Det som skett pÄ skolan efter Correns granskning Àr en skandal

Chefer kan ha begĂ„tt brott – efter Correns avslöjande.
SÄ löd topprubriken pÄ Corren.se pÄ onsdagskvÀllen.
Det som har hÀnt pÄ Kvinnebyskolan, enligt uppgifter till Corren, Àr en skandal.

Kollage

Kollage

Foto: Kollage

Krönika2025-06-05 04:00
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Det finns vissa grundbultar i en vÀl fungerande demokrati.

Meddelarfriheten och meddelarskyddet Àr tvÄ sÄdana.

TvÄ lagstadgade rÀttigheter, hundra Är gamla, som Sveriges medborgare har för att kunna tipsa media om oegentligheter. Starkast Àr skyddet för de som jobbar inom offentlig verksamhet, som till exempel skolor. DÀr Àr det olagligt att efterforska kÀllor, ansvariga chefer fÄr helt enkelt inte prata runt i personalen för att försöka ta reda vem som har hört av sig till Corren.

Cheferna pÄ Kvinnebyskolan ska lÀsa det förra stycket en gÄng till och sedan titta sig i spegeln.

Det Ă€r mycket som nĂ„r en tidningsredaktion. Överallt i samhĂ€llet finns det mĂ€nniskor som vill att saker och ting ska gĂ„ rĂ€tt till. Som vill att vi ska ha ett vĂ€l fungerande samhĂ€lle dĂ€r mĂ€nniskor följer de lagar och bestĂ€mmelser som finns.

Denna typ av mĂ€nniskor hör inte sĂ€llan av sig till en tidningsredaktion nĂ€r de ser sĂ„nt som de tycker inte gĂ„r rĂ€tt till. Dessa mĂ€nniskor Ă€r ofta upphovet till medias granskningar. De Ă€r kĂ€llor och de skyddas av en stark lagstiftning. 

De flesta mÀnniskor i Sverige tycker detta Àr nÄgot bra. I alla fall tills de sjÀlva, eller den egna verksamheten, granskas. DÄ kan det skilja sig vÀldigt hur mÀnniskor reagerar.

PĂ„ Kvinnebyskolan visade det sig finnas chefer som inte alls tycker om att granskas av media. 

ArbetsmiljöÀrendet Corren har granskat Àr av en art som Äterkommer ofta i vÄr rapportering. Hur en arbetsgivare agerar nÀr en anstÀlld blir utsatt för trakasserier eller krÀnkande behandling.

En manlig medarbetare pĂ„ Kvinnebyskolan hade varnats av kommunen för att ha utsatt en kvinnlig kollega för sexuella trakasserier. ”Grövre sexuella anspelningar” pĂ„ arbetet och i meddelanden, enligt utbildningsförvaltningens beskrivning. Kvinnan önskade att mannen skulle omplaceras men rektorn pĂ„ skolan valde att inte göra det. Och detta ville Corren stĂ€lla frĂ„gor om.

Oftast svarar de berörda pÄ vÄra frÄgor, eller sÄ avböjer de att svara, och sen skriver vi.

PÄ Kvinnebyskolan hÀnde nÄgot annat.

Under och efter granskningen har det kommit till Correns kÀnnedom att skolledningen uttryckt sig negativt om att anstÀllda pÄ skolan har pratat med Corren. Corren har ocksÄ uppgifter om att skolledningen stÀllt frÄgor om vilka som kan vara Correns kÀllor i andra sammanhang pÄ skolan.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke reagerar starkt nÀr han hör om Kvinnebyskolans hantering av Correns kÀllor. Han sÀger:

– Det Ă€r i strid mot grundlagen. Varje form av uttryck eller Ă„tgĂ€rd som de vidtar som begrĂ€nsar de anstĂ€lldas möjligheter att ha kontakt med medierna Ă€r otillĂ„tna.

Ni kan lÀsa mer om vad Nils Funcke sÀger i en annan text.

Linköpings kommuns kommunikationsdirektör har valt att ifrÄgasÀtta Correns arbetsmetoder i denna granskning. Hon ringde mig i tisdags och framförde att hon tycker det Àr orimligt att vi hör av oss sÄ ofta till berörda som sagt att de inte vill delta i vÄr granskning.

Jag förklarade dÄ de pressetiska reglerna som vi jobbar efter. Att medieombudsmannen som granskar svensk media Äterkommande trycker pÄ att nÀr nya uppgifter tillförs i en historia sÄ ska de berörda erbjudas möjlighet att bemöta uppgifterna. Ett nej dagen innan, eller veckan innan, gÀller inte. Om en person blir omskriven av media med nya uppgifter sÄ ska denne fÄ bemöta dem. VÀldigt bra av MO, tycker jag. SÄ vill jag ha det som utgivare ocksÄ. MÀnniskor ska inte omskrivas i Corren med nya uppgifter utan att ha blivit kontaktade av oss. Man kan förstÄs avböja att kommentera, men vi mÄste kontakta de berörda.

Jag har tidigare i Är skrivit om hur krafter som jag tycker borde vara pÄ samma sida som media, i arbetet för en fungerande demokrati, pÄ olika sÀtt motarbetar oss. Som nÀr Linköpings kommun inte har lÀmnat ut handlingar som de Àr Älagda att lÀmna ut till oss, eller som nÀr migrationsminister Johan Forssell stÀllde in en intervju med oss nÀr han förstod att vi skulle stÀlla frÄgor om ett aktuellt utvisningsfall.

Hela tiden radas det upp exempel pÄ hur offentliga krafter arbetar aktivt för att begrÀnsa medias möjligheter att granska.

Demokrati Àr fantastiskt! Pressfrihet Àr fantastiskt! Meddelarfrihet Àr fantastiskt!

SÄ kan det lÄta.

Men det tystnar snabbt om det Àr den egna verksamheten, eller en sjÀlv, som granskas.

DÄ Àr det motangrepp som gÀller.

DÄ ger man sig ut bland personalen för att försöka tysta den, och hitta de som pratat med media, och sÄ kallar man till sig kommunikationsavdelningen för att prata strategier för ett motangrepp.

Det Àr en sorglig, antidemokratisk utveckling.

Vet du mer? Tipsa Correns reporter pÄ: jasmine.hubinette@corren.se eller genom vÄr krypterade tipstjÀnst Corren Newsleak.

LÀs mer om hur du tipsar Correns grÀvgrupp hÀr.

Meddelarfrihet

Meddelarfrihet innebÀr att alla anstÀllda inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunala skolor, har rÀtt att lÀmna uppgifter till medier för publicering utan att riskera pÄföljder. Meddelarfriheten innebÀr att det Àr förbjudet att försöka efterforska kÀllor.

Meddelarskydd, alltsĂ„ rĂ€tten att anonymt lĂ€mna uppgifter för publicering i medier, skyddas i grundlagen Tryckfrihetsförordningen. Åklagarmyndigheten skriver pĂ„ sin hemsida att "varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter fĂ„r forska efter personens namn. Det Ă€r straffbart att lĂ€mna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym."