Ingmarie Bovin Palmqvist är vicevärd i bostadsrättsföreningen Oljekrukan. Hon tror att många kommer bli upprörda när de får höra om kulturkartan.
ERIC: Kämpade för att få svart tak – och vann
– Vi skulle byta taket som var dåligt på vårt hus, och det tog väldigt lång tid för oss att få byta färg på det. De ville stoppa att vi gjorde ett svart tak för de hävdade att det fanns kulturella värden på huset, berättar Eric Stillersson som bor i ett hörnhus vid Skogsvägen.
Han stod på sig om saken mot bygglovsavdelningen. Eric menar att det inte finns någon kulturmärkning på hans hus. Det är dessutom flera andra hus i kvarteret som har svarta tak.
– Vi vann till slut i nämnden. Men det är tråkigt att skulle ta så lång tid, och att det behövde gå till nämnden, säger han.
Han säger att det är omöjligt för honom att göra rätt, ifall man inte vet att kulturkartan finns.
– Vi fick bara till oss att det finns kulturella värden på vårt hus. Men det är varken q- eller k-märkt, säger han.
BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN: "Kommer slå ner som en bomb"
– Det här kommer att slå ner som en bomb. Jag tycker inte om det.
Ingmarie Bovin Palmqvist är vicevärd i bostadsrättsföreningen Oljekrukan, ett 80-talsområde med drygt hundra lägenheter och radhus. Området ingår trots sin nyare tillkomst i kulturmiljöinventeringen som Corren har granskat. Kvarteret har fått en kulturmärkning enligt plan- och bygglagen (PBL 8:13) som innebär att det inte får förvanskas och att utökad bygglovsplikt föreligger.
– Det visste jag faktiskt inte om, säger Ingmarie och börjar direkt fundera på hur föreningen måste kommunicera det till sina medlemmar.
Hon inser att det blir restriktioner, men hur det påverkar medlemmars vilja att bygga uterum vet hon inte. Eller vad kulturmärkningen innebär för de som framöver vill byta ut sin ytterdörr.
– Jag tror att många kommer att bli upprörda, för om man bor i ett hus som ligger bredvid ett "kulturhus", då får man alltså inte heller göra ändringar.
VIKTOR: "Borde vara till för alla"
Viktor Kennerud tycker att det låter konstigt att han inte får se vad som står om hans hus i kommunens kulturmiljöinventering.
– Det har jag inte hört talas om. Det känns konstigt inför framtiden om man vill göra förändringar.
Viktor Kennerud och hans sambo håller på att snickra ett växthus i form av en friggebod på tomten längst upp mot skogen. Kulturinventeringen har han ingen kunskap om. Området har blandad bebyggelse. Paret köpte 50-talsvillan för ett år sedan. Huset i sig har ingen märkning i inventeringens karta. Men för hela området gäller skyddsbestämmelser enligt plan och bygglagen. För till exempel solceller och attefallshus gäller krav på bygglovsansökan, vilket annars bara skulle kräva en enkel anmälan till kommunen.
Viktor tycker att det hade varit bra att veta detta när de köpte, men det var inget som framgick vid visningen.
– Kulturinventeringen borde vara till för alla. Det verkar fel att man inte kan få se den.
För växthuset på 15 kvadrat de bygger räckte det med en anmälan till kommunen och godkännande från grannen intill.
HAR DU MISSAT NÅGON DEL AV GRANSKNINGEN?
- SAMMANFATTNING: Granskningen i sex punkter
- Klara mejlade i två år för att få byta ytterdörr: "Orimligt"
- Hemlig karta kulturmärker 500 villor – utan att ägarna får veta
- Chefer erkänner fel - men ska fortsätta använda kartan
- Mjölbypolitiker riktar hård kritik mot bygglovskontoret
- Experterna varnar för kommunens sätt att bedöma bygglov
- Husägarna överraskade efter avslöjandet: ”Omöjligt att göra rätt”
- Husägarnas vittnesmål om bygglov i Mjölby - dela med dig av dina erfarenheter
- LEDARE: ”Kommunen ska ägna sig åt viktigare saker än din villadörr”