ledare

19 januari 2009 00:00
Linköping

Ledare Världen jobbigaste "att göra"-lista

Världen jobbigaste "att göra"-listaVärlden jobbigaste "att göra"-lista
19 januari 2009 00:00
Linköping

Ledare Inkomstprövade?

Inkomstprövade?Inkomstprövade?
19 januari 2009 00:00
Linköping

Ledare En Texasgubbe tar farväl

En Texasgubbe tar farvälEn Texasgubbe tar farväl
19 januari 2009 00:00
Linköping

Ledare Delat ansvar

Delat ansvarDelat ansvar
17 januari 2009 01:00
<p>14 år och misstänkt för 48 grova brott. Historien om den kriminelle Linköpingskillen kunde Correns läsare ta del av i går. Närpolis Sofia Larsson bekräftade bilden av att "alla" vem han är men ingenting händer.</p><p>Maktlöshet är den känsla som Linköpingspolisen har inför fallet. Och på sätt och vis <i>är</i> polisen maktlös. Personer under 15 år får inte bli föremål för polisutredningar, utan hamnar helt i händerna på socialtjänsten. Händer som 14-åringen mer än en gång slingrat sig ur. Men att en så ung människa hinner göra sig misstänkt till nästan 50 grova brott innan något görs på allvar är helt oacceptabelt. </p><p>Troligtvis är det fall som detta som advokaten och före detta riksdagsledamoten Peter Althin (KD) hade i tankarna när han i höstas föreslog en utredning för sänkt straffmyndighetsålder. Lösningen är knappast att kasta kriminella 14-åringar i fängelse, men det var heller inte syftet med Althins förslag. I stället efterlyste han snabbare hjälp till unga lagöverträdare där polisutredning kan vara en viktig del. Särskilt i ärenden som inte handlar om typiska "barnbrott": Snatteri av godis och smink eller skadegörelse, som enligt en undersökning av Brottsförebyggande rådet är de vanligaste lagöverträdelserna bland minderåriga. Den aktuelle 14-åringen misstänks dock vara skyldig till bland annat rån, misshandel och sexuellt ofredande. Förskräckt kan man ana varthän det barkar...</p><p>Om sänkt straffmyndighetsålder är rätt väg att gå är tveksamt. Självklart är däremot att kontakterna mellan hem, skola, polis och socialtjänst måste fungera bättre. Brister det dessutom i den första instansen, hemmet - vilket nog oftare är regel än undantag - ökar dessutom kraven på de övriga tre. </p><p>Men hur ska man nå fram till en pojke som redan som 8-åring tog sitt första steg in på brottets bana? Som sannolikt inte har ansvarsfulla målsmän att luta sig mot och som antagligen ser samhället som en fiende att bekämpa? Naturligtvis är det ingen lätt fråga att besvara. En väg som under senare år har visat sig effektivt är medling mellan gärningsman och brottsoffer. Undersökningar visar att medling fungerar bäst vid just grövre brott av den typ som Linköpingskillen är misstänkt för och där tydliga brottsoffer finns. </p><p>Men för att medling och andra insatser ska kunna komma till stånd behövs ett akut tvångsomhändertagande. Bäst före-datumet på den önskvärda snabba reaktionen från samhällets sida passerades för flera år sedan gällande 14-åringen i Linköping. Samtidigt får samhället aldrig ge upp. Målet måste vara att rädda honom från ett liv som tungt kriminell, både för hans egen och för samhällets skull. </p><p>"Om det här inte räcker för att en ung person ska bli omhändertagen av sociala myndigheter, vad krävs då?" undrade polismannen Kenth Almroth i Corren. </p><p>Svaret är att det har räckt och blivit över för länge sedan. </p><p /><p>Citat: <b>"Samhället får aldrig ge upp."</b></p>

Ledare Uppdrag: Rädda 14-åringen!

Uppdrag: Rädda 14-åringen!Uppdrag: Rädda 14-åringen!
16 januari 2009 02:00
Linköping

Ledare Ohlys heta önskan?

Ohlys heta önskan?Ohlys heta önskan?
16 januari 2009 01:00
<p>Bland niondeklassarna i Östergötland saknar 16 procent godkänt betyg i minst ett av kärnämnena engelska, svenska och matte. Av länets 5 429 elever i årskurs nio har 867 så dåliga betyg att de inte kommer in på gymnasiet.</p><p>Det är ett stort misslyckande. Särskilt allvarligt är det att trenden inte har vänt uppåt på fyra år. Det antyder att det som ska göras för att hjälpa elever som behöver stöd för att uppfylla kunskapsmålen inte har blivit gjort.</p><p>Som framgår av enkäten på nyhetsuppslaget i Corren i går tycker många elever att det är tydligt vad som krävs av dem för att de ska få olika betyg. Informationen från skolan om kunskapsmål och betygskriterier verkar fungera.</p><p>Men när man läser om vad som utmärker de skolor där eleverna har bra betyg får man också en bild av vad som verka fungera mindre bra på skolor där eleverna inte lyckas lika bra. Och det som skiljer dem åt är inte några radikala grepp. </p><p>På Alléskolan i Åtvidaberg är engagerade lärare och en livlig pedagogisk debatt receptet på framgång. På Grovstadsskolan i Finspång är det att man är tydlig mot eleverna och ställer krav på pedagogerna. På Tornhagsskolan i Linköping finns en "akademi" där lärare står till förfogande om eleverna behöver hjälp. Där finns även en lärare i svenska som andraspråk för elever med invandrarbakgrund.</p><p>Det borde vara självklart att man diskuterar pedagogik i skolan och stöttar elever med invandrarbakgrund. Fast uppenbarligen är det inte lika självklart på alla skolor. Om det vore det skulle resultaten inte se så olika ut.</p><p>Men att peka ut syndabockar leder ingen vart. För att kunna förbättra betygen gäller det i stället att lyfta fram goda exempel.</p><p>Att fånga upp elever som riskerar att halka efter är en av regeringens främsta ambitioner på skolområdet. Därför har man öppnat upp för skriftliga omdömen från årskurs ett och nationella prov redan i trean. Därför ska lärarutbildningen göras om och kraven på behörighet skärpas. Därför har man tagit fram ett nytt sexgradigt betygssystem där det ska bli lättare att nå nästa steg och på så sätt uppmuntra till mer plugg.</p><p>Det är utmärkt. För är det något de varierande resultaten bland niondeklassarna i Östergötland visar så är det att skolan inte har lyckats fånga upp elever som inte hänger med. Om den hade gjort det hade betydligt fler än i dag haft betyg som det går att komma in på gymnasiet med. Skillnaderna i resultat mellan länets högstadieskolor hade också varit mindre.</p><p>Effekterna av de förändringar som regeringen gör kommer inte att synas än på flera år. Men att fånga upp elever på efterkälken måste vara ambitionen även i dagens skola. Kommunerna får inte svika elever som behöver stöd och hjälp att hänga med.</p><p>Skolorna måste kunna kontrollera att kunskapsmålen uppfylls och följa upp elever som halkar efter. Givetvis kräver det resurser - men inte enbart ekonomiska. En viktig uppgift för kommunerna är också att lyfta fram just de goda exemplen. Som Alléskolan och Tornhagsskolan.</p>

Ledare Fånga upp elever på efterkälken

16 januari 2009 00:00
Linköping

Ledare Perfekt eller "good enough"?

Perfekt eller "good enough"?Perfekt eller "good enough"?
16 januari 2009 00:00
Linköping

Ledare Uppdrag: Rädda 14-åringen!

Uppdrag: Rädda 14-åringen!Uppdrag: Rädda 14-åringen!
15 januari 2009 01:00
Linköping

Ledare Jobbavdraget orsakade inte krisen

Jobbavdraget orsakade inte krisenJobbavdraget orsakade inte krisen
15 januari 2009 00:00
Linköping

Ledare Fånga upp elever på efterkälken

15 januari 2009 00:00
Linköping

Ledare Ohlys heta önskan?

Ohlys heta önskan?Ohlys heta önskan?
15 januari 2009 00:00
Linköping

Ledare Upplyst kärnkraft

15 januari 2009 00:00
Linköping

Ledare Upplyst kärnkraft

14 januari 2009 15:06
Linköping

Ledare Sagan kan vara slut

14 januari 2009 01:00
Linköping

Ledare Trubbigt mått på demokrati

Trubbigt mått på demokratiTrubbigt mått på demokrati
14 januari 2009 00:00
Linköping

Ledare Sagan kan vara slut

14 januari 2009 00:00
<p>Vinterkräksjukan är vår tids återkommande pest. Förutom att vara noga med hygienen kan man försöka undvika smittan i möjligaste mån. Detta är dock inte genomförbart inom äldrevården. De gamla måste omhändertas, kräksjuka eller ej, och därmed smittas oundvikligen även personalen.</p><p>Undersköterskorna på Aspens servicehus i Linköping kräver nu att arbetsgivaren - kommunen - slopar karensdagarna för dem som smittas av magsjukevirus i tjänsten och alltså följer landstingets exempel. Kommunen meddelar dock att några sådana planer inte är aktuella.</p><p>Personalens frustration förståelig. Några karensdagar i månaden syns onekligen i lönekuvertet. </p><p>Samtidigt är det svårt att gå på undersköterskornas linje. Om karensdagen slopas för personal inom vården, varför då inte för dem inom barnomsorgen? Alla som kommer i kontakt med andra människor i sitt arbete riskerar att smittas av sjukdomar. Om kommunen kompenserar sina anställda, ska privata företag begäras att göra detsamma? </p>

Ledare Kostsam sjukdom

Kostsam sjukdomKostsam sjukdom
14 januari 2009 00:00
Linköping

Ledare Jobbavdraget orsakade inte krisen

Jobbavdraget orsakade inte krisenJobbavdraget orsakade inte krisen
14 januari 2009 00:00
Linköping

Ledare Kostsam sjukdom

Kostsam sjukdomKostsam sjukdom
Sida 345 av 500
Sida 345 av 500