Om du hittar ditt, dina anhörigas eller bekantas hus på kartan, då kan huset eller området det ligger i ha pekats ut ha höga kulturvärden.
Kulturkartan, eller kulturmiljöinventering för Mjölby tätort 2021 som den formellt heter, är ett underlag som tagits fram för att vara ett stöd i arbete med översiktsplaner och bygglov. Projektet har (hittills) kostat ungefär en halv miljon kronor.
Inventeringen omfattar runt 1 500 villor, radhus och kedjehus, men antal bostäder som berörs av inventeringen är flera tusen.
Kulturkartan blev snabbt en het potatis på stadsbyggnadskontoret när den kom till. Den visade sig innehålla faktafel om enskilda fastigheter – och hur områdena har delats in och värderats skapade intern debatt och kritik.
Medarbetare och chefer var och är överens om att kartan inte är färdig i sin nuvarande form. Först två år efter att den kom till meddelade politiker tjänstemännen att kartan inte fick användas då den behöver ett omtag.
Men Correns granskning visar att handläggare har fortsatt att hänvisa till kartan vid bedömningar av bygglov i enskilda fall för att motivera en hårdare hållning när det kommer till förändringar av hus.
Trots att kartan används och kommuniceras kring vid frågor om bygglov så anser Mjölby kommun att den inte är en offentlig handling som kan lämnas ut. Då kartan inte är färdig, vill man inte göra den publik.
I en intervju med ansvariga chefer på kommunen sas att kartan visst kan fortsätta att användas som tidigare, det vill säga som kunskap. Men när det blev känt för styrande politiker att kartan används på det sätt som granskningen visat, krävde de att kartan ska sluta användas helt och hållet.
Vad det innebär konkret ska tydliggöras de närmaste dagarna.
Vad ska du tänka på innan du köper hus eller renoverar ditt hus? Här finns en guide.
Vi har tagit del av uppgifter från kartan och kan därför visa hur den ser ut och är uppbyggd.
Så här tolkar du kartan:
- Kartan delar in tätorten i bebyggelseområden efter olika karaktärer (de färgade ytorna). Totalt är det ett 40-tal områden med kulturvärden som inventerats och alla dessa områden har fått en värdering enligt plan- och bygglagen, PBL.
- Drygt hälften av de utpekade områdena har värderats enligt PBL 8:13. I Mjölby handlar det om minst 500 småhus plus hus med bostadsrätter och hyresrätter. Värderingen pekar på att det finns särskilt höga kulturvärden som inte får förvanskas. Det innebär att hus i dessa områden inte omfattas av annars bygglovsbefriade åtgärder, som till exempel solpaneler eller Attefallshus. Här räcker det alltså inte bara med en anmälan, utan det krävs bygglov för nästan allt. Vad som berörs listas på Boverkets hemsida.
- Övriga utpekade områden har värderats enligt PBL 8:17. Det är en lägre värdering som innebär att man ska beakta varsamhet när det kommer till förändringar. Exakt vilka områden som fått vilken av nämnda värderingar går inte att utläsa av de här bilderna, det syns enbart i kommunens interaktiva kartsystem.
- I ett utpekat område kan det finnas blandad arkitektur från olika tidsepoker, men alla hus som ingår i samma område får ändå samma värdering och skydd. Så en mer modern villa från 1980-talet i östra Mjölby som finns bland äldre sekelskifteshus, får samma skyddsflagg.
- På kartan finns en mängd färgade prickar. Det är enskilda fastigheter som har fått enskilda beskrivningar och värderingar. När en husägare söker bygglov kan bygglovsavdelningen se vad som skrivits ned om dessa hus när inventeringen gjordes.
- Gula prickar betyder byggnad med kulturhistoriskt värde (PBL 8:17), gröna betyder byggnad med högt kulturhistoriskt värde (PBL 8:13) och blå betyder byggnad med mycket högt kulturhistoriskt värde (PBL 8:13).
Obs: Vid ansökan om bygglov gör bygglovshandläggare en samlad bedömning utifrån flera underlag. Detaljplanen är juridiskt bindande – områdesbestämmelser eller kulturprogram är rådgivande.