ledare

8 december 2008 01:00

<p>De borgerliga partierna fick 2006 svenska folkets mandat att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden. Sedan dess har det övergripande målet för regeringen varit att få fler i arbete och öka sysselsättningen. Utanförskapet har styrt politikens innehåll och dominerat den politiska debatten.</p><p>Det är därför ingen kvalificerad gissning att valrörelsen 2010 kommer att handla om hur väl regeringen har lyckats uppfylla målet om ett minskat utanförskap. Inte heller att oppositionen - som nu ser ut att ha enats om budgetreglerna och därmed kan bilda koalition - kommer att ta varje tillfälle i akt och försöka visa att regeringen har misslyckats.</p><p>De kommer med största sannolikhet att lyfta fram Riksrevisionens granskning Utanförskap och sysselsättningspolitik - regeringens redovisning. Den kom i början av förra veckan och innehåller en rad invändningar mot hur regeringen använder begreppet utanförskap i de ekonomiska propositionerna.</p><p>Riksrevisionen slår fast att definitionen av begreppet utanförskap är oklar. Det står i strid med riksdagens och regeringens regler om politisk styrning av statliga verksamheter. Enligt dessa ska mål vara mätbara, specifika och tidsatta. Den oklara definitionen av utanförskapet uppges också kunna leda till att politiken blir svårt att följa upp och till att felaktiga prioriteringar görs.</p><p>Riksrevisionen invänder även mot hur regeringen redovisar siffror kring utanförskapet. Till skillnad från exempelvis SCB:s Arbetskraftsundersökningar, AKU, utgår regeringen från transfereringar inom trygghetssystem som ekonomiskt bistånd, sjuk- och aktivitetsersättning och sjukpenning. Det gör att arbetslösa utan ersättning hamnar utanför statistiken medan korttidsarbetslösa och studenter blir en del av den. Men Riksrevisionen påpekar samtidigt att avgränsningsproblem som dessa är svåra att undvika oavsett beräkningsmodell.</p><p>En tredje invändning handlar om hur regeringen redovisar effekterna av sysselsättningspolitiken. Även om det har blivit bättre vill Riksrevisionen att den blir ännu mer enhetlig, överblickbar och tydlig.</p><p>Självklart måste dessa invändningar stämma till eftertanke i Rosenbad. Regeringen måste göra vad den kan för att bli tydligare om utanförskapet och effekterna av sin politik. Framför allt i dialogen med väljarna - men givetvis också i budgetpropositionerna.</p><p>Att arbetsföra svenskar som vill jobba inte gör det är en förlust för både den enskilda individen och samhället. Människors potential tas inte tillvara och Sveriges möjligheter att möta utmaningar som globaliseringen och den demografiska utvecklingen försämras avsevärt.</p><p>Tydliga och mätbara mål är en förutsättning för en trovärdig och effektiv politik mot utanförskapet. Och om det är något valrörelsen 2010 kommer att handla så är det alltså trovärdighet och effektivitet när det gäller att få fler i arbete och bryta utanförskapet.</p><p>Riksrevisionen har satt fingret på ett problem. Regeringen har inte råd att vänta med att ta itu med det. </p>

Ledare Ta Riksrevisionens kritik på allvar

Ta Riksrevisionens kritik på allvar

Ta Riksrevisionens kritik på allvar

Ledare Ta Riksrevisionens kritik på allvar

Ta Riksrevisionens kritik på allvar

Ta Riksrevisionens kritik på allvar

Ledare Politikens Robinsontävling har bara börjat

Politikens Robinsontävling har bara börjat

Politikens Robinsontävling har bara börjat

Ledare Stoppa Mugabe

Ledare Widmans kullerbytta

Widmans kullerbytta

Widmans kullerbytta

Ledare Lagom stimulerande

Lagom stimulerande

Lagom stimulerande

Ledare Rimligt att även facken tar ansvar

Rimligt att även facken tar ansvar

Rimligt att även facken tar ansvar

Ledare Biståndet gör skillnad

Biståndet gör skillnad

Biståndet gör skillnad

5 december 2008 01:00

<p><b>Riksbanken har beslutat</b> att sänka reporäntan med 1,75 procent. Det är en historisk händelse. </p><p>En så stor sänkning har inte genomförts sedan 1994, då den nuvarande penningpolitiken sjösattes med en rörlig växelkurs och ett inflationsmål. Det säger något om kraften i den lågkonjunktur som vi är på väg in i. </p><p>Men det blir kanske första gången på länge som Riksbankens beslut inte möts av massiv kritik. Kommentarerna under gårdagen var genomgående positiva. </p><p>De senaste åren har kritiken först handlat om att Riksbanken varit för snabb med att höja räntan för att motverka inflationen, som många ansåg berodde på faktorer utanför Sveriges gränser som höjda priser på mat och olja. I september i år nåddes toppen och reporäntan låg på 4,75 procent. </p><p><b>Sedan kom finanskrisen</b> och kritiken har handlat om att Riksbanken inte har sänkt räntan tillräckligt mycket i förhållande till den väntade konjunkturnedgången. </p><p>Sveriges Riksbank har agerat försiktigt. Före finanskrisen hade vi ett läge där stigande inflation tycktes gå hand i hand med ökad arbetslöshet. Det är ett ökänt svårt läge för penningpolitiken att bemästra. Sänker man räntan driver man på inflationen. Höjer man den kan det påverka arbetslösheten och konjunkturen negativt. Och gör man ingenting får man förstås kritik för det. </p><p>Riksbanken valde att ta det säkra före det osäkra och sakta höja räntan, för att i första hand bekämpa inflationen - vilket också är dess uppgift. </p><p>När finanskrisen kom sänktes räntan två gånger med 0,5 procent, i rask följd. </p><p>Det var alldeles för lite, ansåg kritikerna. Men mitt i en kris är det synnerligen svårt att skaffa sig en bild av läget. Man skjuter på ett rörligt mål - då är en kanon kanske inte det bästa vapnet. </p><p>Samtidigt finns det sällan så många självutnämnda frälsare som just i kristider. Bankmän, professorer och politiker tävlar om att ge rekommendationer - som ofta är uttryck för särintressen; börsen, en teoretisk riktning inom nationalekonomin, eller specifika väljargrupper som villaägare. </p><p>"Det känns lite som om man reagerar lite efter alla andra. Riksbanken har inte varit särskilt förutseende eller proaktiv i sitt agerande", säger till exempel Peter Eriksson (mp) till TT. </p><p>Men det är långt ifrån självklart att det är rätt strategi för Riksbankens direktion att vara proaktiv när den fattar beslut om reporäntan. Risken för att hamna fel vore stor och kostnaden för felaktiga beslut kan bli hög. En hattig Riksbank är inget att sträva efter. Målet bör vara att agera så fort man har någorlunda överblick över läget - och inte förr. </p><p><b>Gårdagens beslut visar</b> att Riksbanken har handlingskraft när den behövs. Den kraftiga sänkningen är väl motiverad. Samtidigt ger en reporänta på 2,0 procent utrymme för ytterligare sänkningar om det krävs under den kommande lågkonjunkturen. Allt talar för att det var ett beslut som gynnar stabiliteten i ekonomin. </p><p>Det är det viktiga, inte att ligga först eller att vara opinionen till lags. </p>

Ledare Ett räntebeslut som ger stabilitet

Ett räntebeslut som ger stabilitet

Ett räntebeslut som ger stabilitet

Ledare En strejk för upphovsrätten

En strejk för upphovsrätten

En strejk för upphovsrätten

Ledare Lagom stimulerande

Lagom stimulerande

Lagom stimulerande

Ledare Biståndet gör skillnad

Biståndet gör skillnad

Biståndet gör skillnad

Ledare Omdömeslös lyx

4 december 2008 01:00

<p>Att omskära pojkar är en sedvänja bland muslimer och judar. </p><p>Landstinget i Östergötland utför ingreppet när föräldrar så önskar och subventionerar kostnaden. Det kan verka kontroversiellt - men är en klok policy. </p><p>Traditionen att omskära pojkar finns även i USA, Kanada och Australien. Sammanlagt beräknar WHO att 661 miljoner män är omskurna - vilket motsvarar 30 procent av jordens manliga befolkning. Det saknas alltså inte forskningsunderlag. </p><p>Trots det har teorier för och emot ofta slutat i dött lopp. Det gäller såväl de som hävdar att omskärelse förebygger infektioner och könssjukdomar, som de som menar att den sexuella njutningen eller förmågan påverkas. Det finns få entydiga svar. </p><p>Men det finns ett par undantag. Det verkar som om omskärelse hindrar spridningen av humant papillomvirus, som kan ge kvinnor livmoderhalscancer. Resultaten är inte oemotsagda, men har viss trovärdighet. </p><p>Ny forskning visar också att en omskuren man löper 60 procent mindre risk att smittas av hiv vid samlag med en kvinna. Dessa studier har så hög trovärdighet att WHO rekommenderar omskärelse i de länder där hiv-spridningen utgör ett stort problem. </p><p>Mot den bakgrunden är det märkligt att omskärelse av pojkar fortsätter att vara kontroversiell. Motståndarna tycks se det som att religion står mot barnets rätt att bestämma över sin egen kropp. Det händer till och med att ingreppet jämförs med den barbariska ritualen att omskära kvinnor - men det är orimligt. </p><p>En omfattande forskning har inte lyckats uppbringa några bevis för att manlig omskärelse är farlig eller skadlig, vilket också var vad Sveriges riksdag konstaterade när de gjorde ingreppet lagligt för några år sedan. </p><p>Väger man sedan in den nya forskning som visar att spridningen av hiv kraftigt motverkas - ja, då blir det orimligt att se manlig omskärelse som en suspekt religiös ritual som skadar barnet. Oavsett religion bör föräldrarna ha rätt att ta ställning till forskningen och välja åt sitt barn, precis som när det gäller viss vaccinering. </p><p>Eftersom många landsting inte omskär pojkar görs det ofta i hemmen, utan bedövning och av rena amatörer. Det kan orsaka svåra och traumatiska komplikationer. </p><p>Rimligt vore därför att förbjuda okvalificerade personer att utföra omskärelse - och kräva att alla landsting erbjuder ingreppet. Samhället bör uppmuntra muslimska familjer att vända sig till sjukvården, inte hindra dem. Därför är det utmärkt att Sveriges Kommuner och Landsting nu rekommenderar alla landsting att utföra ingreppet - dock till självkostnadspris. </p><p>Landstinget i Östergötland är ett föredöme som subventionerar kostnaden. Men trots det är priset 3 000 kronor för att få ingreppet utfört. Man kan fråga sig om det inte är för dyrt för exempelvis en nyanländ flyktingfamilj. Risken finns att de vänder sig till en billig kvacksalvare. </p><p>Det kan inte vara barnets bästa. Mycket skulle därför vara vunnet om landstingen såg omskärelse som en rättighet snarare än ett problem. </p>

Ledare Omskärelse bör vara en rättighet

Omskärelse bör vara en rättighet

Omskärelse bör vara en rättighet

Ledare Rimligt att även facken tar ansvar

Rimligt att även facken tar ansvar

Rimligt att även facken tar ansvar

Ledare Ett räntebeslut som ger stabilitet

Ett räntebeslut som ger stabilitet

Ett räntebeslut som ger stabilitet

Ledare Omdömeslös lyx

Ledare Krispaketens baksida

Krispaketens baksida

Krispaketens baksida

Ledare Vänstern gör höger om

Ledare Pensioner som buffert

Pensioner som buffert

Pensioner som buffert

Sida 352 av 500

Sida 352 av 500