ledare

9 december 2008 11:26
<p>I sin nya långtidsprognos spår Arbetsförmedlingen att arbetslösheten stiger till 9 procent år 2010. Värst drabbas ungdomar, personer med utländsk bakgrund och industrianställda. Ungefär 145 000 arbetstillfällen beräknas försvinna, genom varsel och genom att färre nya jobb skapas under lågkonjunkturen. </p><p>Östergötland hör dessbättre inte till de län som drabbas hårdast, men även här kommer självklart chanserna att få ett jobb att påverkas negativt. </p><p>Det är dystra framtidsutsikter. Framför allt för dem som drabbas, förstås. Men även för regeringen som satsat stort på att fler ska komma i arbete - särskilt ungdomar och personer med utländsk bakgrund. </p><p>Kraften i regeringens åtgärder, som till exempel att halvera arbetsgivaravgifterna för unga från och med årsskiftet, riskerar att dränkas i floden av varsel. Trots att det är klokt att sänka avgifterna är det inte säkert att vi kommer att se några tydliga resultat. </p><p>Just därför måste regeringens satsning på arbetslinjen fortsätta. </p>

Ledare En flod av varsel

En flod av varselEn flod av varsel
9 december 2008 02:00
<p>Zimbabwes president Robert Mugabe har nu fått så många chanser en diktator rimligtvis kan begära. Efter att ha försökt manipulera presidentvalet, som han dessutom förlorade, fick han trots allt tillräckligt med stöd från andra afrikanska ledare för att kunna klamra sig fast vid makten. </p><p>Överenskommelsen då, för åtta månader sedan, var att Mugabe skulle dela makten med oppositionen. Men det var uppenbart redan från början att han tänkte motarbeta varje försök till konstruktivt samstyre. Någon regering har heller inte kunnat bildas, på grund av schismer. </p><p>Nu står en koleraepidemi för dörren. Infrastrukturen fungerar inte och Zimbabwe är lamslaget av den politiska krisen. </p><p>Allt fler afrikanska ledare kräver nu Mugabes avgång och på söndagen anslöt sig även Kofi Annan och Jimmy Carter till det kravet. Det är dags för Afrikanska Unionen att agera. </p>

Ledare Stoppa Mugabe

9 december 2008 01:00
<p><b>S, v och mp är överens</b> om att bilda en koalitionsregering om de vinner valet 2010. </p><p>Vid en första anblick kan det verka som om vänsterblocket har stärkt sin position. Men så enkelt är det inte. </p><p>För Mona Sahlin är trepartisamarbetet en förlust. Hon har tvingats backa från beskedet att socialdemokraterna skulle samarbeta med miljöpartiet inför 2010 - utan vänsterpartiet. Dessutom har hon förlorat matchen mot vänsterfalangen i det egna partiet. </p><p>Bandet till v kan bli ett strypkoppel om Sahlin vill röra sig in mot den politiska mitten. Och hon har definitivt inte råd att starta ett historiskt samarbete - som sedan spricker. Ett sådant misslyckande skulle leda till krav på Sahlins avgång från hennes motståndare inom partiet. </p><p>Därför är det ofrånkomligt att trepartisamarbetet innebär en vänstervridning av s-politiken. Det kan i sin tur skrämma marginalväljarna, just samma grupper som i förra valet gick över till alliansen. Utan dem kan det bli mycket svårt att vinna valet 2010. </p><p><b>Några klara besked</b> innebär inte heller trepartisamarbetet. Allt väljarna vet är att s, v och mp vill bilda regering. Vilken politik de vill föra får väljarna besked om först våren 2010. Det innebär att vänsterblocket går in i ett 1,5 år långt vakuum. Varje besked från partiledarna eller språkrören kommer hädanefter att följas av frågan: Är ni överens om det här inom blocket? </p><p>Om den frågan inte kan besvaras med ett ja riskerar beskedet att falla platt till marken. </p><p>Och det saknas inte områden där det kommer att bli mycket svårt för de tre partierna att komma överens. Skola, kärnkraft, försvarets budget, utrikespolitiken, EU-medlemskapet, skatterna, arbetsrätten, budgettaket - ja, det är bara en kort introduktion till de svårigheter som väntar vid förhandlingsbordet. </p><p>En annan svaghet är att de tre partierna inte bildar en allians med ett gemensamt valmanifest. Det man enas om ska formuleras i en separat regeringsplattform. Men då blir det oklart vilken status de förslag får som läggs fram i valmanifesten men inte i regeringsplattformen. De blir ett extra garnityr ovanpå valfläsket - en ren dekoration. </p><p><b>Lag vänster</b> kommer också att jämföras med lag höger i ett slags politikens Robinsontävling. Vem bråkar minst vid lägerelden? Vem ser snyggast ut när hon är ute och fiskar röster? Vem bygger snabbast en hållbar plattform i de politiska vågorna? </p><p>Den matchen kommer att bli svår. Oavsett vad man tycker om alliansens politik har de borgerliga bevisat att de kan vara handlingskraftiga, klarar att kompromissa - och dessutom har kul ihop. </p><p>Det var ingen slump att Mona, Maria och Peter först inte ville ha med Lars i laget. Rent taktiskt har han mer att vinna på att vara besvärlig än på att vara medgörlig. Hans brinnande övertygelse kan göra honom svårhanterlig - och han har en garderob full av käpphästar. Dessutom överglänser han de andra både som taktiker och som debattör. </p><p>Mona Sahlin får inget lätt jobb med att hålla ihop lag vänster. </p>

Ledare Politikens Robinsontävling har bara börjat

Politikens Robinsontävling har bara börjatPolitikens Robinsontävling har bara börjat
9 december 2008 00:00
Linköping

Ledare En flod av varsel

En flod av varselEn flod av varsel
9 december 2008 00:00
Linköping

Ledare Viktigt steg i rätt riktning för universiteten

Viktigt steg i rätt riktning för universitetenViktigt steg i rätt riktning för universiteten
8 december 2008 17:16
<p>Jas 39 Gripen fyller 20 år i dagarna.</p><p>Under de två decennier som har gått sedan Jas-projektet drogs igång har kritiken varit hård. Jas anses vara för dyrt jämfört med att köpa in stridsflygplan från andra länder. Jas-satsningarna anses handla för mycket om arbetsmarknadspolitik och för lite om försvarsmaktsbehov. Försäljningen går dessutom trögt. </p><p>Nyligen sa Norge nej till att köpa Jas. Dels på grund av Norges nära relation till USA och dels för att Jas inte kunde konkurrera med amerikanska JSF.</p><p>Att affären inte blev av är ett bakslag. Men enligt Allan Widman, försvarspolitisk talesman för fp, överraskar inte Norges beslut. (SvD 8/12)</p><p>Jas är ett oprövat kort jämfört med andra plan på marknaden och det beror på att Flygvapnet vare sig har resurser att flyga eller beväpna det stora antal plan som tillverkas. Det har lett till att Jas har blivit ett "industripolitiskt projekt med orealistiska exportförväntningar". Widman menar att regeringen nu måste koppla produktionen av Jas till det som är huvuduppgiften för luftförsvaret: Att vara en garant för landets säkerhet.</p><p>Hans lösning på problemet med att försäljningen av Jas går trögt är alltså att dra ned på produktionen. Men det är något av en logisk kullerbytta eftersom Jas svaga ställning på marknaden är resultatet av en försvarspolitik som inte har gett Jas de rätta förutsättningarna att utvecklas och bli attraktivt. </p>

Ledare Widmans kullerbytta

Widmans kullerbyttaWidmans kullerbytta
8 december 2008 02:00
Linköping

Ledare En strejk för upphovsrätten

En strejk för upphovsrättenEn strejk för upphovsrätten
8 december 2008 01:00
<p>De borgerliga partierna fick 2006 svenska folkets mandat att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden. Sedan dess har det övergripande målet för regeringen varit att få fler i arbete och öka sysselsättningen. Utanförskapet har styrt politikens innehåll och dominerat den politiska debatten.</p><p>Det är därför ingen kvalificerad gissning att valrörelsen 2010 kommer att handla om hur väl regeringen har lyckats uppfylla målet om ett minskat utanförskap. Inte heller att oppositionen - som nu ser ut att ha enats om budgetreglerna och därmed kan bilda koalition - kommer att ta varje tillfälle i akt och försöka visa att regeringen har misslyckats.</p><p>De kommer med största sannolikhet att lyfta fram Riksrevisionens granskning Utanförskap och sysselsättningspolitik - regeringens redovisning. Den kom i början av förra veckan och innehåller en rad invändningar mot hur regeringen använder begreppet utanförskap i de ekonomiska propositionerna.</p><p>Riksrevisionen slår fast att definitionen av begreppet utanförskap är oklar. Det står i strid med riksdagens och regeringens regler om politisk styrning av statliga verksamheter. Enligt dessa ska mål vara mätbara, specifika och tidsatta. Den oklara definitionen av utanförskapet uppges också kunna leda till att politiken blir svårt att följa upp och till att felaktiga prioriteringar görs.</p><p>Riksrevisionen invänder även mot hur regeringen redovisar siffror kring utanförskapet. Till skillnad från exempelvis SCB:s Arbetskraftsundersökningar, AKU, utgår regeringen från transfereringar inom trygghetssystem som ekonomiskt bistånd, sjuk- och aktivitetsersättning och sjukpenning. Det gör att arbetslösa utan ersättning hamnar utanför statistiken medan korttidsarbetslösa och studenter blir en del av den. Men Riksrevisionen påpekar samtidigt att avgränsningsproblem som dessa är svåra att undvika oavsett beräkningsmodell.</p><p>En tredje invändning handlar om hur regeringen redovisar effekterna av sysselsättningspolitiken. Även om det har blivit bättre vill Riksrevisionen att den blir ännu mer enhetlig, överblickbar och tydlig.</p><p>Självklart måste dessa invändningar stämma till eftertanke i Rosenbad. Regeringen måste göra vad den kan för att bli tydligare om utanförskapet och effekterna av sin politik. Framför allt i dialogen med väljarna - men givetvis också i budgetpropositionerna.</p><p>Att arbetsföra svenskar som vill jobba inte gör det är en förlust för både den enskilda individen och samhället. Människors potential tas inte tillvara och Sveriges möjligheter att möta utmaningar som globaliseringen och den demografiska utvecklingen försämras avsevärt.</p><p>Tydliga och mätbara mål är en förutsättning för en trovärdig och effektiv politik mot utanförskapet. Och om det är något valrörelsen 2010 kommer att handla så är det alltså trovärdighet och effektivitet när det gäller att få fler i arbete och bryta utanförskapet.</p><p>Riksrevisionen har satt fingret på ett problem. Regeringen har inte råd att vänta med att ta itu med det. </p>

Ledare Ta Riksrevisionens kritik på allvar

Ta Riksrevisionens kritik på allvarTa Riksrevisionens kritik på allvar
8 december 2008 00:00
Linköping

Ledare Ta Riksrevisionens kritik på allvar

Ta Riksrevisionens kritik på allvarTa Riksrevisionens kritik på allvar
8 december 2008 00:00
Linköping

Ledare Politikens Robinsontävling har bara börjat

Politikens Robinsontävling har bara börjatPolitikens Robinsontävling har bara börjat
8 december 2008 00:00
Linköping

Ledare Stoppa Mugabe

8 december 2008 00:00
Linköping

Ledare Widmans kullerbytta

Widmans kullerbyttaWidmans kullerbytta
6 december 2008 02:00
<p>Regeringen satsar 8,3 miljarder på bland annat kompetensutveckling, yrkesutbildningar, rot-avdrag och underhåll av vägar och spår. </p><p>Stimulanspaketet lades fram i går efter högljudda krav på kraftfulla åtgärder i finanskrisens spår. Oppositionen och näringslivet har önskat sig satsningar i storleksordningen 50-60 miljarder. De kommer inte att jubla över denna lilla julklapp. </p><p>Regeringen hävdar att man i nästa års budget redan genomför åtgärder som sänkta skatter och arbetsgivaravgifter samt rejäla satsningar på infrastruktur och forskning. De nya åtgärderna är ett komplement. </p><p>I sak har regeringen rätt, den budget som ligger är expansiv. Om summan av dessa åtgärder kommer att räcka för att möta lågkonjunkturen är omöjligt att säga. Men det är klokt att inte bränna hela statskassan redan i dag. </p><p>Det är också vettigt att avstå från generella åtgärder som sänkt moms, eller ett extra barnbidrag. För vad hjälper ett extra barnbidrag om familjerna väljer att spendera det på en resa till Thailand, eller sätta in pengarna på banken? Träffsäkerheten i de generella åtgärderna är låg, kostnaden hög. </p><p>Det är bra att regeringen nu tar initiativet och visar handlingskraft. Att satsa på åtgärder som snabbt kan ge nya jobb är rätt väg framåt. </p>

Ledare Lagom stimulerande

Lagom stimulerandeLagom stimulerande
6 december 2008 01:00
Linköping

Ledare Rimligt att även facken tar ansvar

Rimligt att även facken tar ansvarRimligt att även facken tar ansvar
5 december 2008 11:04
<p>Det senaste året har det svenska biståndet fått en hel del kritik. Inte minst från Riksrevisionen, som i en granskning för ett år sedan visade på en bristande kontroll av biståndsprojekten - med korruption och andra oegentligheter som följd. Även regeringen har fått sig en känga av Riksrevisionen för att målen med biståndspolitiken är för omfattande och för att man i riktlinjerna blandar ihop krav och mål.</p><p>Som bekant pågår en reformering av biståndet, som går ut på att strama upp insatserna så att de i framtiden inte ska omfatta allt och alla.</p><p>Att det är ett viktigt arbete visar den årliga rapporten från <i>Center for Global Development</i>, CGD, i Washington. Den visar nämligen att små länder i Europa gör mer än stormakter som till exempel USA för att hjälpa fattiga länder. I topp bland de som gör skillnad hamnar Nederländerna, följt av Sverige - som har klättrat från en fjärdeplats det senaste året. </p>

Ledare Biståndet gör skillnad

Biståndet gör skillnadBiståndet gör skillnad
5 december 2008 01:00
<p><b>Riksbanken har beslutat</b> att sänka reporäntan med 1,75 procent. Det är en historisk händelse. </p><p>En så stor sänkning har inte genomförts sedan 1994, då den nuvarande penningpolitiken sjösattes med en rörlig växelkurs och ett inflationsmål. Det säger något om kraften i den lågkonjunktur som vi är på väg in i. </p><p>Men det blir kanske första gången på länge som Riksbankens beslut inte möts av massiv kritik. Kommentarerna under gårdagen var genomgående positiva. </p><p>De senaste åren har kritiken först handlat om att Riksbanken varit för snabb med att höja räntan för att motverka inflationen, som många ansåg berodde på faktorer utanför Sveriges gränser som höjda priser på mat och olja. I september i år nåddes toppen och reporäntan låg på 4,75 procent. </p><p><b>Sedan kom finanskrisen</b> och kritiken har handlat om att Riksbanken inte har sänkt räntan tillräckligt mycket i förhållande till den väntade konjunkturnedgången. </p><p>Sveriges Riksbank har agerat försiktigt. Före finanskrisen hade vi ett läge där stigande inflation tycktes gå hand i hand med ökad arbetslöshet. Det är ett ökänt svårt läge för penningpolitiken att bemästra. Sänker man räntan driver man på inflationen. Höjer man den kan det påverka arbetslösheten och konjunkturen negativt. Och gör man ingenting får man förstås kritik för det. </p><p>Riksbanken valde att ta det säkra före det osäkra och sakta höja räntan, för att i första hand bekämpa inflationen - vilket också är dess uppgift. </p><p>När finanskrisen kom sänktes räntan två gånger med 0,5 procent, i rask följd. </p><p>Det var alldeles för lite, ansåg kritikerna. Men mitt i en kris är det synnerligen svårt att skaffa sig en bild av läget. Man skjuter på ett rörligt mål - då är en kanon kanske inte det bästa vapnet. </p><p>Samtidigt finns det sällan så många självutnämnda frälsare som just i kristider. Bankmän, professorer och politiker tävlar om att ge rekommendationer - som ofta är uttryck för särintressen; börsen, en teoretisk riktning inom nationalekonomin, eller specifika väljargrupper som villaägare. </p><p>"Det känns lite som om man reagerar lite efter alla andra. Riksbanken har inte varit särskilt förutseende eller proaktiv i sitt agerande", säger till exempel Peter Eriksson (mp) till TT. </p><p>Men det är långt ifrån självklart att det är rätt strategi för Riksbankens direktion att vara proaktiv när den fattar beslut om reporäntan. Risken för att hamna fel vore stor och kostnaden för felaktiga beslut kan bli hög. En hattig Riksbank är inget att sträva efter. Målet bör vara att agera så fort man har någorlunda överblick över läget - och inte förr. </p><p><b>Gårdagens beslut visar</b> att Riksbanken har handlingskraft när den behövs. Den kraftiga sänkningen är väl motiverad. Samtidigt ger en reporänta på 2,0 procent utrymme för ytterligare sänkningar om det krävs under den kommande lågkonjunkturen. Allt talar för att det var ett beslut som gynnar stabiliteten i ekonomin. </p><p>Det är det viktiga, inte att ligga först eller att vara opinionen till lags. </p>

Ledare Ett räntebeslut som ger stabilitet

Ett räntebeslut som ger stabilitetEtt räntebeslut som ger stabilitet
5 december 2008 00:00
Linköping

Ledare En strejk för upphovsrätten

En strejk för upphovsrättenEn strejk för upphovsrätten
5 december 2008 00:00
Linköping

Ledare Lagom stimulerande

Lagom stimulerandeLagom stimulerande
5 december 2008 00:00
Linköping

Ledare Biståndet gör skillnad

Biståndet gör skillnadBiståndet gör skillnad
4 december 2008 14:13
<p>Tre nätter på ett bra hotell, ska det vara något att bråka om? </p><p>Så tänker kanske Lena Lundgren, landstingets hälso- och sjukvårdsdirektör, som bokade in sig på lyxhotellet Grand Centara när hon åkte på konferens i Bangkok i november. </p><p>Kostnaden blev 6 075 kronor - en struntsumma i landstingets miljardbudget förstås. Och i städer som New York och Tokyo kan man vara tvungen att betala sådana priser för ett anständigt hotell. Dock ej i Bangkok, där konferensarrangören erbjöd alternativ från 200 kronor per natt och uppåt. Lena Lundgren valde det dyraste. </p><p>Höga chefer fattar ofta den här typen av beslut för sin egen räkning, det ingår i jobbet. Precis som de fattar beslut om underordnad personals förmåner, julklappar och eventuella resor. </p><p>Just därför är Lena Lundgrens tre nätter på lyxhotell något att bråka om. </p><p>Men det är inte pengarna som är problemet. Det är det bristande omdömet. </p>

Ledare Omdömeslös lyx

Omdömeslös lyxOmdömeslös lyx
Sida 352 av 500
Sida 352 av 500