja, den kunskapen är ett av många intressen som man ska titta på när man bedömer om det är förenligt med detaljplanen och motiverar att man får bygga.
Corren har varit i kontakt med fem Mjölbybor som har bett om att få se inventeringen och vad som står om deras hus – men fått nej.
När vi frågar efter den får vi till svar att den inte är offentlig för att den endast består av ett arbetsmaterial. På telefon förklarar stadsbyggnadschefen Maria Hedberg att inventeringen bara finns tillgänglig som ett lager i tjänstepersonernas interaktiva, digitala kartor.
– Det finns inget dokument, det är det som är grejen. Det finns en mängd anteckningar som inte är färdigställda. Det är inte så att jag inte vill lämna ut något, utan det finns ingen handling upprättad, säger Maria Hedberg.
Vad används inventeringen till?
– Handläggarna kan titta på de här anteckningarna som vägledning. Det är ett kunskapsunderlag bland andra. Vi är tvungna att använda all tillgänglig kunskap, som kunskap från en inventering. Annars behöver vi i princip åka ut på plats för att titta på varje byggnad i varje ärende vilket inte blir tidseffektivt.
"Det finns inget dokument, det är det som är grejen. Det finns en mängd anteckningar som inte är färdigställda", säger stadsbyggnadschefen Maria Hedberg om att kulturkartan inte är offentlig. Till vänster, samhällsbyggnadschefen Johan Cöster.
I vår granskning har vi sett att inventeringen inte bara används i bygglovsbedömningar utan också som underlag i detaljplaner – både i beslutade och i just nu pågående planer på samråd. Det handlar om Svartå strands fortsatta utbyggnad, Kvarnenfastigheten samt flera villakvarter utmed Bockarpsvägen. I dessa planer används hela kulturkartan som referens och därför testar Corren att begära ut den en gång till med hänvisning till att man refererar till den. Då får vi plötsligt se en del av inventeringen – alltså den del som använts i detaljplanen.
Håkan Larsson är samhällspolitisk chef på Villaägarnas riksförbund.
– Som kommun måste man vara särskilt transparent när det handlar om saker som påverkar människor i vardagen.
Han sitter med i en villa-miljö-grupp där frågor om varsamhet och vård av olika miljöer diskuteras. Någon liknande situation som den i Mjölby kommun har han aldrig tidigare stött på.
– Det låter helt orimligt att hänvisa till en ofullständig handling som inte är offentlig. Makten måste ju kunna granskas – det här låter helt galet, säger han.
"Det låter helt orimligt att hänvisa till en ofullständig handling eller ett arbetsdokument som inte är offentligt", säger Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på Villaägarnas riksförbund.
Många kommuner har inventerat sin kulturmiljö och redovisar det på sina hemsidor. En av dem är Vadstena vars kulturmiljöprogram ska antas av fullmäktige i slutet av april.
– Vi vill skapa en stolthet hos de fastighetsägare som har de här värdena. Att inte se det som ett hinder utan som en tillgång, säger Rebecka Bäck, stadsbyggnadschef i Vadstena.
En annan som lagt ut kulturmiljöinventeringen på sin hemsida är Linköpings kommun. Motiveringen: Det ska vara tydligt för allmänhet hur ens fastighet värderas, särskilt vid husköp och försäljning.
Boverkets egen kulturmiljöexpert, Emma Rosenblom menar att det är upp till varje kommun om den ska kommuniceras utåt.
– Men det är ju klart att det är bra om medborgarna vet om vad som är värdefullt med sina byggnader, säger hon.
Kulturmiljöinventeringen ska vara en allmän handling då det är underlag som används av Mjölby kommun, hävdar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. "Varför hålla på och krångla på det här sättet när det är uppgifter som man uppenbarligen har tillgång till och som medborgare efterfrågar?" undrar han.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke slår fast att så fort ett underlag används, som kunskap eller en signal i det här fallet, är det en handling som ska vara offentlig.
– Det må vara att det finns annat underlag också, men allt som en myndighet använder som stöd för beslut är en upprättad handling. Även när konsulterna skaffar sig informationen genom att fotografera, säger han.
Men kommunen vill ju inte lägga ut ett icke antaget underlag?
– Nej, men nu har de ju börjat använda det. Då får de skylla sig själva. Jag fattar inte att svenska kommuner inte begriper det här med öppenhet och börjar trassla kring att det rör sig om arbetsmaterial när det inte är det, säger Nils Funcke.
Att publicera inventeringen på sin hemsida är däremot inget tvång utan bara en service, menar han.
– Lägg ut allt så slipper man det här tjafset. Det skapar bara misstro och leder till ryktesspridning att man skulle vilja hemlighålla något annars.
Kommunens stadsbyggnadschef, Maria Hedberg, säger att hon ser kulturkartan som en av många kunskapskällor för bygglovshandläggarnas bedömningar. Då kartan inte är färdig vill kommunen inte publicera den, men varken hon eller Johan Cöster, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen, ser några problem med att använda kartan som kunskapsunderlag i sitt nuvarande skick.
– Man använder den som ett signalvärde, säger Maria Hedberg.
Hon framhåller att kommunen hänvisar invånare till bevarandevärden som står i detaljplanerna, men vi har sett att kommunen hänvisar till kulturkartan när man bedömer bygglov.
– Jag kan inte uttala mig om enskilda dialoger utan att själv ha sett vad det är som skrivs, men oftast så är det detaljplanerna som styr.
Men vi har ju sett att man hänvisar till kartan, i mejl från era handläggare – en karta man inte får se.
– Ja och det låter inte alls bra. Det är inte så som vi vill jobba och inte så som vi jobbar framåt.
Johan Cöster, samhällsbyggnadschef, säger att Mjölby som kommun måste bli bättre på att vara tydliga mot sina invånare.
– I det här fallet är det olyckligt att vi hänvisar till nånting som egentligen bara är en kunskapskälla.
Det här är en del av en granskning av bygglovsavdelningen i Mjölby kommun. Se när ansvariga chefer bemöter kritiken mer utförligt här.
Klicka på namnen ovan för att skicka ett mejl som går direkt till reportern.
Här kan du tipsa anonymt via vår krypterade tipsfunktion.
HÄR HITTAR DU ALLA DELAR:
- SAMMANFATTNING: Granskningen i sex punkter
- Klara mejlade i två år för att få byta ytterdörr: "Orimligt"
- Hemlig karta kulturmärker 500 villor – utan att ägarna får veta
- Chefer erkänner fel - men ska fortsätta använda kartan
- Mjölbypolitiker riktar hård kritik mot bygglovskontoret
- Experterna varnar för kommunens sätt att bedöma bygglov
- Husägarna överraskade efter avslöjandet: ”Omöjligt att göra rätt”
- Husägarnas vittnesmål om bygglov i Mjölby - dela med dig av dina erfarenheter
- Liam vill ha svart tak på sin villa – kommunen säger nej
- Kommunalrådet till bygglovscheferna: ”Använd inte kartan”
- M-toppens hårda kritik: ”Bygglovscheferna måste pudla”
- Guide: Husägarens fem viktigaste kollar innan bygget
- LEDARE: ”Kommunen ska ägna sig åt viktigare saker än din villadörr”